Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bartholin, släkt - Bartholin, 1. Caspar, d. ä. - Bartholin, 2. Thomas, d. ä. - Bartholin, 3. Erasmus - Bartholin, 4. Caspar, d. y. - Bartholin, 5. Thomas, d. y. - Bartholinitis - Bartholinska körtlarna - Bartholomae, Christian - Bartholomé, Paul Albert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
425
Bartholinitis—Bartholomé
426
från Jylland och präst i
Malmö. Han var far till B.i).
Dennes son B.2) och hans son
B.4) förstodo att åt släkten,
jämte den med denna
befryn-dade släkten Worm, vid
Köpenhamns univ. förvärva en
stark maktställning, som tog
sig uttryck i
släktmedlemmarnas ymniga begåvande
med professorsbeställningar
och andra ämbeten. B.2) :s
efterkommande upphöjdes 1731
i adligt stånd.
1) Caspar B. d. ä.,
läkare, teolog (1585—1629).
latiniserade sitt urspr.
tillnamn B e r t e 1 s e n till
Bar-tholin. Han studerade 1607—
u medicin i Basel, Padova
och Rom, blev 1611 prof, i
latin i Köpenhamn och 1613
prof, i medicin. Han utgav
1611 sitt förnämsta arbete,
”Institutiones anatomicae”. I
enlighet med ett under en livsfarlig sjukdom givet
löfte ägnade han från 1624 återstoden av sitt liv
åt teologiska studier och religiösa betraktelser.
Han övertog 1624 en teologisk professur och
utgav en mängd smärre religiösa avhandlingar.
2) Thomas B., d. ä., den föreg:s son,
läkare, anatom (1616—80). Han blev efter studier
i utlandet 1637—47 prof, i Köpenhamn i
matematik 1647, i anatomi 1648 och i medicin
1654. Av hälsoskäl 1660 fritagen från att hålla
föreläsningar, ledde han alltjämt som medicinska
fakultetens dekanus
från sitt gods
Hage-stedgaard vid
Hol-bæk Danmarks
officiella vetenskapliga
liv. B. vann tidigt
europeisk ryktbarhet
genom sin bearbetning
1641 av faderns
anatomiska handbok. Ung.
samtidigt med O.
Rudbeck, men oberoende
av denne, gjorde B.
sin stora upptäckt av
lymfkärlen. Om
prioriteten av upptäckten
fördes en häftig strid mellan Rudbeck och B:s
lärjungar. Senare forskningar ha gjort
sannolikt, att prioriteten tillkommer Rudbeck men att
B. ”tidigare än Rudbeck och först av alla
uppfattat upptäcktens hela utomordentligt stora
betydelse” (Panum).
3) Er asmus B., den föreg:s bror,
naturforskare (1625—98). Han blev 1654 med. dr i
Padova, 1656 prof, i Köpenhamn i geometri
och 1657 i medicin. Han vann ett namn som
matematiker, astronom och fysiker, upptäckte
dubbelbrytningen i kalkspat och var Ole Römers
lärare.
P. A. Bartholomé: Ät de döda.
4) Caspar B. d. y., son till B.2), anatom
(1655—1738). Han blev vid 19 års ålder prof,
i Köpenhamn i filosofi, tillträdde efter tre
års utländska studieresor 1677 sin professur, blev
efter faderns död 1680 prof, vid medicinska
fakulteten och var från 1704 till sin död dennas
dekanus. Han upptäckte en utförselgång från en
av spottkörlarna, vilken bär hans namn (ductus
bartholinianus), och de efter honom uppkallade
bartholinska körtlarna.
5) Thomas B. d. y., den föreg:s bror,
forn-forskare (1659—90). Han blev 1684 kunglig
arkivarie och sekreterare i gehejmearkivet. Hans
”Antiquitatum danicarum libri tres” (1689)
handlar om ”orsakerna till forndanskarnas
dödsförakt” och blev grundläggande för dansk
forn-historisk forskning. B. efterlämnade stora
handskriftssamlingar (”Manuscripta bartholiniana” på
universitets-biblioteket), i synnerhet till Danmarks
och Norges kyrkohistoria före reformationen.
Bartholinitis, inflammation i bartholinska
körtlarna.
Bartholinska körtlarna (Glandulae
bartholini-anae), tvenne rödgula, runda el. ovala, bönstora
kroppar, som ligga en på var sida vid mynningen
av moderslidan. De ha fått sitt namn efter sin
upptäckare, Caspar Bartholin d. y.
Bartholomae [-mé’], Christian, tysk
språkforskare (1855—1925), prof, i sanskrit och
jämförande språkvetenskap i Giessen 1898 och i
Heidelberg 1909—24. Hans förnämsta arbeten
behandla de äldre iranska språken, till vilkas
utforskande han lämnat viktiga bidrag; särsk.
bör nämnas hans ”Altiranisches Wörterbuch”
(1904)-
Bartholomé [bartålåme’], Paul Albert,
fransk skulptör (1848—1928). Han var en tid
målare (porträtt och friluftsmotiv) och uppträdde,
efter att i flera år ha hållit sig utom all tävlan,
som skulptör. Hans yppersta verk är monumentet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
