Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bakterier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
Bakterier
260
upplagra detta i jorden i form av
bakterieäggvita, vars kväve sedermera kommer växterna till
godo. De i symbios med baljväxterna levande
rotknölsbakterierna (Bacterium radicicola) tillföra
dessa växter kväve ur luften.
Salpeterbakterierna oxidera den vid förruttnelsen
bildade ammoniaken till salpetersyrlighet och
slutligen till salpeter, i vilken form kvävet lättast
åter upptages av växterna. Även vid
sönderdel-ningen av de oerhörda massor av cellulosa och
andra kolhydrater, som genom växterna
återbördas till jorden, spela b. en viktig roll. B. utföra
även en mycket viktig del av de omsättningar av
organiska ämnen, som försiggå i vattnet i
floder, sjöar och hav. De äro verksamma vid
födoämnenas sönderdelning i djurens tarmkanal, vid
gödselns ”brinning”, vid rötning av lin och
hampa, vid garvningsprocessen, vid
framställningen av en hel del födoämnen och fodermedel.
Vissa arter kunna även verka skadligt på
kulturväxterna genom att framkalla sjukdomar hos
dessa.
Några b. kunna i likhet med de gröna
växterna, trots frånvaron av klorofyll och oberoende
av solljusets energi, av enkla, oorganiska
föreningar uppbygga sin egen cellsubstans. Sådana
b. kallas autotrofa, och till dem höra t. ex.
salpeterbakterierna, som erhålla sin livsenergi
genom oxidationen av ammoniak och
salpetersyrlighet; svavelbakterierna, som kunna oxidera
såväl svavelväte under frigörande av svavlet och
tiosulfat till sulfat som fritt svavel till
svavelsyra; järnbakterierna, som ur järnsalter avskilja
hydroxid (på så sätt har bl. a. myrmalmen
uppkommit), m. fl. — Färgämnen (röda, blå,
violetta, gula och fluorescerande) produceras av
en del bakteriearter, t. ex. Bacterium prodigiosum
(underverksbakterien), som åstadkommer röda,
bloddroppsliknande beläggningar på (särskilt
stär-kelsehaltiga) födoämnen och därför anses förr
ha givit upphov till legenden om ”den blödande
hostian”. Var kan färgas blått av Bacillus
pyo-cyaneus. Slutligen finnes det i havsvattnet
bakteriearter (fotobakterier), som ge upphov till
ljusfenomen (fosforescens) och vilka
förorsaka, att död fisk lyser i mörkret. Bacillus
phosphoreus i sötvatten är även självlysande och
orsaken till ”lysande kött”. — Alla nu omtalade
processer, som förorsakas av b., förmedlas genom
särskilda enzym, som bildas av bakteriecellen.
För uppkomsten av sjukdomar spelar b:s
giftproduktion en oerhörd roll. Många
sjukdomsalstrande b. äga förmågan att bilda
specifika gifter. En del av dessa gifter äro bundna
vid bakteriekroppen och frigöras först vid
dennas sönderfall, s. k. endotoxiner, medan andra,
exotoxiner el. toxiner i inskränkt bemärkelse,
avsöndras av b. till det omgivande mediet. Av
annan natur äro de icke specifika, av
förruttnelsebakterier avsöndrade likgifterna, de s. k.
ptomai-nerna el. förruttnelsealkaloiderna.
Studiet av bakterierna försiggår
genom s. k. renodling av dessa antingen å
konstgjorda näringssubstrat el. i den levande
djurkroppen samt genom mikroskopisk undersökning.
Med renodling menas, att man söker få en stam
bakterier ren, d. v. s. utan inblandning av någon
annan sort. Om bakteriekulturen består endast
av en bakterieart, benämnes den renkultur. För
att kunna odla b. har man nyttjat konstgjorda
näringssubstrat av flytande, halvfast el.
fast konsistens. Det mest använda är det
halvfasta; därtill ha använts gelatin samt ett extrakt
av en indisk och japansk havsalg, agar-agar,
som har förmågan att stelna till en geléartad
massa vid icke alltför hög temperatur. Till
denna agar sättas i lämpliga proportioner salt,
socker el. andra för b:s näring tjänliga ämnen.
Emellertid finns det en hel del arter, som äro
för grättna för att kunna leva på agar, liksom
man även för det noggrannare studiet av
stammarna måste odla dem under olika förhållanden,
och därför finnes ett synnerligen stort antal
olika substrat. Av fasta sådana har man t. ex.
stelnat serum, koagulerad mjölk, steriliserade
bitar av potatis el. djurorgan, av flytande substrat
buljong, kokt på olika slags kött, mjölk, vissa
animaliska vätskor, ss. det hos människor vid
vissa sjukdomar i bukhålan förekommande
vattnet, ascites. Studiet av b:s utseende vid växt i
olika substrat är nödvändigt för att kunna
identifiera de funna bakterierna men är i många
fall icke tillräckligt för att säkert utpeka dem
som upphovet till en viss sjukdom. Särsk. gäller
detta i fråga om sjukdomar, vilkas orsaker icke
blivit tillräckligt studerade. Man har därför gjort
djurförsök, d. v. s. genom att på djur
inympa de funna b. sökt framkalla en sjukdomsbild,
som liknar den sjukdom, varom fråga är. De
djur, som vanligen användas vid försök, äro vita
möss, råttor, marsvin, kaniner och apor. — För
att närmare studera b:s utseende och finare
byggnad användes mikroskop och vanligen då ett
sådant, som ger en förstoring av upp emot 1,000
ggr. B. göras då lättare synliga genom f ä r
g-n i n g, vartill vanligen anilinfärger begagnas.
Men man kan även i mikroskopet studera
ofärgade b., vilket särsk. förekommer, när man vill
undersöka deras rörelser, och utföres i s. k.
hängande droppe. För detta ändamål
anbringar man en droppe, innehållande de till
undersökning avsedda b., på ett tunt glas
(”täckglas”), lägger detta med droppen nedåt på ett
annat, med urholkning försett s. k. objektglas
och placerar det hela under mikroskopet. Man
kan då noggrant följa b:s rörelser i
vätskedroppen. En modern form för undersökning är
att studera b. i ultramikroskopets s. k.
mörk-fältsbelysning, där genom en särskild anordning
ljuset kastas in från sidan, så att de synas som
lysande punkter el. streck på en helsvart botten.
Denna metod har varit ytterst givande vid
undersökning av de allra minsta arterna. Vidare har
elektronmikroskopet på senaste tid kommit till
användning vid studiet av b.
Speciell medicinsk bakteriologi.
Efter denna framställning av den allmänna
bak-teriologien följer här nedan en översikt över en
del patogena b. av större betydenhet.
K o c k e r. Det finns ett synnerligen stort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
