Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asparagus, sparrissläktet - Aspasia - Aspeboda - Aspekt - Aspeland (härad) - Aspeland (kontrakt) - Aspelands och Handbörds domsaga - Aspelin, Christian - Aspelin, 1. Johan Reinhold - Aspelin, 2. Eliel Aspelin-Haapkylä - Aspelin, 1. Karl - Aspelin, 2. Gunnar - Aspen - Aspenström, Werner - Aspenäs, Aspnäs (Uppland) - Aspenäs (Östergötland)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
905
Aspasia—Aspenäs
906
är A. officinalis, sparris (se d. o.). I
växthus och boningsrum odlas ofta A. plumosus, med
trinda fyllokladier, och A. medeoloides
(Myrsi-phyllum asparagoides), med tillplattade
fyllokladier, båda från Kaplandet.
Aspäsia, Perikles’ maka, bördig från Miletos.
Hon levde under senare delen av 400-talet f. Kr.
i Aten, där hon ej allenast genom sin skönhet
och sitt kvinnliga behag utan även genom sin
höga bildning och sin intelligens gjorde sitt hus
till samlingsplats för allt vad Aten hade ädlast
och snillrikast. Själve Sokrates värderade henne
högt. Hennes och Perikles’ vedersakare
anklagade henne för sedeslöshet och religionsförakt,
men hon försvarades segerrikt av Perikles själv.
Efter Perikles’ död (429) ingick hon nytt
äktenskap, men om hennes vidare öden vet man
blott, att hon bodde kvar i Ättika till sin död.
Aspeboda, socken i Dalarna s. om Falun vid
sjön Runn; Falu norra tingslag, Kopparbergs
län, 78,20 km2; 806 inv. (1950). Skogsbygd i
n. v. med höjder 380 m ö. h., i dalgången mellan
sjöarna Stora och Lilla Aspan ligger den
egentliga bygden. 1,087 har åker. Till Vassbo i A.
är länets lantmannaskola förlagd. Den rikt
dekorerade kyrkan, som uppfördes 1667,
restaurerades 1931. Västerås stift, Falu kontrakt. A.
ingår i Stora Kopparbergs storkommun.
Aspe’kt, synpunkt, sida; utsikt, förhoppning.
1) Språkvetenskaplig term, betecknande den
form, som i slaviska verben anger den genom
verbet uttryckta verksamheten såsom fortgående,
fullbordad etc.
2 ) Den ställning, som tvenne himlakroppar,
sedda från en tredje, vid olika tillfällen intaga
till varandra. De viktigaste astronomiska
aspekterna äro följande, a) Konjunktion. Tvenne
himlakroppar sägas vara i konjunktion, då de ha
samma astronomiska längd. Symbol:
cf — b) Opposition inträffar, då de båda
himlakropparnas längder skilja sig på 1800.
Symbol: d3. — c) Kvadratur, den inbördes
ställning, som angives av 900 längdskillnad.
Månen t. ex. är i sitt första och sista kvarter i
kvadratur med solen. □ är symbolen för
kvadratur.
Aspeland, härad i ö. Småland, Kalmar län.
938,43 km2; 15,092 inv. (1950). A. omfattar
socknarna Mörlunda, Tvea, Målilla, Gårdveda,
Lönneberga, Virserums och Järeda socknar;
ingår i Aspelands och Handbörds domsaga och
fögderi och utgör A:s kontrakt.
Aspeland, kontrakt i Linköpings stift;
omfattar fyra pastorat: Mörlunda och Tveta;
Virse-rum och Järeda; Målilla-Gårdveda samt
Lönneberga.
Aspelands och Handbörds domsaga i
Kalmar län omfattar Aspelands och Handbörds
härader; ett tingslag med tingsställe i Högsby.
Aspelin, Christian Henrik Tomas,
bruks-man (1830—1919), son till den framstående och
förmögne tobaks- och sockerfabrikören i
Stockholm Thomas A. (1803—77). Som ledare av
Fagersta bruk från början av 1860-talet t. o. m.
1907 (bolagets disponent sedan 1873) utvecklade
A. bruket till ett efter svenska förhållanden
omfattande kvalitetsstålverk, vars fabrikat både
inom och utom Sverige tillvunno sig det högsta
erkännande.
Aspelin. 1) Johan Reinhold A.,
finländsk arkeolog (1842—1915), e. o. prof, i
nordisk arkeologi i Helsingfors 1878,
statsarkeo-log 1885. Han har genom utgivandet av ”Den
finsk-ugriska arkeologiens grunder” (1875) och
planschverket ”Antiquités du Nord finno-ougrien”
(I—V, 1877—84) grundlagt den finsk-ugriska
fornforskningen.
2) Eliel A.-Haapkylä, estetiker (1847—
1917), prof, i estetik och nyare litteratur i
Helsingfors 1901—08. Han har på finska utgivit
ett flertal arbeten rörande Finlands kulturhistoria,
bl.a. konstnärsbiografier och den finska teaterns
historia.
Aspelin. 1) Karl John Wilhelm Louis A.,
målare (1857—1932), utförde historiska
kompositioner och folklivsscener samt framträdde även
som tecknare (t. ex. till H. Wranérs berättelser
och av bilder ur den tégnerska kretsen i Lund).
2) Gunnar A., den föreg:s son, filosof (f.
1898 23/a), docent i praktisk filosofi vid Lunds
univ. 1925, prof, i
filosofi vid Göteborgs
högskola 1936, vid
Lunds univ. 1949.
Bland hans skrifter,
där han särsk. beaktat
samfundsproblemen,
märkas ”Hegels
praktiska filosofi under
åren 1800—1803”
(1925), ”Historiens
problem.
Utvecklings-filosofiska studier”
(1926),
”Framstegs-idén i franskt
tankeliv från Descartes
till Condorcet” (1929), ”Samhällsåskådningar och
partier” (1931) samt det omfattande ”Tankelinjer
och trosformer” (1937).
Aspen, sjö i s. v. Västergötland, Lerums och
Partille socknar; 5 km2; genomflytes av Säveån.
Vid den vackra sjön, som begränsas av branta
berg, ligga utom ett stort antal sommarvillor
flera herrgårdar.
Aspenström, Werner, författare (f. 1918
13/n). A. brottas i sin lyrik med allvarliga
livsproblem, i mycket under intryck av T. S. Eliot.
Bland hans diktsaml. märkes ”Snölegend” (1949).
Aspenäs, Aspnäs, urgammalt herresäte,
beläget vid sjön Tämnaren i östervåla socken i
Uppland. A., som fordom tillhörde släkterna
Sparre och Blå, är mest bekant genom sin 1357
byggda kyrka, som restaurerades 1941. Denna
har märkliga kalkmålningar. Nuv. ägare är B.
Sandström.
Aspenäs, egendom i Malexanders socken i
Östergötland, på en halvö i Sömmen. A.
om-nämnes f. g. 1345, då det ägdes av lagmannen
Knut Jonsson (Blå). På A. vistades Birgitta
några år som barn. Det har tillhört Vadstena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
