Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ansgarius (Ansgar) - Ansgariiföreningar - Ansikte - Ansiktsbjudning - Ansiktsförlamning - Ansiktsnerven - Ansiktsros - Ansiktssmärta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
581
Ansgariiföreningar—Ansiktssmärta
582
Ansgarskapellet på Björkö, invigt 1930. Arkitekt L.
1. Wahlman.
första som omtalas i vårt land. A. och Witmar
återvände på våren 831 efter två vintrars vistelse
i Sverige.
Är 831 upprättades i Hamburg ett nytt
ärke-biskopsdöme, Nordalbingien med Hamburg som
huvudort och hela Norden samt de vendiska
länderna som missionsområde. A. blev nu
ärkebiskop. Han utnämndes även vid sidan av biskop
Ebbo till påvlig legat bland svenskar, danskar,
slaver och andra nordiska folk. Svåra slag
drabbade i fortsättningen A. Hamburg intogs och
brändes av danska vikingar 845, och A.
förjagades tillika med den kristna församlingen i denna
stad. Missionsarbetet i Sverige stagnerade. Av
de missionärer, som ditsänts, blev en dräpt och
en annan fördriven, en tredje måste återvända
efter blott en kort vistelse. A. begav sig
emellertid i början av 850-talet för andra gången till
Sverige och Birka. Genom sin diplomatiska
klokhet vann A. konung Olof och ordnade på nytt
församlingen i Birka. Som dess föreståndare
insatte han prästen E r im b e rt, varefter han
återvände till Bremen. 847 förenades
biskops-dömet Bremen och ärkebiskopsdömet Hamburg,
och som ärkebiskop över detta stift
konfirmerades A. 857. I sin gärning framstår A. som en
energisk och skicklig diplomat, en målmedveten
kyrkopolitiker. Bevarade äro två skrifter av
A., bönboken ”Pigmenta” (Kryddor) och
helgonlegenden ”Miracula Willehadi”. Nästan
omedelbart efter sin död blev A. ansedd som helgon.
A :s närmaste efterträdare Rimbert har tecknat
hans liv i ”Vita Anskarii” (sv. övers. 1926).
Ansgariiföreningar, benämning på
åtskilliga-till minne av Ansgarius gjorda sammanslutningar
av fria förbund till missionens befrämjande.
Tanken på dessa sammanslutningar väcktes av
prästmannen i Västerås stift H. J. Lundborg (d.
1867). 1865, jämt tusen år efter Ansgarius’
död, förenade sig missionsföreningarna inom
Värmland till Värmlands
ansgariiför-ening, vilken snart efterföljdes av liknande
föreningar i andra landsdelar. Dessa föreningar
anslöto sig till en början till Evangeliska
fosterlandsstiftelsen, men numera tillhöra de flesta
Svenska missionsförbundet.
Ansikte, den del av framhuvudet, som ligger
mellan hårfästet och nedre underkäkskanten.
An-siktsskelettet består dels av pannbenen, dels av
de egentliga ansiktsbenen: okben, överkäksben,
näsben och underkäksben, vilka mellan sig fatta
de stora ansiktsmynningarna: ögonhålornas,
näshålans och munhålans. Musklerna äro anordnade
cirkulärt el. radieformigt omkring öppningarna i
ansiktet och kunna härigenom öppna el. sluta
dessa. Särsk. kring munnen äro de starkt
utvecklade. Musklerna utspringa i allmänhet från
skelettet men fästa sig i huden och åstadkomma
vid sina sammandragningar flera av de för
ansiktet karakteristiska hudfårorna. De rörelser,
som sålunda uppstå i huden (t. ex. pannans
rynkning), äro ofta uttryck för sinnesrörelser och stå
i mimikens tjänst; ansiktsmusklerna kallas
därför även mimiska muskler. Förlamning av den
till en ansiktshalva förlöpande ansiktsnerven
åstadkommer en karakteristisk snedhet i ansiktet
(ansiktsf örlamning).
Ansiktsbjudning, fostrets utträdande med
starkt bakåtböjt huvud vid förlossning.
Ansiktsförlamning, se Facialisförlamning.
Ansiktsnerven, rörelsenerven för den mimiska
ansiktsmuskulaturen.
Ansiktsros, se Rosfeber.
Ansiktssmärta kallas en sjukdom, som
utmärker sig genom anfallsvis uppträdande,
häftiga smärtor i ansiktets känselnerver, de s. k.
trillingnerverna (nervi trigemini). Vanligen är
endast den ena trillingnerven angripen och ofta
endast en av dess
grenar. S j
ukdo-mens orsak är
okänd.
Smärtornas intensitet
är mycket olika;
de smärtor som
stundom
förekomma i de
svåraste fallen, torde
höra till de
våldsammaste, som
människan kan
erfara.
Behandlingen består,
utom av
smärtstillande medel, av
insprutning i ner-
Ansiktsurna från Posen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
