Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akademien för de fria konsterna, Kungl. - Akademiet for de tekniske Videnskaber - Akademifogde - Akademi for de skönne Kunster, Det kongelige danske - Akademihemman - Akademikamrerare - Akademiker - Akademiräntmästare - Akademisekreterare - Akademisk - Akademiska föreningen - Akademiska karelska sällskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
Akademiet for de tekniske Videnskaber—Akademiska karelska sällskapet
196
titeln prof.; bland övriga lärare under den
första tiden voro J. Ph. Bouchardon, J. Pasch
och J. H. Schef fel. Akademien tjänstgjorde i
början som en plantskola för konstnärliga
arbetskrafter till slottsbygget. Akademien fick’
1768 namnet Kongl. målar- och
bildhuggarakademien och erhöll stadgar och
privilegier 5 jan. 1773. 1780 inflyttade den i
det fem år tidigare av överdirektören vid
styck-gjuteriet G. Meyer skänkta huset n:r 12
Freds-gatan. Vid 1810 års statsreglering ändrades dess
namn till det nuv. Den verkade genom
undervisning och årliga utställningar. Under
1800-talets senare del stagnerade dess verksamhet,
vilket resulterade i opponentrörelsen av år 1885.
På 1900-talet har A. dock återvunnit kontakten
med det samtida konstlivet.
A. består av högst 50 svenska led., samtliga
bildande konstnärer. 12 svenska hedersled, och
ett obegränsat antal utländska hedersled, kunna
kallas. A. väljer bland svenska hedersled, el. led.
preses och vicepreses samt utser
sekreterare, räkenskapsförare och
bibliotekarie. A.:s högtidsdag firas 30 maj.
A. har till sin allmänna uppgift att främja
de bildande konsternas utveckling. Den är
rådgivande åt K.m:t och offentliga myndigheter i
frågor, som gälla konst, och den har framför
allt överinseende över den officiella svenska
konstutbildningsanstalten, sedan 1909 benämnd
Konsthögskolan. Denna ledes av en av
A. på tre år tillsatt direktör och lämnar f.n.
undervisning i arkitektur, teckning, målning,
skulptur, dekorativ konst, etsning, perspektivlära,
plastisk anatomi, materiallära och konsthistoria.
Ett särskilt inst. för materialkunskap inrättades
1935. Lärarkåren består av professorer och
biträdande lärare. Enl. nya stadgar av år 1938
tillsättas prof, på 10 år utan
förlängningsmöjlig-het med undantag för prof, i arkitekturhistoria,
läraren i grafisk konst och föreståndaren för
institutet för materialkunskap. 1777 inrättades
antik- och modellskolan samt skolan för
byggnadskonst och dessutom (intill 1879) en
förberedande teckningsskola, ”principskolan”. 1856
inrättades målarskolan, 1861 en skola för
landskapsmålare, 1908 etsningsskolan, 1912
bygg-nadsskolan och 1921 skolan för dekorativ konst.
Akademiet for de tekniske Videnskaber i
Köpenhamn stiftades 1937 och vill främja
teknisk vetenskaplig forskning och befordra dess
tillämpning i praktisk verksamhet.
Akademifogde utövar närmaste tillsyn över
Uppsala univ:s jordegendom.
Akademi for de skönne Kunster, Det
kongelige danske, stiftades 1754 på
grundvalen av en mindre, 1738 grundlagd
konstskola och fick 1814 sitt nuvarande namn. Dess
medl. och lärare voro i början till största
delen utlänningar, såsom fransmannen Saly och
svensken Pilo; sedermera leddes den av
Abild-gaard och Wiedewelt. Eckersberg, som blev
prof. 1818, och efter honom Marstrand och
arkitekten F. Meldahl voro under 1800-talet de
inflytelserikaste lärarna. A. residerade sedan sin
stiftelse i det 1672—77 uppförda palatset
Charlottenborg vid Kongens Nytorv i
Köpenhamn. Den äger värdefulla
konstsamlingar och ett stort bibliotek, som är
Skandinaviens rikhaltigaste samling av konstlitteratur.
Akademihemman, som räknas till ad pios
usus anslagna hemman, ha av kronan skänkts
till univ. i Uppsala och Lund el. upplåtits till
avlönande av lärare och tjänstemän vid dessa
univ.
Akademikamrerare, tjänsteman vid univ:s
ekonomiska förvaltning och drätselverk, sysslar
huvudsaki. med bokföring, kontroll m. m.
Akademiker, ledamot av en akademi; även
lärare el. studerande vid ett univ.
Akademiräntmästare, chef för drätselverken
vid resp, svenska univ.; har närmaste vården av
alla dess hushållningsangelägenheter.
Akademisekreterare, chefen för kansliet vid
resp, svenska univ.
Akademisk, som hänför sig till en akademi,
t. ex. a. examina, a. medborgare; även lärd,
teoretisk, utan praktiskt intresse.
Akademiska föreningen, en sedan 1830
verksam sammanslutning av lärare, tjänstemän och
studerande vid univ. i Lund. De studerande,
som äro skyldiga att tillhöra någon av
nations-föreningarna, äro därigenom jämte nationernas
övriga medlemmar ”ordinarie ledamöter” i A.
Förutvarande och nuvarande akademiska
medborgare kunna inskriva sig som ”särskilda
ledamöter” mot avgift en gång för alla. Dessutom
finnas valda och självskrivna hedersled.; de
senare äro univ:s prof. I spetsen för föreningen
stå en ordf., vanl. vald bland prof., och
överstyrelsen, huvudsaki. bestående av
studentnationernas deputerade. En särskild ämbetsman, edilen,
övervakar föreningens fastighet och ordningen
inom densamma. Andra organ äro ekonomiska
utskottet, som utövar vård om föreningens ekonomi,
ateneiutskottet, som vårdar föreningens bibliotek
och läslokaler, studentaftonutskottet, som har att
anordna föredrag och diskussioner, samt sociala
utskottet, som anordnar föreningens fester,
sam-kväm och nöjen. Föreningen äger en ansenlig
byggnad vid Sandgatan och Tegnérsplatsen i
Lund, som uppfördes 1848—51 av J. Strömberg
och som fick en stor tillbyggnad efter ritningar
av J. F. Sundbärg 1909—II. I byggnaden
inrymmas lokaler för möten och sammankomster,
bl. a. den för större sammanträden, föredrag,
teaterföreställningar och fester använda stora
salen, vidare läslokalen ”Ateneum”, sångsal,
bibliotek, restauranglokaler, festvåningar och
bostadsrum. 1938 donerades till A. ”John och Edla
af Klerckers studentgård i Skanör”, avsedd att
bereda medl. av A. tillfälle till studier, vila och
rekreation. Bild se sp. 197.
Akademiska karelska sällskapet
(Akateemi-nen karjala-seura), A. K. S., bildades 1922 i
Helsingfors av akademiker och officerare. Dess
ursprungliga uppgift var att verka för östkarelens
anslutning till Finland. Efter hand utsträcktes
verksamheten till att omfatta finsktalande
befolkningsgrupper även inom andra områden utom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
