- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 1. A - Asunden /
173-174

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ahas - Ahasverus - Ahimsa - AHK - Ahlafors nya spinneri ab. - Ahlainen, Hvittisbofjärd - Ahlat, Achlat - Ahlberg, Axel - Ahlberg, 1. Hakon - Ahlberg, 2. Alf - Ahlberg, Olof - Ahlberg, Per August - Ahlborn, Lea - Ahlefeldt, släkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

173

Ahas—Ahlefeldt

174

Aguti, Dasyprocta aguti.

Ahas, konung i Juda rike omkr. 735—715
f. Kr., inkallade till hjälp i sitt krig mot
ara-méerna och Israels rike den assyriske konungen
Tiglat-Pileser, under vilken han sedan blev
skattskyldig. Mot A. uppträdde profeten Jesaja.

Ahasve’rus. 1) Benämning på två i G. T.
omtalade konungar i Medien och Persien. Mest
känd är den i Esters bok omtalade A., grekernas
Xerxes. — 2) Se Jerusalems skomakare.

Ahimsa, inom indisk religion läran om alla
levande väsens fulla rätt till sin art av liv,
okränkbarhet.

AHK, förk. för axelhästkraft.

Ahlafors nya spinneri ab., bomullsspinneri,
tvinneri och väveri vid Alafors, Älvsborgs län.
Spinneriet är från 1855, då bolaget grundades.
Ägare Almedahl-Dalsjöfors ab., Göteborg. C:a
350 arbetare.

Ahlainen [a’-], sv. Hvittisbofjärd,
finsk-språkig kommun i Ulfsby hd,
Äbo-Björ-neborgs län, Finland; 183 km2, 3,464 inv. (1944).

Ahlat, A c h 1 a t, stad i turkiska Armenien;
omkr. 4,000 inv. A. spelade som residensstad för
de armeniska konungarna en betydande roll.

Ahlberg, Axel Wilhelm, skolman, språkman
(f. 1874 W4), fil. dr 1900 och docent i latin
i Lund s. å., 1925 lektor vid Norra
latinläroverket i Stockholm, rektor där 1929—39; prof:s
titel 1941. A. har utgivit skrifter i klassisk
språkvetenskap samt en allmänt använd latinsk
grammatik.

Ahlberg. 1) Claes Axel Hakon A., arkitekt
(f. 1891 We). A. är slottsarkitekt vid Gripsholms
slott och Medicinalstyrelsens arkitekt (sedan
1935). Han var 1936—45 ordf, i Svenska arki-

tekters riksförbund. Från 1920-talets spensliga
klassicism har A. gått mot funktionalistisk
stramhet. Han medverkade som arkitekt vid
Göte-borgsutställningen 1923 och har vidare uppfört
Frimurarordens barnhem på Blackeberg,
bostadskvarter vid Hjorthagen i Stockholm, Sidsjöns
sinnessjukhus, hovrättsbyggnaden i Göteborg och
konsthallen i Falun. A. har skrivit ”Modern
Swedish architecture” (1924) och medverkat vid
utgivandet av ”Svenska trädgårdskonsten” (1930
—3i).

2) Alf Robert Bertil A., den föreg:s bror,
filosof (f. 1892 21/io), fil. dr i Lund 1917,
föreståndare för Brunnsviks folkhögskola 1932.
A. har i flera arbeten i populär form behandlat
filosofiska problem och tagit ställning till
aktuella kulturella
frågor. Bland hans
skrifter märkas ”De
filosofiska grundproblemen” (1922), ”Det
ondas problem” (1923),
”De båda världarna”
(1926), ”Filosofiens *
historia” (6 bd, 1925
—28, 3 :e uppl. i 1 bd
1946), ”Västerlandets
undergång” (1930),
”Social psykologi”
(1932), ”Tankelivets
frigörelse” (1934) och
”Idealen och deras
skuggbilder” (1936). 1942 utgav han ”Minnen och
meditationer”.

Ahlberg, Olof, bildhuggare (f. 1876 18/n).
Bland hans arbeten märkas gravmonumentet över
Alf Wallander på Solna kyrkogård (rest 1917),
figurgruppen ”Far och son” (modellerad 1917,
rest i brons i badhusparken i Östersund 1921)
och ”Moderslycka” (marmor, 1936; Eastmaninst.,
Stockholm) samt ”Löparen” (Gunder Hägg, rest
i Gävle 1948). Bland porträtten märkes bysten
av W. Peterson-Berger. Bild se sp. 175.

Ahlberg, Per August, predikant (1823—
87), prästvigd 1847, föreståndare för olika
missionsskolor från 1857. Han har haft en ganska
stor betydelse för den religiösa väckelserörelsen
inom Sverige vid och efter mitten av 1800-talet.
Mest bekant av A:s många och mycket spridda
skrifter är ”Biblisk skattkammare”.

Ahlborn, L e a, medalj - och stämpelsnidarinna
(1826—97), dotter till myntgravör L. P:son
Lundgren. A., som verkade som myntgravör
1855—95, utförde under denna tid alla Sveriges
mynt. A:s svenska medaljer äro 300, därav
åtskilliga kungliga och nästan alla
Vetenskapsakademiens och Svenska akademiens
minnespenningar. Hon utförde även de första finska
mynten. Bild se sp. 176.

Ahlefeldt, gammal dansk adelssläkt, som på
1100-talet kom söderifrån till Holstein, varifrån
den senare spred sig till Sönderjylland och det
övriga Danmark samt förvärvade stora
jordbesittningar. Dess danske stamfader är Benedict

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:12:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffa/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free