Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Projektil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Prästmöte. Kyrkomötets framställning om utredning
och förslag till synodalförfattning för svenska
kyrkan har ännu icke, så vidt kändt är, ledt till
någon K. M:ts åtgärd. — Stockholms prästerskap,
som hittills brukat hålla gemensamma prästmöten
med ärkestiftet, har, på initiativ af ärkebiskop
Söderblom, i mars 1925 hållit eget prästmöte i
hufvudstaden, och skall sådant förnyas 1930. — Jfr
äfven Nordiskt prästmöte. Suppl.
J. T. B.
*Prästval. Den nu för prästval gällande lagen är
af 9 dec. 1910. Rösträtt vid prästval tillkommer
enhvar, som inom församlingen eger att deltaga
i kyrkostämmans öfverläggningar och beslut. I
stadsförsamling får ej rösträtt utöfvas af
annan än den, som personligen infinner sig vid
valtillfället. I landsförsamling däremot får
rösträtt utöfvas genom annan röstberättigad;
därvid gäller om rösträttens öfverlåtande hvad
för kyrkostämma är stadgadt. Hvarje röstande har 1
röst. Fullmakt utfärdas af domkapitlet utom i fråga
om kyrkoherdeval, där fjärde profpredikant varit
under omröstning, i hvilket fall utnämningsrätt
tillkommer konungen. Sedermera har genom lag af
3 juni 1921 ang. upphäfvande af patronatsrätt
konungen erhållit rätt att i förutvarande
patronella pastorat, sedan val egt rum, utnämna
kyrkoherde. Vidare utnämner konungen kyrkoherde i
de s. k. privilegierade pastoraten, hvilka i fråga
om rätt att kalla profpredikanter m. m. intaga
en särskild ställning (se Sv. förf. saml. 1920,
n:r 943). Kyrkoherdetjänst i prebendepastorat
tillsättes af konungen genom tillsättning af den
tjänst, hvilken pastoratet såsom prebende åtföljer. —
I några lappmarksförsamlingar tillsättas prästerliga
beställningar af domkapitlet utan församlingens val. —
Beträffande tillsättning af prästerliga tjänster vid
krigsmakten, utländska beskickningar och församlingar,
sjukhus, fängelser m. m. gälla särskilda bestämmelser.
C. d’A.
*Pröfningsnämnd. Genom k. förordn. 12 maj 1922 ha
vissa ändringar vidtagits i nämndens sammansättning
och arbetssätt. Den består numera af minst 8, högst
15 led. (jämte suppl. till minst halfva antalet
ord. led.), fortfarande utsedda af länsstyrelsen
för hvart år bland de af taxeringsnämnderna därtill
föreslagne. Led. böra så utses, att nämnden kommer
att utgöras af såväl egare eller brukare af fast
egendom som näringsidkare, arbetare och andra
inkomsttagare samt att kännedom om länets olika
delar är företrädd i nämnden. Dess arbeten skola
vara afslutade senast 10 okt. (för Stockholms stad
31 okt.). Nämnden skall inom sig utse 3 led. jämte
2 suppl. för dem) att som särskild pröfningsnämnd
afgöra besvär, som kunna föreligga till pröfning,
innan nästa ord. pröfningsnämnd sammanträder.
G. F—t.
Pröhle, Wilhelm, ungersk språkman, f. 29 okt. 1871 i
komitatet Vas, är sedan 1923 professor i orientaliska
språk vid Pázmány-universitetet i Budapest. P. är en
af Ungerns mest betydande språkvetenskapsmän och har
publicerat värdefulla språkstudier öfver baschkiriska,
tatariska, japanska och turkiska språken. P. gjorde
studieresor till Kaukasus och Turkiet 1908 och 1913
samt besökte Sverige i mars 1919 jämte biskopen d:r
Alexander Raffay som ombud för lutherska kyrkor
i Ungern. På grund af sitt intresse för svensk
litteratur och kultur utsågs han 1922 till ordf. i
Ungersk-svenska sällskapet i Budapest. P:s viktigaste arbeten
äro Baschkiriska språkstudier i "Keleti szemle"
(Orient. rundschau) 1905, "Karatschaische studien"
(1909), "Balaarische studien" (1914), "Studien
zur vergleichung der japanischen sprache mit den
finnisch-ugrischen und ural-altaiischen" (1917)
och reseskildringarna Napkelet (Soluppgång, 1922).
B. L—r.
*Prölss (Proelss), R. — Hans son Johannes dog 21
nov. 1911 i Kennenburg vid Esslingen.
*Psalliota. Se äfven färgpl. I till art. Svampar.
*Psalmbok. Öfver den i hufvudarbetet omnämnda
omarbetningen af 1911 års kommittéförslag (utg. 1914,
ej 1915) hördes 1915 års kyrkomöte, som ansåg sig
böra vitsorda dess stora förtjänster, men dock höll
före, att förslaget borde ytterligare öfverses,
innan det godkändes. I dec. s. å. uppdrog K. M:t
åt en nämnd (efter ett par afsägelser bestående af
biskoparna G. Billing, J. A. Eklund och E. Lönegren,
filos. d:r E. N. Söderberg och docenten F. Böök)
att utarbeta nytt förslag. Ett sådant öfverlämnades
1917 till K. M:t. 1918 års kyrkomöte anhöll, att
K. M:t måtte bemyndiga nämnden att underkasta sitt
förslag slutgiltig granskning i god tid före 1920
års kyrkomöte. I jan. 1919 uppdrog K. M:t dels åt
biskoparna Billing och Eklund samt d:r E. N. Söderberg
att verkställa förnyad granskning af 1917 års förslag,
dels åt en ny, på 3 afd. arbetande kommitté att
"ej mindre revidera förslagen till koralbok och
evangeliebok än att äfven utarbeta ett tillägg till
1819 års psalmbok, innefattande psalmer och andliga
sånger rörande i nämnda psalmbok icke eller endast
ofullständigt ingående ämnen". Till ordf. i sistnämnda
kommitté utsågs ärkebiskop N. Söderblom, och som
sakkunniga i dess afd. för psalmboksfrågan insattes
teol. d:r F. N. Beskow, riksdagsmannen K. F. Månsson
och domprosten G. M. Pfannenstill. Billing,
Eklund och Söderberg öfverlämnade i juli 1919 till
K. M:t "Förslag till psalmbok för svenska kyrkan,
översedd och tillökad upplaga av 1819 års psalmbok",
hvilket 1920 befordrades till trycket. Den nya
kommitténs förslag, färdigt i dec. 1919, förelåg
i sept. 1920 tryckt under titeln "Den svenska
psalmboken, av konungen gillad och stadfäst 1819,
jämte förslag till tillägg". Öfver detta supplement
inhämtades Sv. akad:s yttrande, som afgafs
redan i okt. 1920. Psalmboksfrågan i hela sin vidd
hänsköts därefter till 1920 års kyrkomöte, där den
förbereddes af en nämnd med biskop V. E. Rundgren som
ordf. 3 dec. antog kyrkomötet med vissa ändringar och
tillägg det 1920 fullbordade förslaget till reviderad
psalmbok, begärande dess slutredigering genom 1919 års
revisionsnämnd eller dess sekreterare (ett uppdrag,
som fullgjordes af nämnden i febr. 1921). Tillika
begärde kyrkomötet, att den gamla och nya psalmboken
tills vidare skulle få begagnas jämsides och att
K. M:t måtte vidtaga de åtgärder, som kunde underlätta
ett dylikt jämsides bruk. Sedan vissa af regeringen
tillkallade sakkunniga biträdt Ecklesiastikdep. vid
ärendets slutliga beredning, bestämdes i k. kung. 12
sept. 1921, dels att 1920 års kyrkomötes psalmbok
skulle befordras till trycket, dels att de i nämnda
verk intagna nya psalmerna, hvilka sammanställts
under n:r 501—673, finge tills vidare fr. o. m. 1:a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
