Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Panarabism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en flygstation, som 9 ggr 1916 och 1917 bombarderades
af tyska flygare.
L. W:son M.
Papiers vitraux [papjē vitrå̄]. Se Vitrauphanier.
Papillæ (lat., små vårtor),
anat. P. circumvallatæ. Se Smak, sp. 3, och Tungan,
sp. 313. — P. filiformes och P. foliatæ. Se Tungan,
sp. 312, 315. — P. fungiformes. Se Smak, sp. 3,
och Tungan, sp. 312. — P. gustatoriæ. Se Tungan,
sp. 312. — P. operariæ. Se Tungan, sp. 312.
Papini, Giovanni, italiensk författare, f. 9
jan. 1881 i Florens, skaffade sig på egen hand
under många svårigheter rätt stora kunskaper i
litteratur, filosofi och historia, vardt småningom
den ledande i en grupp ungdomar i Florens, hvilka
uppsatte tidskriften "Leonardo" (1903—07), som
P. redigerade. Efter att på ett tidigt stadium
lidelsefullt ha omfattat och till och med stegrat
Schopenhauers pessimism öfvergick P. till pragmatismen
och riktade i Crepusculo dei filosofi (1906, med
företal af William James) hetsiga angrepp mot Kant,
Hegel, Schopenhauer, Comte, Spencer och Nietzsche;
i Sul pragmatismo (1913) samlade han uppsatser ur
tidskriften. Un uomo finito (1912; "En färdig man",
1924) är en våldsam, högspänd själfbiografisk
skildring. 1908 öfvertog han redaktörskapet
af tidskriften "La voce", och 1913—15 var han
medutgifvare af den futuristiska "Lacerba". 1915
utgaf han Cento pagine di poesia, 1917 Opera prima och
1918 Giorni di festa, alla lyriska. Hans filosofiska
utveckling förde honom till studiet af de religiösa
problemen och till katolicismen. I Storia di Cristo
(1921), som väckte det största uppseende och vunnit en
kolossal spridning, återger han med eldig tro i ett
själfständigt diktverk Nya testamentets skildring
af Jesu lif. Af hans många öfriga skrifter kunna
nämnas de vittra Tragico quotidiano (1906), Il pilota
cieco (1907), Memoria d’Iddio (1911) och Buffonato
(1914), den filosofiska Altra metà och de polemiska
24 cervelli (1912), Maschilità (1915), Stroncature
(1916), Polemiche religiose (1918), Testimonianze
(s. å.), Europa occidentale contro le Mitteleuropa
(s. å.), Chiudiamo le scuole (1918) samt L’uomo
Carducci (1919). Se arbeten om P. af E. Palmieri
(1918) och M. Puccini (1920) samt J. Landquist i
"Vår tid" VIII (1923).
R—n B.
Paponviken. Se Östersjön, sp. 263.
Papp, en pappersartad produkt, tjockare och styfvare
än papper, i regel 0,5—1,5 mm., undantagsvis ända
till 10 mm. i tjocklek. Papp tillverkas antingen
genom anbringande af så stor mängd pappersmassa
på formduken, att efter vattnets afrinnande ett
fiberlager af önskad tjocklek erhålles (formad papp),
eller sålunda, att flera massalager, motsvarande
vanlig papperstjocklek, formas och i ännu fuktigt
tillstånd läggas på hvarandra och sammanpressas
(guskad papp), eller förenas slutligen lager af
färdigt papper i ark eller lång bana genom lämpligt
bindemedel (limmad eller klistrad papp). Formad papp
eger ringa styrka, har ojämn tjocklek och rå yta, men
är billig i tillverkning. Den framställes visserligen
äfven i pappersmaskin, t. ex. Füllners med plan
formduk, men i följd af dess sämre kvalitet samt vissa
tillverkningssvårigheter, särskildt urvattningen
af det tjocka massalagret före guskpressningen,
tillverkas största delen af den i
handeln förekommande pappen enligt någon af de
senare metoderna. Som råmaterial används ofta
mindervärdiga fiberämnen, såsom ylle- och sidenlump,
torffiber, gammalt papper, grofva tåg och säckar af
lin eller hampa (till stark papp), sämre cellulosa,
slipmassa, halm, läderaffall m. m. Ofta öfverdrages
ett mindervärdigt material med ett massalager af
bättre beskaffenhet. Fyllnadsämnen (stundom ända
till 25 proc.) spela en viktig roll inom denna
tillverkning. Metoden att sammanguska 2 eller flera
tunna massalager af olika färg eller fiberart till ett
enda tjockare tillämpas äfven för vanligt papper
(duplex-, triplexpapper etc.), hvilket visar, att en
skarp gräns mellan papp och papper saknas. Guskad
papp tillverkas antingen för hand eller i maskiner
(papp i "långa banor"), i senare fallet såväl på
plana som cylindriska formdukar, de senare af flera
skäl lämpligare. Maskiner med ända till 10 à 12 eller
ännu flera cylindrar förekomma, vanligen anordnade
i grupper antingen i samma eller olika nivå, hvarje
cylinder med sin guskvals, så att lager på lager
afguskas på de ändlösa guskfiltarna. Våtpressarnas och
torkcylindrarnas antal måste vara betydligt större än
vid pappersmaskiner, de förras ända till 15 à 20, de
senares till 50 st. Om pappen redan i vått tillstånd
skäres i bitar eller ark, sker torkningen af dessa i
varm luft, vanligen i torktorn. Därpå följer glättning
i kalander samt hoprullning eller sönderskärning af
banan. På detta sätt tillverkas förhydnings-(vägg-,
spänn-)papp, mattpapp (grålumpspapp), kartongpapp,
asfalt-((tak-)papp m. fl. Den sistnämnda indränkes
med varm asfalttjära (lösning af asfaltbeck
i tjärolja), väl renad från fasta partiklar,
så att vätskan väl intränger i pappen, hvars
yta däraf blir mottagligare för den slutliga
tjärbestrykningen. Elfenbenspapp framställes genom
ytans bestrykning med en massa af gips i limlösning,
därpå slipning, impregnering i limvatten och slutligen
glättning och kraftig pressning. Glanspapp tillverkas
genom pappens öfverdragning med stärkelseklister
eller vaxsåpa samt glättning i friktionskalander
eller med glättsten. För vissa ändamål belägges
ytan vid guskningen med ett lager af finare
eller långfibrigare massa (för glatthet eller
seghet), t. ex. till jacquardkort. Bästa pappsorter
tillverkas genom limning. Hit räknas Bristolpapp,
bättre kartongpapp, spelkortpapp, presspapp m. fl.
G. S—n.
Pappatacifeber, en sjukdom, som uppträder
sommartid i Dalmatien, Hercegovina och angränsande
kustländer vid Adriatiska hafvet. Den karakteriseras
af feber, som varar omkr. 3 dagar, hvarefter följer
några dagars stor kraftnedsättning. Sjukdomen är
godartad; endast få dödsfall ha iakttagits. Smittämnet
är ultramikroskopiskt, öfverföres från sjuka till
friska personer genom stick af en till tvåvingarna
hörande insekt, Phlebotomus pappatacii, sedan
det under omkr. en vecka genomgått utveckling i
insektkroppen. Sjukdomen torde vara identisk med
den på Malta samt äfven i norra Afrika, på Corsica,
i Italien, Portugal och Arabien förekommande
phlebotomusfebern, möjligen äfven med
"tredagarsfeber", "Canariefeber", "Shanghaifeber",
"Chitralfeber", "sjudagarsfeber" m. fl. Denguefeber
(se d. o., äfven i Suppl.) och pappatacifeber torde
vara skilda sjukdomar. Vid den förra förekommer i
slutstadiet ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
