Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 867-868 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyskoga ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvarigenom dess färg mera erinrar om mässing än om silfver.
K. A. V—g.

*Nyskoga är enl. K. M:ts förklaring 5 maj 1922
annexförsamling till Norra Ny. 585 inv. (1925).

*Nyslott. — 2. (Fi. Savonlinna) Staden beröres
af sammanbindningsbanan mellan Karelska och
Savolaksjärnvägarna. Bandelen N.—Elisenvaara
(vid Karelska banan) blef färdig 1908,
dess fortsättning västerut N.—Pieksämäki
(vid Savolaksbanan) 1914. 4,556 inv. (1923).
O. B—n.

*Nyslotts stift. Vid nyregleringen af stiften
1924 öfverfördes Heinola kontrakt till Tammerfors
stift samt Viborgs svenska och tyska församlingar
till Borgå stift. Areal 66,322 kvkm. 851,800
inv. (1923). Biskopssätet flyttas 1 juli 1925
till Viborg, hvarefter stiftet benämnes Viborgs
stift.
O. B—n.

Nysockensjön, en 19 kvkm. stor sjö, 70
m. ö. h., i Ny m. fl. socknar, Värmland, nära
10 km. n. v. om Arvika. Dess västra vik, Flagan,
mottar vid Åmot tillflödet från Bysjön;
sjön afrinner vid Ottebol genom Byälfven.
O. Sjn.

*Nystad. Staden står sedan 1924 i
järnvägsförbindelse med Åbo (72 km.). 4,352
inv. (1923). — 2. Landsförsamlingen utgör
äfven själfständig landskommun, Vehmo domsaga
och härad. Areal 37 kvkm. 1,171 inv. (1923).
O. B—n.

*Nystfot l. Nystvinda. Fig. i
hufvudarb. (fr. Nord. museet) är missvisande och
afbildar en härfvel, hvilket redskap nyttjas för
garnets upphärfning från spinnrockens rulle. Vefven
kringföres därvid med ena handen, medan den andra för
garnet. Nystfot l. nystvinda däremot gör tjänst vid
garnets uppnystning från en på redskapet upphängd
härfva. Nystfötter finnas af olika konstruktioner,
men på dem anbringas härfvan i horisontal ställning,
hvarjämte de alltid äro ställbara för att passa till
härfvors växlande storlek.
I vidstående fig. afbildas en nystfot (af annan
konstruktion än den i hufvudarbetets art. beskrifna).

Nystfot.

*Nyström (sp. 285), P. A. — N. var fader till Karl
L. H. N. (se denne, sp. 286). Ang. det af N. ritade
biskopshuset (som inom kort blef museibyggnad)
i Lund se Brunius, K. G. Suppl.

*Nyström (sp. 286), A. Ludvig V., dog 27 juli 1921.

*Nyström (sp. 286). 1. Karl L. H. N. var son
till den i hufvudarbetet (sp. 284—286) omnämnde
arkitekten Per Axel N. — 2. Erik Torsten
N. var 1914—17 anställd vid Kinas geol.
undersökning. Han blef filos. licentiat vid
Stockholms högskola i ämnet geologi och mineralogi
1919 och återkallades till Schan-si-universitetet
1920 och är chef för dess geol. sektion. Han har
grundlagt ett forskningsinstitut i Schan-si, som
är högkvarter för vetenskapliga undersökningar,
utförda af svenska och kinesiska forskare,
samt publicerar skrifter i vetenskapliga ämnen.
Af hans arbete Det nya Kina utkom äfven d. II, 1913.
N. har mandarins rang. — 3. Erik Gunnar N., den
föregåendes broder, universitetslärare, kirurg,
medicinsk förf., f. 19 april 1877 i Stockholm,
med. licentiat vid Karolinska institutet 1902 och
doktor där 1907, var docent i kirurgi där 1908—16 och
vid universitetet i Uppsala 1916—21 samt utnämndes
1921, efter att 1916—19 och några månader 1921 ha
upprätthållit professuren i ämnet, efter kallelse
utan ansökan till professor i kirurgi vid nämnda
universitet. Han tjänstgjorde vid Lennanders
kirurgiska poliklinik i Uppsala, 1904—06 som
underkirurg och föreståndare för dess röntgenafd.,
och var 1907—09 t. f. lasarettsläkare vid efter
hvartannat 6 af våra större landsortssjukhus samt
under docenttiden i Stockholm förordnad dels som
tjänstgörande öfverläkare med undervisningsskyldighet
vid Serafimerlasarettets kirurgiska klinik
och poliklinik, dels som underläkare och
t. f. öfverläkare vid Sabbatsbergs sjukhus’
kirurgiska afd. m. m. 1911—16 var han lärare i
kirurgi vid Tandläkarinstitutet. Under ett flertal
utländska resor har han studerat den organiserade
kancerforskningen och nyare behandlingsmetoder för
kancer, krigskirurgi (i Tyskland och vid tyska
västfronten 1915) och sjukhusbyggnadskonst samt
bevistat ett antal kancer- och kirurgkongresser. Han
är sedan 1910 Sv. kancerför:s generalsekreterare,
sedan 1918 Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses
vetenskapliga råd och sedan 1921 verkst. direktör
vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Bland N:s
många vetenskapliga skrifter förtjäna särskildt
omnämnas hans studier öfver blindtarmsinflammationens
behandling (1907, 1908, 1917), inledda med
gradualafh. Studier över resultaten av behandling för
appendicit vid Akademisjukhuset i Upsala (1907), öfver
lokal bedöfning (1904), Klinische beiträge zu dem
osteoplastischen ersatz der unterkieferdefekten
m. fl. Arbetet Über thoracoplastik bei
lungentuberkulose (1914) var det första i ämnet
i Sverige. Om skelettsystemets smärtsinne (1917)
grundar sig i väsentliga delar på experiment efter
uppborrning af vadbenet på förf. själf. N. har
dessutom skrifvit bl. a. en lärobok i Anatomi och
fysiologi (1915) för sjuksköterskor och delar i
"Nordisk lärobok i kirurgi" (1920). I all synnerhet
har N. som sekreterare i Sv. kancerföreningen
nedlagt ett mycket värdefullt arbete, som
också fört till vidlyftiga och uppmärksammade
skrifter öfver kräftsjukdomarna i Sverige.
3. C. S—g.

*Nyström (sp. 287), Anton K., har
ytterligare skrifvit bl. a. Judarne förr och nu
samt judefrågan i östra Europa (1918) och
Världskatastrofen och medlen till mänsklighetens
räddning (1922).

*Nyström (sp. 289), G. Alfred. J. O. Wallins staty
blef af N:s efterlämnade anhöriga gjuten i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>