Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyaste Kristianstadsbladet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Se Kristianstads läns tidning. Suppl.
*Nyaste Kristianstadsbladet. Redaktör och ansvarig
utgifvare är (sedan 1918) Sven Joel Olofson
(f. 1878).
*Nya Sverige. Jfr äfven Amandus Johnson, "The swedes
in America 1638—1900", I (1914; "Den första svenska
kolonien i Amerika", 1923).
Nya Sverige, Det, tidskrift, som sedan 1907 utgetts
af filos. doktor Adrian Molin (medredaktörer
V. Langlet 1915—23, Arne Forssell 1924—25, Gustaf
Olsson från 1925). Tidskr. afsåg från början, under
intryck af den "nationella samlingen" efter 1905 års
händelser, att vara närmast ett diskussionsinstitut
med tillträde för olika meningsriktningar, dock
med energiskt fasthållande af nationella linjer. I
idépolitiska och kulturella spörsmål lämnades bidrag
af bl. a. V. Norström, S. A. Fries, J. A. Eklund,
N. Söderblom, Fr. Book och R. Kjellén, hvilken
sistnämnde intill 1922 dessutom lämnade regelbundet
återkommande utrikespolitiska öfversikter. Särskild
uppmärksamhet egnades praktiskt ekonomiska frågor
(med inlägg från Dan Broström, E. J. Ljungberg,
Sv. Lübeck m. fl.). Snart erhöll tidskr. en mera
utprägladt konservativt politisk inriktning,
under vidgadt medarbetarskap af en krets
Uppsala-akademiker — E. F. Heckscher, V. Söderberg,
G. Bagge m. fl. —, som från 1911 fingo sitt eget
organ i "Svensk tidskrift". Under åren närmast
före och under Världskriget kom tidskr., på samma
gång liflig uppmärksamhet egnades sociala och
undervisningsfrågor (inlägg af bl. a. G. Huss,
E. B. Rinman, P. E. Lindström), att förlägga
tyngdpunkten af sitt intresse till de försvars-
och utrikespolitiska frågorna (E. Söderhielm,
E. Testrup, Cl. Lindsström, G. Reuterswärd, O. Järte
samt från grannländerna P. H. Norrmén, Harald Nielsen,
C. J. Hambro m. fl.) för att slutligen efter 1918 års
demokratiska genombrott öfvergå till ett utprägladt
anti-demokratiskt stridsorgan, såväl idépolitiskt som
genom fortlöpande redaktionella inlägg i viktigare
politiska dagsfrågor. Tidskr. utkom t. o. m. 1914 med
8 hftn om året och är från 1915 månadsskrift. Dess
egare är Adrian Molin. Prenumerationspriset var
urspr. 7 kr. 50 öre, höjdes sedermera och är fr. 1923
12 kr. per år.
A. M—n.
*Nya Syd-Wales. Arealen är enligt senaste
uppgifter 801,494 kvkm. 2,198,164 inv., 2,5 på
1 kvkm. (1923), en folkökning sedan 1911 med
mer än 33 proc. 1921 funnos i N. 531 pers. af
svensk nationalitet. Stiftens antal är nu 7 inom
engelska högkyrkan, som hade 1,027,301 anhängare
1921. Undervisningen är obligatorisk för barn
mellan 7 och 14 år, och statsskolornas antal 3,213,
hvaraf 28 high schools, samt privatskolornas 678,
hvaraf 451 romersk-katolska. — Jordbruket har gått
mycket framåt sedan 1911 och omfattade 1,80 mill. har
odlad jord med ett beräknadt skördevärde af 20,26
mill. pd st. 1922, hvaremot boskapsbeståndet gått
tillbaka. Värdet af produceradt guld var 107,139 pd
st., af silfver 112,077 pd st., af koppar 36,233 pd
st., af tenn 154,698 pd st., af kol 8,507,946 pd st.,
af zink 1,157,458 pd st., af bly 194,712 pd st. och
af järn 248,909 pd st. (1922). Industrien omfattade
s. å. 6,356 fabriker med 148,876 arb. och 132,82
mill. pd st. tillverkningsvärde. Utrikeshandeln har
gått mycket framåt senaste årtionde och hade 55,01 mill. pd st. värde för
importen och 42,58 mill. pd st. för exporten
(1922—23). Statsjärnvägarnas längd 8,559 km. och
privatbanornas 254 km. 1923. — Legislative council har
83 medl. (1923), och proportionell valmetod infördes
1918 för val af legislative assembly. Valkretsarnas
antal är nu 24, af hvilka 9 välja 5 och 15 välja
3 representanter hvar. Deras arfvode är nu 600 pd
st. per år. 1918 fingo kvinnorna tillträde till alla
ämbeten, äfven domarnas. De tre divisionerna äro
nu indelade i 184 boroughs och municipal districts
samt 136 shires. Kabinettet har nu 12 medlemmar.
E. A—t.
*Nya varfvet skall enligt k. br. 16 maj 1919
framdeles i judiciellt, administrativt, kommunalt och
ecklesiastikt afseende införlifvas med Göteborgs stad
och Karl Johans församling. 432 inv. (1924).
Nya Wermlands-tidningen, daglig morgontidning
i Karlstad, började utges 1836 med namnet
Wermlands-tidningen. Förste egare och redaktör
var boktryckaren Jakob Lundberg, senare i
redaktionsarbetet efterträdd af gymnasielektorn
J. C. Söderberg. Då dessa båda råkade i tvist
och den senare innehade utgifningsbeviset,
utgaf Lundberg från 1843 en ny tidning med
namnet Den första Wermlandstidningen. I
dec. 1850 ändrades titeln till den nuv. Bland
redaktörer märkas A. J. Segerstedt (se d. o. 2),
J. Sellman, J. Wigforss, H. Wigert-Lundström och
Vilh. Ericson. Nuv. hufvudredaktör (sedan 1921)
är Axel R. Olson (f. 17 febr. 1888). Tidningen
utgafs till en början en gång i veckan, från
1853 två ggr, från 1880 tre ggr i veckan och
är daglig sedan 1917. Numera utges äfven en
hvarannandagsupplaga. Från 1921 tryckes tidningen på
en tvillingrotationspress. Tryckeriet sysselsätter
5 sättmaskiner samt monotypeinstallation för
stilgjutning. Omfattande boktryckerirörelse
bedrifves. Upplagan är öfver 13,000 ex., däraf
omkr. 10,000 postabonnerade. Sedan 1896 eges tidningen
af Nya Wermlands-tidningens a.-b. (aktiekapitalet
150,000 kr.). Utgifvare och verkst. dir. är
Ernst T. Ander (f. 1878), sedan 1903 fäst vid
företaget. Tidningen är till sin politiska hållning
moderat.
Nya vägar, tidning, som utkommer 2 ggr i månaden. Se
Fredsrörelsen. Suppl., sp. 1041.
Nya väktaren, en i Stockholm af redaktör Axel
B. Svensson sedan 1908 månatligen utgifven
tidskrift. Den är ett apologetiskt organ, som
konsekvent bekämpar den moderna teologien och i alla
afseenden häfdar den stränga lutherska ortodoxien,
utan att dock hylla högkyrkan. Tidskriften spelade en
betydande roll i den strid, som åren 1908—11 söndrade
Evangeliska fosterlandsstiftelsen.
*Nya Zeeland omfattar sedan 1923 politiskt äfven den
del af Storbritanniens område i Antarktien (Ross
dependency), som omfattar kusterna af Rosshafvet
mellan 160° ö. lgd och 150° v. lgd fr. Gr. samt s. om
60° s. br., omkr. 2 mill. kvkm. Detta oräknadt,
omfattar N. enligt nyaste uppgifter 268,264
kvkm., hvaraf Nordön 114,292 kvkm., Sydön 150,525
kvkm., Stewartön 1,715 kvkm. och Chathamöarna 963
kvkm. Befolkningen var 1,284,873 pers., hvaraf 52,751
maori (1921). Inflyttningen är fortfarande betydlig
(36,488 pers. 1923) liksom utflyttningen (29,668
pers. s. å.). Yrkesskolornas antal är nu 13. — Den
odlade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
