Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litheim ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stöde, Tuna, Attmar, Hafverö.
4,911,21 kvkm. 38,755 inv. (1921).
E. A—t.
*Ljungarum. En del af församlingen öfverfördes
1 jan. 1922 till Jönköpings Sofia församling.
2,797 har. 2,714 inv. (1924).
Ljungaverk, kraftstation och karbidfabrik m. m. i
Torps socken, Medelpad, vid Hångstafallen, tillhörig
Stockholms superfosfatfabriks-a.-b. Se Carlson, Oskar F. Suppl.
*Ljungberg (sp. 873), N. V. Till hundraårsdagen af
L:s födelse utgaf Fr. Wulff 1918 Ur N. W. L:s (*1818, †1872)
efterlämnade papper I. De romerska kejsarnas
kronologi från Cæsar till Domitianus. Se äfven
Fr. Wulff, "N. W. L. och hans hebreiska kronologi"
(i Lunds univ:s "Årsskrift", bd 19, 1923).
*Ljungberg (sp. 874), E. J., lämnade 1913 chefskapet
för Stora Kopparbergs bergslag och dog 5 april
1915 i Stockholm. Vet. akad. slog öfver honom sin
minnespenning för 1923.
Ljungberg, Karl Johan, civilingenjör, högskollärare,
idrottsman, f. 22 nov. 1868 i Stockholm,
utexaminerades 1890 från Tekniska högskolans afd. för
mekanik. L. var 1891—96 biträdande konstruktör vid nya
operabyggnaden i Stockholm och har sedan 1897 verkat
som konsulterande ingenjör inom byggnadsfacket. Vid
Tekniska högskolan har L. tjänstgjort 1890—1911 som
assistent, docent, extra lärare och t. f. lektor,
1912—13 som t. f. professor och är där sedan 1921
t. f. professor r hållfasthetslära. L. erhöll 1914
professors n. h. o. v. Sedan 1898 är L. öfverlärare
i allmän och byggnadskonstens mekanik vid Tekniska
skolan i Stockholm, hvars styrelse han tillhör sedan
1908. Bland L:s arbeten som konstruktör märkas utom en
mängd bank-, fabriks- och affärsbyggnader en ny typ
af radiomaster (Karlsborg), hållfasthetsutredningar
ang. speciella maskinkonstruktioner m. m. L. har
författat uppsatser, särskildt inom byggnadsstatiken,
i "Teknisk tidskr." m. fl. st. — L. har
nedlagt ett mycket förtjänstfullt arbete för
segel- och motorbåtsidrotternas utveckling. Han
är bl. a. skapare af skärgårdskryssarregeln och
klassificeringen af de s. k. kvadratmeterbåtarna
samt en mätningsregel för motorbåtar, som vunnit
internationellt erkännande. Han har äfven deltagit
i utarbetande af såväl den s. k. internationella
mätningsregeln för kappseglingsfartyg som den
skandinaviska S-regeln. L. var medstiftare
1905 af Svenska seglareförbundet (se d. o.;
dess v. ordf. sedan 1922), 1915 af Skandinav.
seglareförbundet och 1906 af internationella
Yacht racing union. I k. Svenska segelsällskapet
(se d. o.) är L. 1:e v. ordf. och hedersled. sedan
1919. Han är eller har varit led. äfven af styrelserna
för K. motorbåtklubben, Sv. teknologföreningen och
Filharmoniska sällsk. (vice ordf.) samt är led. af
Internationella motorbåtskommittén.
Fmn.
Ljungberg, Göta Albertina, operasångerska, f. 4
okt. 1893 i Sundsvall, fosterdotter till fru Hilma L.,
studerade sång vid operaskolan och för d:r G. Bratt
och m:me Cahier samt i London och Milano. Hon fick
1917—18 på K. teatern pröfva sina krafter som Santuzza
och med Wagnerrollerna Gudruna i "Ragnarök", Elisabet
och Elsa samt är fast anställd där sedan 1918. Hennes
klangfriska, höga och böjliga sopran, ståtliga
nordiska yttre och starka, men välbehärskade förmåga
af scenisk karakteristik ha snabbt beredt henne
afgjorda segrar. Återstår att förvärfva fullt
konstnärlig afslipning af höjdtonerna och klarare
diktion. Bland hennes roller märkas ytterligare
Wagners Sieglinde, Eva och Venus, vidare Kersti
i "Kronbruden", Margareta i "Faust", Tosca,
Salome, Myrtokle och Mona Lisa. Hon gaf gästspel i
Charlottenburg 1922 som Elisabet och i London 1924
som Sieglinde, Gudruna och Salome. 1922 ingick hon
äktenskap med förste regissören vid K. teatern Harry
Stangenberg (f. 1893).
E. F—t.
*Ljungberger, G. En af honom graverad medalj är
afbildad å pl. III till art. Medalj.
Ljungbergska stiftelsen, grundlagd 1879 genom
testamente af fru Brita Kristina Ljungberg,
öppnade 1916 ett barnhem i Halmstad för 30
gossar och flickor. Stiftelsens kapital var
vid 1923 års slut 537.128 kr.; inkomster och
utgifter balanserade s. å. med 27,701 kr.
O. Sjn.
*Ljungby. — 2. L. tillhör nu Växjö stift, Södra
Möre kontrakt. 3,750 inv. (1924). — 3. L. bildar
nu med Angelstad och Kånna ett pastorat med
L. som moderförsamling, i Växjö stift, Sunnerbo
kontrakt. 4,036 inv. (1924). — 4. Köpingen
är organiserad som municipalsamhälle, där alla
stadsstadgorna gälla. 350 har, hvaraf i köpingen 98
har. 2,836 inv. (1924).
2—4. E. A—t.
*Ljungby hed. På lägerplatsen vistades från midten
af dec. 1918 till midten af jan. 1919 successivt
ett stort antal från Tyskland till resp. hemländer
återvändande frigifna krigsfångar, nämligen
engelsmän (öfver 6,000), fransmän (äfven färgade
trupper), italienare och portugiser. — Norra skånska
infanteriregementet, som sedan 1815 haft L. till
mötesplats, tog officiellt afsked af densamma 10 maj
1923, då en minnessten aftäcktes vid lägret.
Ljungbyholm—Karlslunda järnväg (sign. L. C. J.),
smalspårig (0,891 m.), 18,4 km. lång, inom Kalmar län
belägen, eges och trafikeras af Ljungbyholm—Karlslunda
nya järnvägs-a.-b., Kalmar, erhöll koncession 7
april 1905, beviljad åt enskilda personer och 12
juli 1907 öfverlåten på Ljungbyholm—Karlslunda
järnvägs-a.-b. Linjen utgår från Kalmar—Torsås
järnväg 340 m. s. om Ljungbyholms station och
följer denna en kort sträcka, öfvergår vid Tvärskog
landsvägen mellan Mortorps och Oskars kyrkor och
är därefter framdragen i sydvästlig riktning till
slutstationen Påryd i Karlslunda kyrkoby. Järnvägen
öppnades för trafik 11 aug. 1908. Vid 1923 års slut
utgjorde den bokförda byggnadskostnaden 244,446 kr.,
hvaraf för banan med husbyggnader 196,685 kr. och
för rullande materiel 44,085 kr. Aktiekapitalet
uppgick vid samma tidpunkt till 69,800 kr.
F. P.
Ljungbyån, kustå i Kalmar län, från Uppvidinge härad
i Kronobergs län, utfaller i trakten af Hossmo. 10
km. s. v. om Kalmar, i Kalmar sund.
O. Sjn.
Ljungdahl, David Vilhelm, konstnär, f. 5 dec. 1870
i Motala, studerade vid konstakademien i Stockholm
1889—92 och 1894—95, har bl. a. i olja och i
teckningar med färg komponerat centaurmotiv (ett
i Nationalmuseum), har i olja och akvarell målat
Stockholmsmotiv, Visbybilder, genrer och landskap,
har utfört gedigna illustrationer, exlibris och
etsningar samt har dessutom gjort en mängd modeller
af kulturvetenskapliga föremål till Nordiska museet,
andra museer och utställningar. Sedan 1912 är
L. lärare vid Tekniska skolan.
G—g N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
