Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 241-242 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Litauen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stort kooperativt förbund, Kooperatyvu sanjunga. 1
aug. 1924 funnos i L. 448 konsumtionsföreningar,
hvilkas årsomsättning stigit från 2,321,600
litas 1919 till 9,318,700 litas år 1923.

Kommunikationer. I L. finnes ännu ej tillräckligt
med järnvägar. Det gamla Ryssland tänkte
främst på att anlägga strategiska järnvägar, och
de linjer, som gingo genom L., voro för Ryssland
hufvudsakligen af strategisk betydelse. Före
kriget sträckte sig genom L. en del af järnvägen
Petersburg—Warschau med en sidolinje till Virbalus
(Wirballen) och med en strategisk båglinje
från Varena (Orany) genom Suvalkiområdet.
Vidare gick en sträcka af järnvägen Romny—Libau med
en sidolinje Mažeikiai—Riga och en annan sidolinje
Radviliškis—Kalkunai genom L. Inalles har
det oberoende L. fått från Ryssland 642,9
km. bred- och dubbelspårig järnväg och
124,7 km. smalspårig. Tyskarna byggde under
ockupationen

1915—18 på litauiskt område (för militära ändamål och
för skogsexploatering) 305,1 km. bredspårig järnväg
och 104,6 km. smalspårig; L. själft har byggt 60,1
km. bredspårig och 118,1 km. smalspårig. F. n. (1924)
eger L. inalles 1,085,5 km. bred- och dubbelspårig
järnväg och 347,4 km. smalspårig, tills.
med Memelområdet 1,127 km. bredspårig och 474
km. smalspårig. — För flodfart egnar sig endast floden
Njemen från Alytus (Olita) till Kurisches haff eller
419 km. Floden Neris (Vilija) är segelbar endast 39
km. och Nevėžis endast 23 km. Njemens skeppsfart är,
i synnerhet efter Memelområdets inkorporering, stadd
i snabb utveckling.

Kreditanstalterna. Hittills arbeta i L. (utom
i Memelområdet) endast 11 banker med sina
afdelningskontor, däri inberäknade statsbanken,
Lietuvos bankas, och den nyupprättade
jordbrukarbanken (Žemes ukio bankas). De åtta
större bankernas gemensamma balans var 1923 202
mill. litas, af hvilken summa 120 mill. litas kommo
på statsbanken. Kreditbristen framkallade i L. en
mängd kreditkassor, hvilka äro underordnade L:s
kooperativa bank (Lietuvos kooperacijos bankas). De
judiska kreditkassorna äro underordnade judiska
kooperativa centralbanken. Dessa kreditkassors antal
uppgår till 124.

Mått- och viktsystem. 6 maj 1920 afskaffades
det ryska vikt- och måttsystemet och infördes
metersystemet, hvilket i praktiken mycket snart
undanträngde det gamla systemet.

Finanser. 1 okt. 1922 afskaffades det af tyska
ockupationsmyndigheterna införda pappersmyntet
"Ostmark" och infördes en ny myntenhet, litas
(0,150,462 gr. rent guld), baserad på guldvaluta och
främmande stabil valuta samt stabiliserad i förhållande
till den amerikanska dollarn såsom dess
tiondel. Rätt att utge sedlar är förbehållen Lietuvos
bankas ensam. 15 okt. 1924 voro 80,248,362 litas i
cirkulation; säkerheten utgjordes af 25,451,896
litas i guld och 55,638,654 litas i doll. och
pd st. Guld- och silfvermynt samt skiljemynt äro
under prägling för att utsläppas 1 jan. 1925. —
Statsfinanser. Redan 1923 slutade L:s budget utan
deficit. Budgeten för 1924 gaf ett öfverskott på 20
mill. litas; för 1925 balanseras den vid 259,146,000
litas. Under de första själfständighetsåren nödgades
L. att för bestridande af sina utgifter upptaga
inrikes och utrikes lån. Sista inre statslånet
slutrealiserades i mars 1923 och inlöstes till
större delen. Inre statsskulden var 2,612,040 litas
1 jan. 1924. Utrikesskulden belöpte sig då till
72,811,039,59 litas, hufvudsakligen till Förenta
staterna samt en mindre del till Sverige.

Statsutgifterna för år 1925 fördela sig sålunda:

Presidenten, parlamentet o.
ministerkabinettet	3,940,022	litas	eller	1,75	proc.	af	hela	utgiftsposten
Inrikesministeriet	20,350,712	»	»	9,01	»	»	»	»
Finansministeriet	24,566,123	»	»	10,88	»	»	»	»
Jordbruksministeriet	19,397,405	»	»	8,79	»	»	»	»
Undervisningsministeriet	30,799,899	»	»	3,26	»	»	»	»
Justitieministeriet	7,354,140	»	»	13,64	»	»	»	»
Kommunikationsministeriet	60,335,279	»	»	26,72	»	»	»	»
Utrikesministeriet	4,103,748	»	»	1,82	»	»	»	»
Försvarsministeriet	47,247,000	»	»	20,93	»	»	»	»
För likvidering af statsskulden	6,025,957	»	»	2,67	»	»	»	»

Dessutom afsättas för utomordentliga utgifter
33,814,346 litas, från hvilken post 7,220,000 äro
afsedda för byggandet af nya järnvägar och 5,499,000
för agrarreformens genomförande.

Statsinkomsterna för samma år fördela sig sålunda:
indirekta skatter och acciser 105,322,610 litas;
statens affärsdrifvande verksamhet (järnvägar,
telegraf, post) 43,180,000 litas; direkta skatter
29,755,000 litas; statsskogar och statens domäner
21,913,416 litas; spritmonopolet 45 mill. litas;
tullar 39,4 mill. litas. — Största delen af skatterna,
eller 17,2 mill. litas, faller på jordbruket.

Administrativ indelning. Sedan L. blifvit
själfständigt, afskaffades den gamla ryska
guvernementsindelningen samt den under tyska
ockupationstiden införda kretsindelningen. L. delas
i följande administrativa enheter: distrikten
(apskritis) 1) Alytus, 2) Biržai-Pasvalys, 3)
Ežerėnai, 4) Kaunas, 5) Kėdainiai, 6) Kretinga,
7) Mariampolė, 8) Mažeikiai, 9) Panevėžis, 10)
Raseiniai. 11) Rokiškis, 12) Seinai, 13) Šakiai,
14) Šiauliai, 15) Tauragė, 16) Telšiai, 17) Trakai,
18) Ukmergė, 19) Utena, 20) Vilkaviškis, 21) det
autonoma området Klaipėda (Memel). Städerna Kaunas
(Kovno), Mariampolė (Mariampol), Panevėžis (Ponevjesj)
och Šiauliai (Sjavli) bilda egna distrikt. Hvarje
distrikt delas i valsčius (landskommuner) och valsčius
i seniunijos. Distrikts- och kommunalförvaltningen
består af 2 organ, taryba (råd) och valdyba
(styrelse). Ordförande i distriktets styrelse är
distriktschefen (viršininkas), som utses af regeringen
och är regeringens representant i styrelsen. Ordf. i
kommunalstyrelsen och ordf. i rådet väljas af
kommunalstyrelsen. Hufvudstad: Kovno.

Författning, den 4:e i ordningen, antogs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>