Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landtmannapartiet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är alltjämt partiets ordf. (under hans
utrikesministertid 1917 ryckte Hans Andersson in som
partiets ledare). — Vid bildandet räknade partiet
63 medlemmar. En del närmast på konservativ grund
valda riksdagsmän stodo då ännu utanför. Partiets
styrka har sedermera undergått rätt betydande
växlingar. Efter 1914 års vårval, då 87 konservativa
och försvarsvänner invaldes i Andra kammaren, räknade
partiet 82 medlemmar. 1917 års val, som gick partiet
emot, medförde en minskning till 57 medlemmar. Valet
1920 gaf åter några vinster, hvarför partiet under
1921 års riksdag hade 72 inskrifna medlemmar. Antalet
gick vid riksdagsvalen s. å. ned till 62. 1924
års riksdagsval ha åter medfört en mindre ökning,
hvarför Landtmanna- och borgarepartiet 1925 kommer
att räkna 65 ledamöter. Vid 1924 års riksdag bestod
förtroenderådet af A. Lindman, P. Nilsson i Bonarp,
E. O. Magnusson i Tumhult, A. P. Gustafsson i Örebro,
O. N. Olsson i Broberg, O. A. E. Lithander, J. Jönsson
i Boa, N. E. Nilsson i Antnäs och D. Norman. —
Partiets insats i svensk riksdagspolitik har
väsentligen legat på två områden, försvarets och
näringspolitikens. I det förra afseendet ha alltid
traditionerna som kammarens mest försvarsvänliga och
mest utprägladt nationella parti upprätthållits. I
näringsfrågor har partiet ständigt kämpat för
skydd för svenskt arbete och svenskt näringslif. I
fråga om jordbruksskyddet ha härvid olika vägar
försökts under de senare åren, när det visat sig,
att de fastlåsta tullsatserna väsentligen på grund
af valutaförhållandena icke kunnat medföra samma
trygghet som tidigare för svenskt jordbruk. Partiet
har sålunda väckt förslag såväl om utförselbevis som,
senast under 1924 års riksdag, om importreglering.
L. K—n.
*Landtmannapartiet. Se äfven A. Thomson,
"Grundskatterna i den politiska diskussionen
1809—1866. Ett bidrag till landtmannapartiets
förhistoria." I (akad. afh., 1923).
Landtmannen. Tidskrift för Sveriges jordbruk och dess
binäringar, veckotidskrift, som började utges 1910
af Vilhelm Flach (se Flach 3, äfven i Suppl.) samt
genast vann och alltjämt bibehållit stor spridning,
hvartill bidragit, att den egnat uppmärksamhet
lika mycket åt administrativa som åt tekniska
och ekonomiska frågor. Som medredaktörer ha stått
H. Juhlin Dannfelt 1894—1901, E. Insulander
1902—10, N. Hansson 1906—12 samt A. Sjöström
1912. 1913—17 stodo de båda sistnämnde som utgifvare,
närmast af den anledning, att Flach på grund af sitt
ämbete (chefskapet för Landtbruksstyrelsen) ansåg
sig ej böra vara synlig utgifvare af tidskriften, i
hvars redaktion han dock kvarstod som ledande, tills
den liksom landets andra stora landtbrukstidskrift,
"Tidskrift för landtmän", 1918 öfvertogs af
Sveriges allmänna landtbrukssällskap. Detta
sammanslog s. å. de båda tidskrifterna under titeln
Landtmannen. Tidskrift för landtmän. Organ för
Sveriges allmänna Landtbrukssällskap och utger
fortfarande denna.
H. J. Dft.
Landtmännens riksförbund. Se Svenska landtmännens
riksförbund.
*Landtmäteri. (Sp. 1111—12.) Som chef för
Landtmäteristyrelsen efterträddes H. D. G. Rhodin
1922 af Gustaf Ernst Grefberg. — Landtmäteristyrelsens
och Landtmäteristatens organisation har sedan 1920
undergått följande förändringar.
Sedan det befunnits, att ökade göromål hos såväl
Landtmäteristyrelsen som förste landtmätarna och
den med landtmäteriförrättningars verkställande
sysselsatta personalen nödvändiggjorde vissa
ändringar i organisationen, fattades därom beslut
vid 1920 års riksdag. Med anledning däraf utfärdades
ny instruktion 23 dec. 1920, hvari mindre ändringar
gjorts genom instruktion 14 mars 1924. Till följd
af dessa instruktioner och gällande lönestat utgöres
Landtmäteristyrelsen af en generaldirektör och chef
samt såsom ledamöter 3 byråchefer, som förestå hvar
sin byrå, administrativa byrån, landtmäteribyrån och
utredningsbyrån; därjämte äro hos styrelsen anställda
3 byrådirektörer, 1 landtmäterifiskal, 1 arkivarie,
2 byråingenjörer, 1 registrator, tillika aktuarie
och kassör, 1 arkivbiträde, kvinnliga kansli- och
kontorsbiträden och expeditionsvakter enligt stat
samt i mån af behof icke ord. personal.
Styrelsen åligger att utöfva tillsyn dels öfver
jorddelningsväsendet och öfriga grenar af rikets
landtmäteriväsen till den del, som tillsyn däröfver
ej tillkommer annan ämbetsmyndighet, dels öfver
arbetet med uppläggande och förande af jordregister,
dels ock öfver Statens reproduktionsanstalt (se
nedan), hvarjämte styrelsen har att på begäran af
offentlig myndighet verkställa utredning och meddela
utlåtande samt lämna råd och upplysningar i frågor,
som ligga inom området för styrelsens verksamhet.
Landtmäteristaten. Öfverlandtmätarna ha samma
åligganden, som enligt instruktionerna 1908 och
1909 tillkommo förste landtmätarna (se sp. 1112
i hufvudarbetets art.) jämte skyldighet att föra
utom jordregister för länets landsbygd äfven vissa
andra fastighetsregister. I landtmäterikontoren,
som på vissa tider skola hållas för allmänheten
tillgängliga, förvaras dels de kartor och
handlingar, som blifvit dit öfverlämnade, eller
enligt gällande bestämmelser skola dit redovisas
eller öfverlämnas, dels ock det jordregister för
länets landsbygd och andra fastighetsregister, som
föras af öfverlandtmätaren. Distriktslandtmätarna
och därtill kompetenta extra landtmätare äro
skyldiga att verkställa förrättningar ang. jords
delning m. m. såväl åt enskilda personer som för
det allmänna. Distriktslandtmätarna ha enhvar sitt
af K. M:t bestämda tjänstgöringsdistrikt. Extra
landtmätarna förordnas af Landtmäteristyrelsen
antingen att verkställa förrättningar inom
visst län eller som biträden i styrelsen eller
å landtmäterikontor eller som medhjälpare
åt distriktslandtmätare eller viss extra
landtmätare. Distriktslandtmätarna åtnjuta lön med
ålderstillägg. 100 extra landtmätare ha arfvode
på stat. Dessutom ega båda dessa kategorier af
tjänstemän att tillgodonjuta arfvode för verkställdt
arbete enligt af K. M:t 1920 fastställd taxa samt
resekostnads- och traktamentsersättning enligt
k. förordn. 31 dec. 1920. Vid 1922 års slut bestod
landtmäteripersonalen i länen af 24 öfverlandtmätare,
199 distriktslandtmätare, 13 assistenter anställda
som biträden å vissa landtmäterikontor, 136 extra
landtmätare och 44 landtmäterielever.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
