Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess / 1069-1070 (1924) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klotz ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Klätterjärn.

Klöfholmen (Klåfholmen), blixtfyr på holmen K. i
Kanholmsfjärden, på 59° 22’ 24" n. br. och 18°
45’ 20" ö. lgd fr. Gr. med lins af 6:e ordningen
och agaljus. Uppförd 1885 och ändrad 1907.
E. A-t.

*Klöfsjö omfattar nu 52,040 har. 1,074
inv. (1924). K. är nu annex till Rätan, Härjedalens
kontrakt, Härnösands stift.

Klöfsjön, sjö i Klöfsjö socken, Jämtlands län, 437
m. ö. h., bildar tills. med Lännässjön och Fotingen
en sjö om 25 kvkm., genomfluten af Ljungan. V. om
sjön ligga Klöfsjöfjällen, som i Oxsjövålen nå 1,022
m. ö. h.
O. Sjn.

Klöfskär, fast fyr med klipp i Bohusbukten på 58° 25’
8" n. br. och 11° 12’ 17" ö. lgd fr. Gr., s. ö. om
Soteskär, uppförd 1883.
E. A-t.

Klöfver, spelt. Se Kort, sp. 1108.

Klöfveralm, K l ö f v e r t r ä d, bot., namn på
Ptelea trifoliata (se P t e l e a).

Klöfverbastardsvärmaren, zool. Se Z y g ae n i-d se,
sp. 890.

Klöfvermögel, löt. Se Lucernmögel. Suppl,

Klöfverstinkflyet, zool. Se Ängsskinnbag-gar.

Klöfverträd, bot. Se Klöfveralm. Suppl.

*Knackfuss, H. W. J., dog 17 maj 1915 i Kassel.

Knafverharpa. Se Nyckelharpa.

*Knallkvicksilfver ersattes som initialsprängämne
(se Sprängämne) numera ofta af bly-azid (se A z i d
e r. Suppl.). K. A. V-g,

’Knapp (sp. 381). - 2. G. F. K. är efter for-

Uppförd 1890 och 2. E. A-t. 7 dec. 1910 i Berlin.

lusten af sin professur i Strassburg (1919) bosatt
i Darmstadt.

Knarrholmen. 1. Se K norr holme n. - 2. Blixtfyr
s. v. om ön K. i södra farleden till Göteborg på 57°
37’ 17" n. br. och 11° 49’ 27" ö. lgd fr. Gr. med
ändrad 1911.

*Knaus, L u d w i g,

Kneippbyn, luftkurort och strandbad i Västerhejde
socken, Gotland, omkr. 3 km. s. om Visby och
strax n. om Fridhem och Högklint, belägen på en
terrassformigt åt hafvet sluttande bergsplatå,
bevuxen med barrskog. Här bo kurgästerna till stor
del i enrumsstugor, s. k. lufthyddor, i skogen, i
hvilken äfven ett parti är inhägnadt till luft- och
solbad. Strandbaden ligga vid öppna hafvet. Anläggare
och egare är d:r K. Kallenberg.
O. Sjn.

*Kneippkuranstalter. Borgs kuranstalt Kneippbaden
nedlades 1918.

Knekt, ett slags enkelt kortspel.

Kniaznin [knjaj-], F. D. Se Polska litteratur e n,
sp. 1272.

Knif, elektrot. Se Linjeafskiljare.

*Knifsta, officiellt Knivsta, omfattar nu
4,409 har. 1,488 inv. (1924).

Knights of Columbus [nåYts QV kola^bos], eng. Se
Columbus’ riddare. Suppl.

Kniiling, Eugen von, bajersk ämbetsman, politiker,
f. l aug. 1865 i Mimenen, var förvaltningsämbetsman
i Oberbayern, senare anställd vid flera ministerier
samt febr. 1912-febr. 1918 minister för kyrko-
och skolärenden. Sedan 1920 är han led. af
bajerska landtdagen, där han tillhör bajerska
folkpartiet. K. var nov. 1922-juni 1924 bajersk
ministerpresident; under en del af denna tid
(sept. 1923-febr. 1924) var emellertid den
verkställande makten med utomordentlig maktbefogenhet
öfverlåten åt förre ministerpresidenten G. von Kahr
(se d. o. Suppl.). V. S-g.

Kniperska pensionsinrättningen, i Stockholm,
stiftades 1780 af änkefru Karin Kniper, född Wittfoth,
för understöd åt fattiga och ålderstigna, ogifta
fruntimmer, företrädesvis sådana af borgerligt
stånd. Fonder (1923) 146,792 kr., hvaraf utdelades
8,225 kr. till 82 personer.

Knippelholmarna, tre små öar i Älfsborgsfjorden. På
den sydöstra holmen ligger på 57° 41’ 4" n. br. och
11° 49’ 15" ö. lgd fr. Gr. en 1880 uppförd, 1907
ändrad klippfyr.
E. A-t.

Knipplan, municipalsamhälle jämlikt kungl. brefvet 3
sept. 1915 i Öckerö socken, Göteborgs län, på Källön,
25 km. n. v. om Göteborg. Landareal 5 har. 471 inv
(1924). I samhället tillämpas hälsovårdsstadgan för
städerna. Tax.-värdet å bevillningspliktig fast
egendom var 312,700 kr. och den bevillningstaxerade
inkomsten 120,763 kr. 1923. Municipalskatt
1,25 kr. per bevillningskrona (1924). K. har
ångbåtsförbindelse med Göteborg och Marstrand.
E. A-t.

Knispning, jaktv. Se Morkullsläktet.

Knisslinge, nu officiell form för Knislinge (se
d. o.). 1,711 inv. (1924).

*Knista, socken. Se P. Johnsson, "Anteckningar om
K. socken i Kristianstads län" (1920).

Knistad, herrgård i Sventorps socken, Skaraborgs län,
7 km. n. ö. om Sköfde, omfattar med underlydande i
Forsby och Sköfde landsförsamling

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>