Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gurlitt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
127
Gurlitt-Gustaf
128
japanska kriget 1904-05 en kavalleribrigad. Sedan blef
han ordf. i den krigshistoriska kommitté, som 1910-11
utgaf krigets historia (bearb. öfv. af v. Tettau,
"Der russisch-japanische krieg"). Som generallöjtnant
blef G. 1911 chef för l:a kavalleridivisionen
och drog med denna, som tillhörde Rennenkampfs
armé i Ostpreussen, 1914 ut i kriget. Mars 1915
flyttades G. till chefskapet för 6:e armékåren vid
Warschau och senare till ledningen först af 5:e
armén och sedan af "speciella armén" på sydvästra
krigsskådeplatsen. Under general Alexejevs
sjukdom utöfvade G. från nov. 1916 befattningen
som generalstabschef i högsta ledningen. Efter
revolutionen blef G. (i april 1917) chef för västra
fronten, men råkade snart i delo med regeringen,
beröfvades sitt befäl i juni s. å. och blef två gånger
fängslad, men släpptes och reste öfver Archangel
till England. Därifrån utgaf han 1918 ett arbete,
Memories and impressions of war and revolution in
Russia 1914-1917 (svensk öfv. 1919). C. O. N.
Gurlitt. - 2. Cornelius G. afgick från sin professur 1920.
Gurna, by. Se Tebe, sp. 605.
Gurnemanz, mansroll (trofast gammal riddare; basparti)
i musikdramat "Parsifal" af R. Wagner (se denne,
sp. 304 och 307-308).
Gussvattnet, en omkr. 10 kvkm. stor sjö, 313 m. ö. h.,
i Frostvikens socken, Jämtland, afrinner öfver
Hetögeln och Ströms vattudal till Faxälfven. O.Sjn.
Gustaf. - 2. Socknen omfattar nu 5,952 har. 1,994
inv. (1923). Patronatsrätten upphörde fr. o. m. 1922.
*Gustaf, svenska konungar. 1. G. I (G. Yasa).
Åtskilliga nya aktpublikationer och
arbeten rörande G:s historia ha under de senaste
åren utkommit. Af "Konung Gustaf I:s registratur"
föreligga nu äfven delarna 25-29 (1910-16), utg. af
J. A. Almquist och omfattande åren 1555- 1560. En
nyfunnen lybsk relation om konungavalet i Strängnäs
1523 ingår i den af S. Tunberg utgifna publikationen
"Berättelse om den lybeck-ska beskickningen i Sverige
sommaren 1523" ("Hist. handl.", 26: 2, 1923). I
fråga om krönikelitteraturen märkes, att Peder Swarts
krönika ånyo utgetts af N. Eden (1912), hvilken äfven
meddelat utdrag ur Mårten Helsings krönika om G:s
ungdomsår ("Hist. tidskr.", 1914) och ett urval af
hans "Brev" (1917); Rasmus Ludvigssons krönika om
G. 1534-1560 har tillika med ett par berättelser om
G:s sista stunder och död utgetts af J. A. Almquist
(1904; "Hist. handl.", 20). Moderna sammanfattande
skildringar af G:s hela regering föreligga i
E. Hildebrand, "Gustaf Yasa" (d. IV i "Sveriges
historia till våra dagar", 1920), och H. Almquist,
"Reformationstiden och stormaktstidens förra skede"
(bd II af "Svenska folkets historia", 1922). Af nyare
specialundersökningar må nämnas: N. Eden, "Gustaf
Vasas födelseår och födelseort" ("Hist. tidskr.",
1914; enligt denna undersökning skulle födelseåret
sannolikt vara 1496 och födelseorten Rydboholm,
ej Lindholm), S. Tunberg, "Västerås riksdag 1527"
(1913) och "Gustav Vasas konungaval år 1523"
(1923), K. B. Westman, "Reformationens genombrottsår
i Sverige" (1918), J. A. Almquist, "Den civila
lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630" (4 bd, 1917-23),
G. Carlsson, "Johannes Magnus och Gustav Vasas polska frieri"
("Kyrkohist. årsskr.", 1922; berör G:s kyrkopolitik
under 1520-talet), och Hj. Holmquist, "Den svenska
reformationens begynnelse 1523-1531" (1923). -
Ladan vid Isala med där rest minnessten afbildas
i art. Isala, minnesstoden framför Riddarhuset i
Stockholm i art. Larchevesque, Larssons
väggmålning i Nationalmuseum å pl. vid art. Larsson,
sp. 1258.
2. G. II Adolf. Den äldsta G.-A.-statyn är rest i
Padua (1784; denna marmorstod restes till följd af
en grundlös tradition, att G. A. studerat vid Paduas
universitet). En staty öfver G. A. (i sandsten),
modellerad af L. Brunow och Lange, uppsattes 1885 i en
hörnnisch på rådhuset i Ltit-zen. I Sundsvall restes
1911 en G.-A.-staty (af H. Sörensen-Ringi). Statyn i
Stockholm är afbildad i art. Larchevesque. Byster,
medaljonger och minnestaflor, egnade åt G. A:s
minne, finnas i många tyska städer, ofta anbragta
på hus, som han enligt traditionen bebott under
sina fälttåg. I Vittsjö restes 11 febr. 1912 en
minnessten öfver G. A:s räddning i slaget vid Vittsjö
11 febr. 1612 (stenen är afbildad i art. Vittsjö). I
Erfurt reste staden 1911 ett monument till minne
af G. A. och hans vistelse i Erfurt (afbildadt
vid art. Erfurt. Suppl.). Utanför byn Erfeiden (se
d. o.) på högra Rhenstranden snedt emot Oppenheim
finnes en till minne af G. A:s öfvergång öfver Rhen
på konungens eget föranstaltande invid flodbädden
rest, sedermera inåt landet flyttad obelisk,
"Schweden-säule". I Naumburg uppsattes 1895
minnestafla öfver G. A:s vistelse i staden. Ett
monument öfver slaget vid Breitenfeld 1631 restes
där 1831 (se Breitenfeld. Suppl.).
Det i bd X, sp. 666, afbildade, länge i Wiens
vapenmuseum förvarade älghudskyller, som G. A. bar i
slaget vid Ltitzen, öfverlämnades 1920 å österrikiska
regeringens vägnar till svenska staten som en gärd
af erkänsla för svensk lifsmedelshjälp till staden
Wien åren 1918-20 och för mottagandet i Sverige
af österrikiska "krigsbarn". Kyllret förvaras nu
i Lifrustkammaren.
En bibliografi öfver litteraturen om G. A. från åren
1901-20 finnes hos Kr. Setterwall, "Svensk historisk
bibliografi 1901-1920" (1923). Bland moderna skrifter
om G. A. må ytterligare nämnas M. Ritter, "Deutsche
geschichte im zeitalter der gegenreformation und
des dreissigjährigen krieges. Bd 3. Geschichte
des dreissigjährigen krieges" (1904-08), H. Brulin,
"Stilleståndet i Altmark 1629" (i "Historiska studier
tillägnade Harald Hjärne", 1908), Fr. Bothe, "Gustav
Adolfs und seines kanzlers wirtschaftspolitische
absichten auf Deutschland" (1910), Harald Hjärne,
"G. A:s statskonst" (1912 i "Föreningen Heimdals
småskrifter", 11), B. Boéthius, "Svenskarna i
de ne-dersachsiska och westfaliska kustländerna
juli 1630-november 1632" (s. å.) och "G. II A:s
protestantiska politik" (i "Svensk tidskr." 1917),
D. Schäfer, "Zum gedächtnis G. A:s (i "Aufsätze,
vorträge und reden", bd l, 1913), N. Ahnlund, "G. II
A. och tyska kriget 1620-25" (i "Hist. tidskr." 1917),
"G. II A:s första preussiska fälttåg och den
europeiska krisen 1626" (i "Hist. tidskr." 1918),
"G. A. inför tyska kriget" (s. å.) och "Storhetstidens
gryning" (s. å.), L. Stavenow,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
