Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Furudals bruk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1101 Furudals bruk-Fushimi 1102
Furudals bruk, f. d. järnbruk, nu skogsegendom i Ore
socken, Dalarna, anlades 1709 af Birger Elfving för
kanontillverkning. 1752 öfvertogs det af B. Sandel,
som utvidgade bruksrörelsen genom anläggning af
Kristinefors’ bruk och Sandelsfors’ masugn. Sedan
F. 1776 inköpts af I. G. Clason d. ä., utvidgades
smidet, en betydande mekanisk verkstad anlades samt
en kättingsmedja, vid hvilken den världsbekanta F:s
ankarkätting tillverkades. Järnbruket nedlades 1884,
och egendomen, som är bekant för sina välskötta
skogar, tillhör sedan 1886 Korsnäs sågverks-a.-b.
O. Sjn.
Furugrund. Se Furuögrund. Suppl.
Furuhielm, svensk-finländsk adlig ätt, härstammar från
Enok Nauclér (f. 1701 i Viborg, regementsskrifvare,
d. 1782), som var ättling af en under 1500-talet
till Stockholm invandrad tysk köpman Olof Nauclér
och adlades 1762 med namnet F. Ätten immatrikulerades
1818 på Finlands riddarhus.
1. Harald Viktor Vilhelm F., sonson till den
ofvannämnde Enok F. Se hufvudarbetet.
2. Annie Fredrika F., den föregåendes kusins
sondotter, kvinnosakskvinna, f. 11 dec. 1859 på Sitka
(Alaska), genomgick svenska fortbildnings-läroverket i
Helsingfors 1887. Hon har bl. a. förfäktat kvinnans
rösträtt i en mängd tal och föredrag inom och utom
landet. Hon var ordf. i kvinnosaksförbundet Unionen
1908-13 och är ordf. i Svenska kvinnoförbundet
i Finland sedan dess stiftande, 1907.
I International woman suffrage alliance var
hon vice ordf. 1909-20. Fröken F. tillhörde en
tid Svenska folkpartiets centralstyrelse och har af
partiet invalts i alla landt- och riksdagar sedan 1914
och därvid suttit i olika utskott. Hon var 1901-08
redaktör för kvinnosakstidskriften "Nutid".
3. Elis R a g n a r F., sonson till F. l, astronom,
f. 12 okt. 1879 i Uleåborg, student 1897, filos,
doktor 1907, antogs 1900 till assistent vid de
astrofotografiska arbetena å Helsingfors’
observa-torium och är sedan 1908 souschef för
desamma. 1907 utnämndes han till ord. assistent
vid observa-toriet, 1910 till docent och 1918 till
e. o. professor i astronomi. F:s vetenskapliga
publikationer beröra förnämligast frågor stående
i samband med den under arbete varande
internationella fotografiska himmelskartan.
De viktigaste bland dem äro Sur la precision des
déterminations photographiques des positions
des étoiles (akad. afh. 1906), Recherches sur les
constantes de Véchelle et de Vorientation des clichés
astrophotographiques (Finska vet. soc:s "Acta", 37,
1909) samt Recherches sur les mouve-ments propres des
étoiles dans la zone photogra-phique de Helsingfors
(ibid., 48, 1916). Han har därjämte skrifvit
populärvetenskapliga artiklar i "Finsk tidskrift"
och "Nya Argus", hvars redaktion han tillhör sedan
1915; han är sedan 1920 redaktör för Finland i
"Nordisk astronomisk tidskrift". - F. har sedan 1917
(vald af Svenska folkpartiet) suttit i riksdagen och
haft plats i statsutskottet (ordf. sedan 1922).
4. Erik Gustaf F., den föregåendes broder,
tonsättare, f. 6 juli 1883 i Helsingfors, utbildades
först vid orkesterskolan i Helsingfors, blef
student 1901, studerade 1901-09 musik vid Helsingfors’
musikinstitut samt i Wien, Munchen
och Paris, är sedan 1907 lärare i musikteori och
komposition vid Helsingfors’ musikinstitut och har
äfven verkat som musikrecensent. Han har komponerat
pianokvintett (1906), uvertyr, konsertstycke i ess
moll för piano och orkester, en med mycket bifall
mottagen symfoni (1911) m. m.
2__3. T. C. 4. E. F-t.
Furuholmen, liten ö i Stockholms skärgård, s. om
Vaxholm. På västra sidan finns sedan 1895, med
ändringar 1907, på 59° 22’ 24" n. br. och 18° 20’
21" ö. lgd fr. Gr. en 5 m. hög blixtfyr på ett torn
af järn och betong. E. A-t.
*Furusund. På ön Yxlan, midt emot F., finns
sedan 1905 på 59° 39’ 33" n. br. och 18° 55’ 40"
ö. lgd fr. Gr. en intermittent fyr, 7,s m. öfver
medelvatten. Juni 1789 uppfördes 2 batterier vid
F., det ena snedt emot F., på Yxlans nordvästra
udde, det andra ett par km. därifrån, hvartdera
för 8 st. 18-pundiga kanoner, till skydd för
inloppen på båda sidor om Yxlan. Vid krigets
slut (1790) indrogs vakten, och materialierna
försåldes. 1808 istånd-sattes batterierna
åter, men lämnades följande år att förfalla.
L.W:sonM.
Furuögrund (Furugrund), hamn och lastageplats i
Byske socken, Västerbottens län, s. om Byske älfs
utlopp i Byskefjärden af Bottniska viken, hvarest
1920 i grundpenningar erlades 15,157 kr., däraf
12,001 kr. för utrikes fart. Vid F. finnas äfven
ångsåg om 7 ramar, 2 kant- och l stafverk samt 2
klyfsågar, gjuteri och mek. verkstad, allt tillhörigt
A.-b. Ytterstfors-Munksund, samt två fyrar på 64°
54’ 50" n. br., den inre klippfyr, på 21° 14’ O"
ö. lgd fr. Gr., och den yttre, blixtfyr, på 21° 14’ 7"
ö. lgd fr. Gr. E. A-t.
*Furön. Fyren är numera slopad och ersatt af
Finnrefvets (se d. o. Suppl.) fyr.
Fusa (förut F us e), härad och socken i Fusa
pastorat, s. ö. om Bergen, Hordaland fylke (före
1919 Söndre Bergenhus amt), Norge. 102,3i kvkm. 1,291
inv. (1920). Jordbruk och fiske. K. G. G.
Fusa, lat. (eg. flytande), mus., i mensuralmusi-ken
en notvalör, som motsvarade vår åttondel. Se
Mensuralmusik.
Fusagasugá, stad i republiken Colombia,
dep. Cundinamarca. 1,876 m. ö. h., 45
km. s. v. om Bogotå, bekant för sitt härliga klimat
("Kordille-rernas paradis"). Medelpunkt för ett af
landets viktigaste kaffedistrikt. 13,443 inv. (1920).
*Fu-san hade 73,855 inv., hvaraf 33,085 japaner
(1921). Sedan Korea annekterats af Japan 1910,
ha japanerna förbättrat dess hamn, anlagt gas- och
elektricitetsverk m. m.
*Fusarium, bot. Se Slemmögel, Snömögel och Torr-röta.
Fu-Schun, stad i prov. Schöng-king, Mandschuriet,
bekant för sina kollager, som anses vara utan
motstycke i världen och uppskattas till omkr. 800
mill. ton.
Fuse. Se Fusa. Suppl.
Fushimi [fuJi-], S a d a n a r u, japansk prins,
f. 9 juni 1858, d. i febr. 1923 i Choshi, tillhörde
en sidogren af det kejserliga huset, var brigadchef
under kriget mot Kina 1894-95 och utmärkte sig
under rysk-japanska kriget 1904-05, bl. a. som
chef för första divisionen i slaget vid Kin-tschöu
och Nan-schan (25-26 maj 1904). F. blef 1912
fältmarskalk. Han var 1896 Japans representant vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
