Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fleming ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kammaren och har varit led. af
bevillningsutskottet sedan 1914 (v. ordf. sedan
1920), af kristids-utskottet 1918 urt. och af
värnpliktsutskottet 1919 urt. samt är led. af
nationella partiets förtroenderåd. I riksdagen har
F. i all synnerhet intresserat sig för försvarsfrågan
och därjämte för beskattningsfrågor. Han
uppträdde 1911 kraftigt för den s. k. F-båten
och motionerade 1913 om större enhetlighet i
arméns och marinens utrustning med vapen och
ammunition samt om anskaffning af ett tidsenligt
bergsartilleri. 1922 väckte han motion om införande
af en provisorisk allmän omsättningsskatt. En vid
hans första riksdag (1908) väckt motion om sådan
ändring af Tryckfrihetsförordningen, att utgifvare
af periodisk skrift, som dömts till urbota straff,
icke under strafftiden skulle ega att befatta sig
med skriftens utgifning, föll genom Andra kammarens
afslag. F. har varit ordf. i kommittéerna för arméns
och marinens aflöning under krigstjänstgöring (1915),
tillgodoseende af arméns ammunitions-behof (1916)
och i vinlagskommittén (1917) samt bl. a. led. af
försvarsrevisionen (1919) och af kommittén för arméns
och marinens centrala förvaltning. Han är led. af
Krigsvet. akad. (1898).
T–s.
*Fleming (sp. 570), Hans, var född i Namur
och hade kommit till Sverige senast 1588, ty
nämnda år utöfvade han tillsyn öfver vissa kronans
byggnader i Östergötland. I Vadstena ledde han äfven
byggnadsarbeten vid klosterkyrkan och hospitalet
samt utförde 1699 hertig Magnus grafmonument i
slottskyrkan, och detta jämte Vadstena slotts
praktgaflar äro vackra prof på F:s konstnärskap. Åt honom
hade slutligen anförtrotts åtminstone afslutandet
af hertig Karls gemåls grift i Strängnäs.
L. W:son M.
*Fleming (sp. 571), Williamina Paton, dog 21 maj 1911
i Cambridge, Mass.
Flen, meteor. Se Sk a re.
*Flen. Se Lilla Mellösa och Flen. Suppl.
*Flenninge omfattar nu 2,203 har. 1,602
inv. (1923). Se Allerum och Flenninge. Suppl.
*Flensburg hade 60,941 inv. 1919. Om F. stod den
hetaste striden vid folkomröstningen i Slesvig 1920
(se därom Slesvig. Suppl.). I juli 1923 öppnades i
F. en stor frihamn. Om F. i äldre tider se Martha
Ottosen, "Danmarks grænsevagt mod syd, minder fra
Flensborg" (1917).
*Flensburg. – 2. Nils O. M. F. afgick från professuren
1920. Hans Sånger och minnen utgåfvos 1915. -
Hans broder Karl A. V. F. blef 1908 led. af
Krigsvet. akad. och dog 24 mars 1919 i Stockholm. -
Deras yngre broder Ebbe Gustaf F., f. 22 febr. 1859
i Lund, d. 4 jan. 1919 i Stockholm, aflade 1880
hof rättsexamen i Lund, blef 1898 stadsnotarie vid
Stockholms rådstufvurätt och 1903 rådman. Han utgaf
flera arbeten i juridik, bl. a. den mycket spridda
"rådgifvaren" Advokaten (1901-02; 3:e uppl. 1920).
Flensburgska vårdanstalten i Malmö för späda barn,
företrädesvis från Malmö stad, lidande af invärtes
sjukdomar, omfattar 55 platser, tillhör staden och
upprättades 1913 för medel, som donerades af fru
Anna Flensburg.
O. Sjn.
Flerohopp, glasbruk, anlagdt 1892, samt egendom,
i Madesjö socken, Kalmar län, 1 1/8 mtl med
en areal af 750 har, hvaraf 150 har åker;
tax.-v. 92,000 kr. för jordbruket och 90,000
för glasbruket (1923). Det sysselsätter 60
arbetare och tillverkar elektriska kolfvar och
kristallglas (tillv.-v. 200,000 kr.). F. var
1725–1881 järnbruk och lär ha fått sitt namn efter
anläggarna Fleetwood, Rothlieb och Hoppenstedt.
O. Sjn.
Flers [flår], Robert de la Motte-Ange, markis d e,
fransk författare, f. 25 nov. 1872 i Pont-l’Évéque,
Calvados, studerade i Paris, där han tog både juridisk
och historisk licentiatexamen. F. debuterade 1896 med
diktsamlingen Vers rOrient, följd af La courtisane
Taia et son singe vert (s. å.), Entré coeur et
chair (1899) och Essais de crilique (1900). Han
ingick som medarbetare först i "Soleil", sedan i
"Le Figaro", där han slöt nära vänskap med Annan
de Caillavet (se denne. Suppl.). Efter Calmettes
död blefvo F. och A. Capus redaktörer för denna
tidning, men F. var mobiliserad under Världskriget
och, bl. a. som flygspanare, fäst vid den rumänska
hären. Han öfvergick 1921 till "Le gaulois", där han
skrifver teaterkritik. - F. är framför allt känd
som teater-författare och samarbetade i sexton år
med Caillavet. De började med operetterna Les travaux
d’Hercule (1901), Le sire de Vergy (1903) och Monsieur
de la Palisse (1904), alla hållna i parodisk ton
liksom den senare operabuffan Paris ou le bon juge
(1906; "Ambassadören", uppf. 1907 i Stockholm). Med
enaktaren Le coeur a ses raisons (1903) öfvergick
författarfirman till komedien, på hvilket fält den
hade lysande och oaibrutna framgångar med bl. a. Les
sentiers de la vertu (s. å.), Ange du foyer (1905),
Miquette et sa mére (1906), Amour veille (1907;
"Kärleken står på vakt", 1909), Éventail (s. å.;
"Kvinnans vapen", uppf. i Stockholm 1908), Le roi
(med E. Aréne, 1908; "Kungen", uppf. i Stockholm
1909), L’äne de Buridan (1909; "Buridans åsna",
uppf. i Stockholm 1911), Le bois sacré (1910;
"Den heliga lunden", uppf. i Stockholm 1910), Papa
(1911; "Pappa", uppf. s. å. i Stockholm), Primerose
(s. å., uppf. i Stockholm 1915), Vhabit vert (1913;
"Gröna fracken", uppf. i Stockholm 1917) och La
belle aventure (med E. Rey, 1913; "Äfventyret",
uppf. i Stockholm 1915). Efter Caillavets död
har F. i samarbete med F. de Croisset skrifvit Le
retour (1920; "Hemkomsten", uppf. i Stockholm 1921)
och Les vignes du seigneur (1923). Denna sceniska
alstring kännetecknas af strålande humör, en lätt,
ironiskt skämtande skildring af Paris societet,
besatta situationer, utomordentlig uppfinningsförmåga
i dialog, mycken variation af det franska lustspelets
traditionella motiv och figurer och saknar icke heller
stänk af billig sentimentalitet. Karaktärsteckning och
intrig behandlas ytligt; allt hvilar på den skojiga
stämningen, de muntrande situationerna och replikernas
kvickhet.
R–n B.
Flersymmetrisk, bot. Se Multilateral.
Flesberg, härad och pastorat n. om Kongsberg,
Buskerud fylke (före 1919 Buskeruds amt),
Norge. 575,58 kvkm. 2,110 inv. (1920). Jordbruk och
skogsbruk. Kopparfyndigheter.
K. G. G.
Flesch [flej], Karl, ungersk-tysk violinist, f. 1873 i
Wieselburg, Ungern, studerade med utmärkelse vid Wien-
och Pariskonservatorierna 1886–
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
