Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carson, Edward Henry, baron C. - Carstares, William - *Cartagena. 2. - Cartagena, grefve af. Se Morillo, P. - *Cartago. 1. Provins - *Cartago. 2. Hufvudstad - Cartailhac, Édouard Philippe Èmile - *Carte - *Carteja - Carter, H. V. Se Cart. - Carterocephalus. Se Hesperida. - Cart horse society. Se Shirehäst. - Carton de Wiart, Henry - Car trusts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
Carstares-Car trusts
40
redan i okt. s. å. såsom protest mot regeringens
underlåtenhet att bringa Serbien tillräcklig militär
hjälp. I ministären Lloyd George inträdde han
dec. 1916 som sjöminister, blef juli 1917 i stället
medlem af krigskabinettet och afgick jan. 1918. Vid
nyvalen till underhuset dec. s. å. blef C. en
af Belfasts representanter, och 1920 gaf han
efter mycken tvekan sitt stöd åt regeringens
nya Irlands-bill med dess bestämmelser om ett
nordirländskt och ett sydirländskt parlament. Han
afböjde emellertid på grund af framskriden ålder
val till det nya Ulsterparlamentet 1921, nedlade
ledningen af Ulsters unionister och utnämndes till en
hög domarbefattning som en bland lords of appeal,
hvarmed följde peersvärdighet för lifstid med
titeln baron C. of Duncairn. l öfverhuset kunde
lord C. dock ej afhålla sig fråji att - ehuru
"laglorderna" pläga iakttaga politisk neutralitet
- med den for hela hans offentliga verksamhet
kännetecknande våldsamma energien bekämpa regeringens
uppgörelse med simi-feinarna och den därpå grundade
själfstyrelselagen för Irland af 1922. V. S-g.
Carstares [kä7stä9s], William, skotsk statsman och
präst, f. 11 febr. 1649 i Cathcart nära Glasgow,
d. 28 dec. 1715, var son till en präst i det
extrema covenantpartiet och studerade i Edinburgh
och Utrecht, där han knöt lif slang vänskap med
prins Vilhelm af Oranien. Han började ta del i
brittiska politiken och fick vid återkomsten sitta
5 år i fängelse (1674-79). En tid tjänstgjorde
han sedaoi som nonkonfor-mistisk pastor, besökte
1682 åter Holland, invecklades i Rye house plot
(se d. o.) och underkastades tumskrufvarnas tortyr,
utan att förråda något. Lös-gifven, kom han åter till
Holland, där han blef prins Vilhelms hofkaplan. Vid
den stora engelska revolutionen genomdref han den
kyrkliga nyordningen i Skottland 1690, hvarigenom
presbyterianis-men definitivt blef statskyrka i
Skottland. C. valdes till principal för Edinburghs
universitet och blef fyra gånger "moderator" (ordf.) i
den kyrkliga generalförsamlingen, hvars existens
han 1694 räddade. Under drottaing Anna medverkade
han kraftigt till unionem (1707) mellan England
och Skottland ; hans hufvuduppgift blef att hindra
episko-palismens återställande i Skottland, men ock
att haf da tolerans mot episkopalerna, trots allt hvad
han af dem fått lida. Vid Georg I:s tronbestig-ning
var ham en af de representanter för skotska kyrkan,
hvilka utsagos att hylla den nya dynastien. Biogr,
af Story (1874). Hj. H-t.
’Cartagena. - 2. C. hade 51,382 inv. 1921.
Cartagena, grefve af. Se Morillo, P.
.Cartago. 1. Provinsen hade 73,568 inv. 1920. -
2. Hufvudstaden C. hade 17,402 inv. 1920.
Cartailhac [kartaja’k], Édouard Philippe É m i l e,
fransk arkeolog, f. 15 febr. 1845 i Marseille, d. 25
nov. 1921 i Geneve, tillhörde en protestantisk familj,
som 1860 bosatte sig i Toulouse, där C. studerade vid
den juridiska fakulteten, men samtidigt äfven inom
den filosofiska och naturvetenskapliga och vid föga
öfver 20 års ålder anställdes vid Naturhistoriska
museet. 1869 öfvertog han utgif-ningen af G. de
Mortillets tidskr. "Matériaux", som han sedan under
ett 20-tal år redigerade under titeln "Matériaux pour
1’histoire naturelie et primitive de l’homme". Han
deltog flitigt i arkeolo-
giska kongresser, bl. a. i Stockholm 1874,
anordnade utställningar, grundlade i Toulouse
museet Saint-Raymond samt höll mycket besökta
föreläsningar. På 1880-talet deltog han äfven i det
politiska lifvet. Under vidsträckta resor samlade
han material till de förträffliga arbetena Les
äges préhistoriques de Vtispagne et du Portugal
(1886) och Monuments primitifs des Baléares (1892)
samt en mängd uppsatser. 1889 publicerade han sitt
länge ensamstående arbete La France préhistorique
d’aprés les sépultures et les monuments. Mycken tid
offrade han jämväl åt den stort anlagda "Dic-tionnaire
archéologique de la Gaule", af hvilken han utgaf 4
hftn 1919 och 1921. C. tog liflig och uppskattad
del i de upptäckter af paleolitiska konstverk,
som gjordes i Sy d-Frankrike och Spanien, samt
publicerade bl. a. häröfver (jämte abbé Breuil) 1908
La caverne d’Altamira å Santillana prés Santander
(bd l i serien "Peintures et gra-vures murales
des cavernes paléolithiques", utg. genom furstens
af Monaco försorg). I samma serie ingick hans
behandling af Les grottes de Grimaldi-Archéologie
(1912). Hans större afh. (omkr. 150) beröra framför
allt stenåldern (äfven i Asien och Afrika), men
också bronsåldern och den äldre järnåldern. C. var
led. af Vitt. hist. o. ant. akad. (1915). Nekrolog
af M. Boule i "L’Anthropologie" 1921.
T.J. A.
*Carte. C. p ost al e [-ta7!], brefkort.
*Carteja har att uppvisa flera antika ruiner (af
amfiteater, termer, hus m. m.).
Carter [kä’t9], H. V. Se Car t.
Carteroce7phalus, zool. Se Hes p er i d a.
Cart horse society [kä7t-hås sesåYiti]. Se Shirehäst.
Carton de Wiart [karta7 do viär], Henry, belgisk
politiker, f. 31 jan. 1869 i Bruxelles, blef
juris doktor efter studier i Bruxelles och Paris,
var sedermera praktiserande advokat i Bruxelles
och blef 1896 en af denna stads representanter i
deputeradekammaren, där han länge var en bland
det kleri-kala partiets ledande män. C. var
1912-18 justitieminister i Broquevilles ministär
och nov. 1920 -nov. 1921 konseljpresident och
inrikesminister i spetsen för en koalitionsministär
af klerikaler, liberaler och socialister. Bland
C:s skrifter märkas La lutte contre Valcoolisme en
Belgique (1898), Les mesures protectrices de la
petite propriété (1899), den historiska romanen
La cité ardente (1907), La Belgique en terre
d’asile (1915) och The icay oj honour (1918).
V. S-g.
Car trusts [ka7 tra7sts; af eng. car, vagn, och
trust, se d. o.], i Förenta staterna bolag, som
tillhandahålla rullande materiel m. m. åt järnvägar,
hvilka icke kunnat hyra eller skaffa medel eller
kredit för inköp af dylik materiel på billigare
villkor. Leveransen sker på basis af ett slags
afbetal-ningskontrakt, som gör det möjligt att afyttra
säljarbolagets obligationer (car trust certificates)
till allmänheten såsom omtyckta spekulationspapper,
utelöpande till ett belopp af 344 mill. doll. redan
1908. Statskontrollen öfver järnvägarna under
krigsåren och senare offentliga åtgärder mot
osunda transaktioner vid järnvägars finansiering,
bl. a. genom Transportation act 1920, torde möjligen
motverka systemet. - Litt.: Ripley, "Rail-roads,
finance and organization" (1915). E. F. K. S-n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
