- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
665-666

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Björkgränsen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tobia); dess larv af viker hufvudsakligen från
frostfjärilens genom svart hufvud. Den anställer
svåra härjningar å björkskog.

L–e.

Björkgränsen 1. Björkskogsgränsen. Se Trädgränser. Suppl.

Björkhamre, municipalsamhälle (jämlikt k. br.
23 maj 1919) i Gäfleborgs län, Bollnäs socken,
beläget omedelbart väster om Bollnäs köping. 200
har. 2,064 inv. (1919). Tax.-värde å bevillningsskyldig
fast egendom 1,615,300, å bevillningsfri fast egendom
333,500, tax. inkomst af kapital och arbete 2,932,160 kr. (1920).
B. har från 1 jan. 1923 erhållit köpingsrättigheter.

L. Wll.

*Björklinge, socken. Med B. skall framdeles
Skuttunge förenas såsom annex.

*Björklund, J. A., lämnade i maj 1905 platsen
som hufvudredaktör af "Nya dagligt allehanda"
och var 1906–08 direktör för Svenska telegrambyrån.

Björklund, Olof, riksdagsman, kommunalman,
f. 24 mars 1849 i Kall, Jämtlands län, var till
en början anställd som tjänsteman (slutligen kon-
torschef) hos Sunds bolag (senare Sunds a.-b.) i
Sundsvalls distrikt 1870–81 samt sedan aktiebola-
gets disponent, direktör och styrelseordf. 1882-96.
Sedan 1893 är han landtbrukare och egare af Eör-
öns egendom i Ovikens socken; tillika sågverks-
egare och trävaruexporter 1897–99. Han har
varit led. af Första kammaren för Västernorrlands
län 1895-1902 och för Jämtlands län 1903–11
samt under denna tid varit led. af tillfälliga
utskott (1902, 1904, 1907), af särsk. utskott (1900,
1901, 1903, 1905), bankoutskottet (1903–09)
och af statsutskottet (1910-11), äfvensom led.
af moderata partiets förtroenderåd. B. har
dessutom varit mycket anlitad för kommittéuppdrag och
varit led. af fattigvårdslagkommittén (sedan 1907),
parlamentariska försvarskommittén af 1907,
löneregleringskommittén 1910–12, kommittén ang.
riksdagsarbetets förenkling (1907; adjungerad led.),
och Södertäljekommissionen (1911). Bland B:s
många kommunala uppdrag märkes mångårigt
ledamotskap af Västernorrlands läns och numera af
Jämtlands läns landsting. B. är af ven styrelseled,
i ett flertal bolag.

T–s.

Björklången, en 2,5 kvkm. stor sjö i Skilling-
marks socken, Värmland, belägen 116 m. ö. h.,
genomflytes af Kölaån. Vid dess norra strand lig-
ger Skillingmarks kyrka.
O. Sjn.

*Björkman. – 2. K. A. T. B. dog 13 aug. 1908 i Stockholm.

Björkman, Alexis, nykterhetsiirare,
politiker, f. 15 dec. 1853 i Mortorps socken, Kalmar län,
egnade sig efter skolstudier åt affärsverksamhet, var
1891–95 boktryckare och tidningsutgifvare i
Sundsvall, uppsatte 1895 "Söderhamnskuriren" och
var dess redaktör till sept. 1903, h varefter B.
verkade som tidningsman dels i Norrköping (1903–04),
dels i Stockholm, där han tillhörde "Reformatorns"
redaktion 1904–09. B. är sedan 1910
föreståndare för Sveriges nykterhetssällskaps upp-
lysningsbyrå i Stockholm och tillhör sedan 1919
riksdagens Första kammare, där han representerar
Södermanlands och Västmanlands län (socialist).
B. har från trycket utgett bl. a. Rusdrycksförbudet
i Förenta staterna (1921).

W. S–dt.

illustration placeholder

Björkman, Erik, språkforskare,
universitetslärare, t. 13 juni 1872 i Eskilstuna,
d. 10 maj 1919, blef student i Uppsala 1890, promoverades
där 1896 till filos. doktor på afhandl. Smålandslagens
ljudlära
, aflade 1899 efterpröfning i germanska språk för
filos. licentiatexamen samt kallades till docent i
engelska språket vid Uppsala universitet 1900. Han förordnades
v. t. 1904 som docent i germanska språk med undervisningsskyldighet
i engelska vid Göteborgs högskola, tjänstgjorde h. t. s. å. som
e. o. professor vid Lunds universitet, kallades s. å. till
innehafvare af Andrew Carnegies professur i engelska språket och
litteraturen vid Göteborgs högskola och utnämndes 1911 till professor
i engelska språket vid Uppsala universitet. Han blef led. af Human. vet.
samf. i Uppsala 1913. B. gjorde 16 studieresor till Tyskland och England.
Af mera ovanlig art var den färd han 1917 på tyska regeringens uppdrag
företog till Flandern för att studera och afge rapport om flandriska språkets
ställning i Belgien; för svensk publik skref han i detta ämne dels flera
artiklar i "Aftonbladet", dels två uppsatser om Flanderns språkfråga och Från
Flanderns frihetskamp
i tidskr. "Det nya Sverige" (1917). B:s docentafh., Scandinavian loan-words in middle English (I, 1900, afslutad med II 1902),
är ett bland de viktigaste och värdefullaste bidragen till engelsk filologi,
som på länge sett dagen. Hans nästa arbeten ligga på tyskans område, bl. a.
Everards von Wampen Spiegel der natur (1902; "Upps. univ:s årsskr."),
Bemerkungen zu den niederdeutschen bearbeitungen des Narrenschiffs
(1902; ibid. 1903), Die pflanzennamen der althochdeutschen glosen (1902;
"Zeitschrift fiir deutsche wortforschung" 2, 6). Därefter återgick han
definitivt till studiet af engelskan och utvecklade rik och mångsidig
vetenskaplig produktion, hvaraf endast en del kan här anföras: Nordische
personennamen in England in alt- und frühmittelenglischer zeit (1910,
i Morsbachs "Studien zur englischen philologie" 37), ett grundläggande
verk, viktigt både i språkligt och kulturhistoriskt hänseende,
Zur englischen namenkunde (1912, ibid., 47), Die
festermen des Aelfric, eine namenliste aus York

(s. å., ibid., 50), en med inledning, anmärkningar
och glossar försedd textuppl. af den medelengelska
dikten "Morte Arthure" (1915, i "Alt- und mittel-
engl. texte", utg. af Morsbach och Holthausen, 9),
bevarad blott i en enda, mer än femtio år yngre,
handskrift, hvars text är i hög grad fördärfvad.
B:s text och anmärkningar beteckna ett betydligt
framsteg framför de äldre editionerna. I språkvetenskapliga o. a.
tidskrifter ("Englische studien", "Archiv fiir das studium der
neueren sprachen", "Anglia", "Beiblatt zur Anglia",
"Indogennanische forschungen", "Saga-book of
the Viking club", Språkvetenskapliga sällskapets
i Uppsala förhandlingar, "Nord. tidskr.", Sjätte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcn/0553.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free