Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betain ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
601
Betain-Bethmann-Hollweg
602
dunstningen därifrån måhända är oproportioner-
ligt stark i förhållande till vattenupptagningen
genom rötterna, gör plantorna särskildt disponibla
för sjukdomen. - 7. Rotfiltsjuka (se d. o.
och Rhizoctonia). - 8. Sotdagg å bet-
blast. De äldre bladen bli gula, sedan bruna
och falla torra ned mot jorden. Till sist synas de
öfvertäckta af ett olivbrunt-svart öfverdrag. I
roten kunna uppstå fläckar, som gå djupt in i
köttet och bli härdar till förruttnelse. Sjukdomen
framkallas af svamparten Sporidesmium putre-
faciens (Pleospora putrefaciens). -9. S v art-
fläcksjuka å betblas t. Å bladskifvan upp-
stå små, bruna, utan ordning strödda, rödkantade
fläckar. Fläckarnas färg öfvergår snart i grått och
slutligen i svart. Samtidigt uppstå bristningar af
bladväfnaden. Till sist blir hela bladet torrt och
faller ned. Sjukdomen kan visa sig af ven på stam-
delar och på blomsamlingar i de fall, där sådana
komma till utveckling. Sjukdomen framkallas af
svamparten Cercospora beticola.
Rostade betor nyttjades under Världskriget all-
mänt som kaffesurrogat. Foderbetor kommo då
af ven hos oss till användning som människoföda,
som ersättning för potatis. J- E-n. G. L-m.
Betain, kem., Trimetylglykokoll (jfr
Glykokoll), är ett med kolin (se d. o.) nära
besläktadt ämne, som anträffats i en mängd växter,
först i hvitbetan, hvaraf namnet. Omogna betor
hålla 0,25, mogna 0,i proc. betain. Vid betsocker-
tillverkning anrikas betaimet i melassen. Betain
bildar stora, lättlösliga, neutralt reagerande kri-
staller, af söt smak. Det är icke giftigt. Då betain
är en mycket svag bas, äro dess salter, t. ex. klor-
hydratet, i vattenlösning starkt hydrolyserade (se
H y d r o l y s) till fritt betain och motsvarande fria
syra (jfr Acidol. Suppl.). K. A. V-g.
Beta-naftol-vismut, farm. med. Se Orphol.
Betäniastiftelsen, förening för sjukvård, som på
initiativ af metodistkyrkan bildades i Göteborg
1900 och i Stockholm 1906. Föreningen tillhanda-
håller sjuksköterskor för vård af sjuka i privata
hem och sjukvårdsinrättningar. Den har l sjukhem
i Göteborg (8 sköterskor för vård af sinnessjuka),
hvilket lyder direkt under Medicinalstyrelsen, l i
Stockholm (12 sköterskor, hvaraf 2 i ett nyuppfördt
sjukhem i Stocksund för kroniskt sjuka) samt l i
Alimgsås, för lungsotspatienter.
Betarsjön, sjö, 196 m. ö. h., i Junsele soc-
ken, Ångermanland, med en areal af 32,5 kvkm.,
belägen strax n. om Junsele kyrka, af rinner genom
Röån till Ängermanälfven. Sjön, som af Ramsön
delas i två flikar, omges af rätt höga berg. O. Sjn.
Betasträlar (p -st rå l ar). Se Radioakti-
vitet, sp. 86S-870.
Betel-kateku, farm. tekn. Se K a t e k u.
Betesfisk, fisk., kallas sådana fiskar, hvilka an-
vändas som agn vid fångsten af roffiskar. De hos
oss vanligaste betesfiskarna äro nors, löja, mört, id,
sarf, elritsa och aborryngel. L-e.
Betesfiske, fisk., benämning på sådant fiske,
som bedrifves med användning af agn af något
slag; jfr Metspö.
Betflugan, zool. Se Hvitbetflugan.
’Bethlehem i Pennsylvania har nu omkr. 68,000
inv.
*Bethlen. - 7. István (Stefan) B. af B.,
grefve, ungersk politiker, f. 1874, blef 1901 depu-
terad och tillhörde först det liberala partiet, där-
efter Andrassys författningsparti, arbetade 1919
som den ungerska motrevolutionära ledningens re-
presentant i Wien på störtandet af Bela Kiins bolsje-
vikvälde och blef april 1921 ungersk ministerpresi-
dent. Som sådan motsatte han sig kraftigt konung
Karls försök att åter bestiga Ungerns tron (okt.
1921; jfr Ungern. Suppl.) och genomdref under
påtryckning från ententen en lag om hela den habs-
burgska dynastiens förlust af sina rättigheter till
Ungerns krona. I samband med Karls statskupps-
försök afgick B:s ministär (15 nov.), men han bil-
dade en ny (3 dec.) och genomförde (dec. s. å.) den
folkomröstning i Oedenburg (Sopron), hvarigenom
denna stad med omnejd vid Burgenlands (se d. o.
1 Suppl.) öfverlämnande till Österrike bevarades åt
Ungern. De 1922 företagna parlamentsvalen be-
fäste B:s maktställning. V. S-g.
*Bethmann-Hollweg, M. A. von, tillhörde en
hessisk släkt Hollweg; hans fader, köpmannen
Johann Jakob Hollweg (f. 1748, d. 1808), hade
1780 gift in sig i den rika frankfurtska, urspr. judi-
ska bankirsläktee Bethmann (se d. o.), hvarpå
dennes efterkommande antogo namnet Bethmann-
Hollweg. B. adlades 1840.
2. Theobald von B., den föregåendes
sonson, tysk statsman, rikskansler, f. 29 nov. 1856
på släktgodset Hohenfinow i Bramdenburg, d. där
2 jan. 1921, studerade
juridik i Leipzig och
Strassburg, vann juris
doktorsgrad, blef 1886
lamdtråd i kretsen Ober-
barnim, 1896 öfverpre-
sidialråd i Potsdam
samt 1899 först rege-
ringspresident i Brom-
berg och kort därpå
oberp resident i prov.
Brandenburg. B. ut-
sågs af Vilhelm II,
som kände honom se-
dan ungdomsåren, mars
1905 till preussisk inri-
kesminister, juni 1907 till tysk statssekreterare för
inrikesärenden och vicepresident i preussiska stats-
ministeriet samt 14 juli 1909 till furst Biilows efter-
trädare som tysk rikskansler och preussisk minister-
president. B. hade under sin dittills tillryggalagda
bana visat sig vara en duglig ämbetsman, god ta-
lare, finbildad och redbar personlighet, men egde
knappast den högre statsmannabegåfning den nya
posten kräfde och var oerfaren på det utrikespoliti-
ska området. Om den nye rikskanslerens inrikespo-
litiska verksamhet före Världskriget se närmare
Preussen, sp. 231-232; och Tyskland, sp.
690-691. Hans föga genomgripande förslag till
preussisk valrättsreform 1910 var en halfmesyr, som
ej tillfredsställde någon och togs tillbaka, sedan det
under behandlingen i landtdagens bägge hus för-
vandlats till oigenkännlighet. Däremot lyckades B.
genomföra en ny författning för Elsass-Lothringen
1911, tre betydelsefulla förslag till ökning af ar-
méns styrka 1911, 1912 och 1913 samt en tidigare
bestämmelser sammanfattande och utvidgande riks-
försäkringsordning 1912. Försiktig, rent praktisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
