Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Béga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
507
Begå-Begbie
508
belgiska, franska och ryska fästningar; se Y ärl ds-
krig e t, sp. 166, 177, 178. Krigets erfaren-
heter ha således bekräftat den gamla satsen, att
första villkoret för, att en fästning skall kunna göra
den med dess anläggning af sedda fulla nyttan,
är, att den i tekniskt af seende uppfyller fordrin-
garna på motståndskraft emot de kraftigaste an-
fallsmedel, som kunna komma till användning mot
densamma. Det tillkommer befästningskonsten att
sörja för, att detta villkor uppfylles. Tack vare
förbättrade byggnadsmaterialier och konstruktioner
samt lämplig placering i terrängen af fästen och
batterier m. m. är detta - trots anfallsartilleriets
fullkomning -, som ofvan antydts, ock fortfarande
möjligt (se äfven Fästning. Suppl.). Att tids-
enliga och med tillräckligt kraftigt artilleri be-
styckade permanenta befästningsanläggningar, för-
svarade af väl utbildade trupper, alltjämt kunna
utöfva ett betydande inflytande på krigshändel-
serna, framgår af Världskriget. Sålunda satte den
starkt befästa fronten Verdun-Taul-Göte Lor-
raine-Épinal-Belfort, som tyskarna aldrig lycka-
des genombryta, fransmännen i stånd att samla
sina hufvudkrafter v. om Mosel, där af görandet
skedde - under för tyskarna strategiskt ogynn-
samma förhållanden. Hvad särskildt Verdun be-
träffar, fick denna fästning ett olycksdigert infly-
tande på tyskarnas krigföring. Äfven Paris fyllde,
under första slaget vid Marne, ©n viktig uppgift
som skydd för franska härens vänstra flank. Å
andra sidan tryggade Metz och Strassburg de
genom Elsass-Lothringen framryckande tyska armé-
ernas strategiska uppmarsch och tjänade seder-
mera som stöd för deras operationer och som
tryggade upplagsplatser för vissa af arméernas
förråd. Äfven de stora österrikiska operations-
fästningarna Krakau och Pfzemysl spelade en
strategiskt viktig roll under kriget, den förra
särskildt genom att trygga förbindelsen mellan de
österrikiska och tyska arméerna och den senare
bl. a. genom att i månader binda en rysk armé,
som under fruktlösa stormningsförsök till en stor
del förintades, utanför sina vallar samt genom att
hindra ryssarna att sätta sig i besittning af där-
varande viktiga järnvägsknut och öfvergång öfver
San. Man torde kunna säga, att Världskrigets
erfarenheter gett vid handen, att fästningar fort-
farande ha en viktig uppgift att fylla, i främsta
rummet som stöd för fältarméns operationer, men
äfven genom att sätta krigsledningen i stånd att
hålla vissa strategiska fronter med svagare styrkor
för att på annat håll kunna med öfverlägsna
krafter framgå offensivt, genom att spärra viktiga
kommunikationslinjer och defiléer - särskildt i
vägfattiga landsdelar - samt i fråga om gräns-
fästningar genom att trygga egen armés strategiska
uppmarsch och samtidigt eventuellt tjäna som ut-
fallsportar för infall i fiendens land. I alla dessa
fall måste befästningsanläggningarna vara fullt fär-
digbyggda, bestyckade och försedda med nödiga
förråd, innan kriget bryter ut. De kunna följakt-
ligen icke ersättas af fält- eller provisoriska befäst-
ningar.
Beträffande särskildt fältbefästningskonsten kom
denna att undergå en fullständig omgestaltning under
Världskriget. Under tiden närmast före detta till-
mätte man i allmänhet ej - utom möjligen inom
ryska armén - fältbefästningskonsten den betydelse,
som den sedermera visade sig ega. Detta var i syn-
nerhet fallet inom den för sin utpräglade offensiv-
anda utmärkta tyska armén. Emellertid nödgades
redan under Världskrigets första skede tyskarna, åt-
minstone under vissa tider och på vissa fronter, emot
en öfverlägseoi motståndare förhålla sig rent af-
värjande, och följden häraf blef med nödvändig-
het resp. fronters förstärkande medelst fältbefäst-
ningar, hvilka i den mån, som tiden medgaf,
gjordes allt starkare. Den anfallandes sträfvan att
omfatta motståndarens flank föranledde en motsva-
rande förlängning af försvarsfronten. Sålunda upp-
stodo de ofvan omnämnda befästa linjerna, som
sträckte sig från Nordsjön till Schweiz och från
Östersjön till Rumäniens gräns och hvilka gåfvo
hela kriget dess karaktär af ställningskrig, hvar-
under de fientliga härarna i månader och år lågo
mot hvarandra i sammanhängande befästa ställnin-
gar. Då en sådan utveckling af kriget icke kunde
förutses, voro icke heller några normer för dylika
befästningar angifna i vederbörande arméers in-
struktioner för fältbefästningars anläggning, till
grund för hvilka lågo det rörliga krigets förhål-
landen. Dylika, af förhållandena betingade nor-
mer uppstodo under krigets förlopp, så att säga
af sig själfva, på de olika fronterna. Ehuru de
gifvetvis voro mycket växlande - t. o. m. inom
samma armé - företedde de dock vissa likheter
med hvarandra. Det mest karakteristiska draget
var den af en hittills okänd massanvändning af
artilleriet ("trumeld") framkallade djup grupperin-
gen af de befästa ställningarna (linjerna), medan
förut försvarets koncentrering i en enda linje varit
regel. Under krigets fortgång uppkom ett nytt,
på den tyska västfronten användt system: linjerna
i den främsta försvarszonen uppdelades i enskilda
fasta stödjepunkter. Fördelarna häraf skulle vara,
att besättningsstyrkan för en viss front kunde min-
skas, att befästningarna bättre kunde undandragas
flygspaning och bombardering från flygplan samt
att reservernas rörelsefrihet underlättades. Befäst-
ningssystemet öfvergick sålunda på vissa fronter
från linje- till ytbefästning, och försvaret blef, från
att vara stelt, "elastiskt". Emellertid ställde det
sistnämnda större fordringar på ledningen samt
truppens utbildning och disciplin, hvarjämte för-
bindelserna inom den befästa zonen försvårades. -
Om de förändringar med afseende på valet af
plats i terrängen för befästa fältställningar i
allmänhet och dessas detaljer, som under Världs-
kriget använda anfallsmedel framkallat, se Fält-
befästning. Suppl. - Om det inflytande
befästningskonstens utveckling under de senaste åren
haft på kustbefästningars anläggning och beskaffen-
het se K u s t b e f ä s t n i n g a r. Suppl. H. J-dt.
*Béga flyter nu på rumänskt och jugo-slaviskt
område.
*Béga-kanalen ligger nu i Rumänien och Jugo-
Slavien.
*Begas. - 3. E e i n h o l d B. dog 3 aug. 1911
i Berlin. Gruppen Sabinskornas bortröfvande är
återgifven å pl. VII till art. B i l d h u g g a r-
konst. - 5. Karl B. dog 23 febr. 1916 i
Köthen.
Begbie [be’gbi], Harold, engelsk författare
och tidningsman/f. 1871 i Suffolk, skref 1899-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
