Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Balkeneisen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1 juli till motanfall, och bulgarerna trängdes
tillbaka på hela fronten. De ända till 15 juli
pågående striderna slutade med bulgarernas återtåg
mot Struma, framför hvilken flod de intogo en
stark, befäst ställning på höjderna v. om linjen
Küstendil–Pehcevo. Den serbiska armégruppen
besatte och förstärkte linjen Egri
Palanka–Kocana–Radovista (intagen 20 juli) midt emot den förra,
hvarefter ett ställningskrig började, som, utan att
läget i stort sedt förändrades, pågick till krigets
slut. – På bulgariska frontens vänstra flygel
framryckte 29 juni 2:a armén (Ivanov), 40,000 man,
mot Saloniki, men anfallsrörelsen hejdades
omedelbart af grekiska armén, och, då denna 2 juli
öfvergick till en motoffensiv, måste bulgarerna anträda
återtåget mot linjen Pehcevo–Kresna (vid Struma)
–Zernovo (s. om Nevrokop i Mestas dalgång), som
nåddes 12 juli. Mot denna ställning gick den
förstärkta grekiska armén 17–21 juli till anfall
och trängde bulgariska armén tillbaka ett 20-tal
km. till i höjd med Simitli, på ömse sidor om
Struma, där den nu förstärkta och under Savovs
befäl ställda armén den 25 intog en ny ställning.
Ett förnyadt anfall af grekiska armén den 27
afslogs, men å andra sidan kunde ej heller det af
general Savov, som dragit till sig delar af 1:a
armén (från Sofia) och 4:e armén, den 30
igångsatta kraftiga motanfallet fullföljas, väl
hufvudsakligen på grund af fientligheternas inställande
s. d. – På norra krigsskådeplatsen ryckte 8 juli
1:a och 3:e bulgariska arméerna in i nordöstra
Serbien, besatte Knjaževac och sökte sätta sig i
besittning af det befästa Pirot. På grund af
Rumäniens hotande hållning drogos dock redan den
17 de båda arméerna tillbaka till Bulgarien för
att i första hand skydda Sofia. Längst i n.
försökte serberna förgäfves bemäktiga sig Vidin. –
Rumäniens ingripande i kriget. Då Rumäniens
fordran, att bulgariska fästningen Silistria samt
området n. om linjen Turtukai (vid Donau)–Baltschik
(vid Svarta hafvet) i Dobrudscha skulle
tillerkännas Rumänien som kompensation för dess
neutralitet, afslogs af Bulgarien, mobiliserades
rumänska armén, med början 4 juli, hvarpå dess
hufvuddel, 250,000 man under prins Ferdinand, 13–15
öfvergick Donau vid Bechet, Korabia och Turnu
Margureli samt framryckte utan motstånd öfver
Vratza och Plevna mot Sofia, framför hvars
befästningar armén på konung Karls befallning stannade
den 23. Under tiden hade en armékår likaledes
utan motstånd besatt södra delen af Dobrudscha. –
Turkiets ingripande i kriget. Begagnande sig af
det efter Bulgariens nederlag uppkomna läget,
förklarade Turkiet preliminärfreden i London för
ogiltig och tillkännagaf sin afsikt att återtaga
Adrianopel. 21 och 22 juli framryckte turkiska
hufvudarmén, omkr. 200,000 man under Izzet
pascha, mot linjen Kirk-Kilise–Adrianopel, som
utan motstånd nåddes den 23. S. d. besattes
sistnämnda stad utan strid. Sedan hufvudändamålet
med kriget sålunda uppnåtts, inställde turkarna sin
vidare framryckning. – På Rumäniens hemställan
afslöts 30 juli ett vapenstillestånd mellan Bulgarien
och de allierade, hvilket slutligen öfvergick till
fredssluten i Bukarest (10 aug.) och Konstantinopel
(29 sept.).
Litt. Bland arbeten öfver krigen må nämnas:
Ph. v. Schwerin, "I fält med turkarna" (1913),
O. Lybeck, "Balkankriget 1912–1913 ur
sjömilitär synpunkt" (1913), de Penennrun, "La guerre
des Balkans en 1912" (1913), Kutschback, "Die
serben im Balkankrieg 1912–13" (1913),
Boucabeille, "La guerre Turco-Balkanique 1912–1913"
(5:e uppl. 1913) och "La guerre interbalkanique"
(1914), Immanuel, "Der Balkankrieg 1912/13" (4
dlr, 1913–14), Grosser Generalstab, "Der
Balkankrieg 1912/13" (1914), Nikolaides
"Griechenlands antheil an den Balkankrieg 1912/13"
(1914), de Dreyer, "La débacle Bulgare" (1916),
och F. Lindencrona, "Balkankriget 1912–13"
(1917).
H. J-dt.
Balkeneisen [-ajsen], miner. Se K a m a c i t.
Balkenhausen, Rolf Julius, apotekare, kom-
munalman, f. 20 maj 1850 i Ronneby, aflade apo-
tekarexamen 1876 och inköpte 1888 apoteket i
Norrtälje. B. har utöfvat en synnerligen förtjänst-
full verksamhet såväl för apotekarkåren som för
Norrtälje stad och innehaft en mängd förtroende-
uppdrag, bl. a. ordförandeskap (sedan 1910) i
fullmäktige för apotekarkårens lifräaite- och pen-
sionskassa samt i stadsfullmäktige och drätsel-
kammaren och i styrelsen för Norrtälje spar-
bank, för hvilken han af ven är verkställande di-
rektör, m. m.. T. D.
*Balkåkra. Patronatsrätten för B., Snårestad
och Skårby upphörde fr. o. m. 1922.
Bali [bå’l], John, engelsk präst, f. 1585, d.
1640, studerade i Oxford till 1609, blef informator
i ett adelshem i Cheshire, där han genomgick en
religiös omvändelse och slöt sig till puritanerna.
Ehuru nonkonformist, fick han prästvigining och ett
pastorat i Whitmore i Staffordshire. Då han där
höll bönemöten, af sattes och fängslades han af den
högkyrklige biskop Bridgeman af Chester och fick
utstå många lidanden. Han blef skolmästare och
vann stort rykte för lärdom och fromhet (prisad
bl. a. af Baxter). Särskildt väl behärskade han
kontroverslitteraturen omkring Bellarmin. Bland
hans många verk är A snört catechisme mest spridd
(14 uppl. före 1632). Betydande voro af ven Trea-
tise of faith (1632) och Friendly trial of the
grounds... to separation (1640). Se Brook, "Lives
of the puritans" II. Hj. H-t.
*Ball, Th., dog 11 dec. 1911.
Bali [bå’l], sir Robert S t a w e 11, engelsk
astronom och matematiker, f. l juli 1840 i Dublin,
d. 25 nov. 1913, blef 1867 professor i anväed mate-
matik vid Roy al college och 1874 "royal astrono-
mer of Ireland" samt professor i astronomi och
direktor för Dunsink-observatoriet i Dublin. 1892
blef B. professor i astronomi och geometri vid
universitetet i Cambridge. Utom en mängd afh. i
astronomi, matematik och mekanik utgaf han flera
läroböcker och populärvetenskapliga arbeten, bl. a.
Experimental mechanics (1871), Elements of astro-
nomy (1880), The story of the heavens (1883) och
A treatise on spherical astronomy (1908). B-d.
Balla [ba7-], Ignácz, ungersk journalist, ly-
riker och romanförfattare, f. 1883 i Magyarpécska.
Hans roman A Rothschildok (1913) utkom s. å.
äfven i svensk öfv. ("Rothschildarna"). K. B. W.
* Ballad. Jfr Folkvisor. - Som framstå-
ende kompositörer af sångballader märkas särskildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
