Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfverhofmästarinna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
djurgårdar. 1808 års jaktstadga uppdrog åt honom
att utöfva tillsyn å efterlefnaden af däri gifna
bestämmelser i fråga om jakt och djurfång liksom att
ha chefskap öfver jägeri- och skogsbetjänte. 1824
öfverlämnades öfverhofjägmästarens befattning med
skogs- och jaktbiträden åt K. M:ts befallningshafvande.
Öfverhofjägmästaren har rang näst efter
öfverhofstallmästaren.
C. G. H.
Öfverhofmästarinna, den förnämsta hofdamen
inom en drottnings eller en änkedrottnings
hofstat. Genom henne utgå drottningens befallningar
rörande hofvet, och henne tillhör att öfvervaka
deras efterlefnad. Vid hoffester företräder hon
stundom drottningens person.
Öfverhofpredikant. Se Hofkleresiet och
Hofkonsistorium.
Öfverhofstallmästare, hoffunktionär, som
innehar en af de allra förnämsta rangplatserna vid det
kungliga hofvet. Honom tillkommer väl högsta
uppsikten öfver hofstallstaten, men denna styres
dock närmast af förste hofstallmästaren,
och han var en tid chef för stuteriväsendet i riket,
därvidlag efterträdande den forne riksstallmästaren
(se Riksämbetsmän) i en del af dennes
åligganden.
Öfverhogdal, socken i Jämtlands län, Svegs
tingslag. 22,400 har. 513 inv. (1921). Annex till
Ytterhogdal, Härnösands stift, Härjedalens
kontrakt. I en kyrkbod anträffades 1910 af artisten
P. Jonse en dyrbar tapet, Öfverhogdalstapeten,
som nu förvaras i Föreningen
Jämtslöjd i Östersund samt är beskrifven och afbildad
i G. Karlins ”Öfver-Hogdalstapeten” (1920).
Öfverhorisontell, krigsv. Se Riktning, sp. 411.
Öfverhud, Epidermis. 1. Anat. Se Hud, sp.
1195. - 2. Bot. Se Hudväfnad.
Öfverhudsväfnad, bot. Se Hudväfnad.
Öfverhuset (eng. the house of lords l. the upper
house), benämning på den ena af den engelska
representationens bägge kamrar. Se Parla-
ment. – I dagligt tal brukar man stundom
benämna den mera aristokratiskt sammansatta delen
äfven af andra länders representationer för ”öfver-
hus”, och i Ungern kallades före statshvälfningen
1918 den öfre kammaren så (ung. felsö-ház) äfven
officiellt.
Öfverhypotek, jur. och ekon. Se Omslags-
revers, sp. 712.
Öfverhäng, skpsb. Se Monitor, sp. 920.
Öfverhöghet. Se Suveränitet.
Öfveringenjör, vid statens järnvägar titel på
chefen för järnvägsbyggnaderna och på chefen för
hufvudverkstäderna; vid Vattenfallsstyrelsen på che-
fen för Byggnadsbyrån, vid Stockholms stads för-
valtning titel på chefen för hamnbyggnader och
för chefen för gas- och elektricitetsverket, vid Te-
legrafstyrelsen titel på chefen för telefonanläggnin-
garna; vidare titel på en ämbetsman vid Göta
kanalverk och en på Järnkontorets stat; vid många
enskilda storindustriella verk titeln på den tekniske
chefen.
J. C.
Öfverinspektör benämnas cheferna för packhus- och
tullbevakningsinspektionerna i Stockholm och
Göteborg.
Öfverinspektör, titel på chefen för Järnvägsstyrelsens
maskinbyrå och på 2 tjänstemän vid dess
Törsta trafikbyrå; titel på chefen för hospitalsbyrån
inom Medicinalstyrelsen (se Sinnessjukvård,
sp. 650).
Öfverintendent. 1. Titel på chefen för Nationalmuseum
och för chefen för k. husgerådskammaren
och de k. konstsamlingarna; förr titel på chefen
för öfverintendentsämbetet (nuv. Byggnadsstyrelsen).
– 2. Titel på innehafvare af en hofcharge,
som har rang näst efter ceremonimästare.
Öfverintendentsämbetet, namn på ett ämbetsverk,
som 1 jan. 1918 omorganiserades till
Byggnadsstyrelsen (se d. o. Suppl.).
Öfverjodsyra. Se Jod, sp. 1423.
Öfverjägmästare, vissa befattningshafvare inom
skogsstaten, omtalas första gången i en k. resolution
14 aug. 1682, hvari stadgades, att i hvarje
län skulle finnas en öfverjägmästare. De voro chefer
för jägeripersonalen i orterna samt hade till
uppgift hufvudsakligen att öfvervaka jaktväsendet
äfvensom att tillse, att den underlydande personalen
med nit och omsorg skötte bevakningen af
kronans skogar. Några i modern mening skogliga eller
skogsvårdande uppgifter hade jägeristaten ej på
den tiden. När statsskogarna under senare hälften
af 1800-talet började få betydelse ur skogshushållningssynpunkt,
fingo öfverjägmästarbefattningarna
en helt annan natur. Skogsstatens uppgift blef då
att genom god skogsvård på bästa sätt förvalta
statens skogsdomäner och göra dem ekonomiskt
fruktbärande. Denna uppgift kom först till synes
i instruktion för skogsstaten 19 nov. 1869.
Öfverjägmästarna ersattes då med 6 skogsinspektörer,
hvilkas tjänstgöringsområden kallades
skogsdistrikt och under hvilka sorterade 75 jägmästare,
hvar inom sitt ”revir”. Deras uppgift var att
kontrollera skogspersonalens vård af de allmänna
skogarna, och de voro instans mellan jägmästarna
och Skogsstyrelsen, hos hvilken beslutanderätten i
alla ärenden var samlad. Denna starka centralisation
blef emellertid ohållbar i samma mån, som
arbetsbördan på grund af ökade kraf på
skogsvården och större intensitet i affärsverksamheten
å statsskogarna växte. Decentralisationen blef
nödvändig och påbörjades genom k. instr. för
skogsstaten 29 nov. 1889. Genom denna förändrades
skogsinspektörsbefattningarna till öfverjägmästartjänster
och tillades öfverjägmästarna verkligt chefskap
öfver jägmästarna i reviren. Sålunda erhöllo
de beslutanderätt i en mängd ärenden vid
skogsstatens förvaltning. Enligt denna reglering utgjorde
antalet öfverjägmästare 9, hvar inom sitt
öfverjägmästardistrikt. Genom instr. för skogsstaten 23
dec. 1909 fortsattes decentralisationen, i det att
till öfverjägmästarnas afgörande ytterligare
utflyttades ett antal ärenden från Domänstyrelsen.
Enligt nu gällande instr. för domänverket af 11 febr.
1921 åligger det öfverjägmästarna, hvilkas antal
f. n. är 13, att hvar inom sitt distrikt handha
ledningen af och ansvaret för de allmänna
skogarnas förvaltning samt att kontrollera och leda
jägmästarnas arbete. De utgöra sålunda en
mellaninstans mellan Domänstyrelsen och jägmästarna
samt ega därvid såväl kontrollerande som jämväl
i vidsträckt omfattning beslutande befogenhet i
skogliga och ekonomiska frågor.
S–r.
Öfverjägmästardistrikt, tjänstgöringsområde för
öfverjägmästare (se d. o.). Distriktens antal är
f. n. 13: Öfre Norrbottens, omfattande i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
