Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zetterlund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Helgeandsholmen i Stockholm, 2 alternativ (1873,
2:a pris).
Z. blef 1871 led. af konstakademien och 1881 vice
professor i byggnadskonst där, efterträdde s. å.
Scholander som intendent vid
Öfverintendentsämbetet samt blef efter von Dardels afgång 1882
öfverintendent, en befattning, som han innehade
till 1897. Han egnade sig fortfarande åt en
betydande byggnadsverksamhet. Nya kyrkobyggnader
af honom uppfördes å Eriksberg i Västergötland,
i Norrköping (Matteuskyrkan, gotisk hallkyrka,
1887–92; se fig. 6 å pl. I till art.
Norrköping) och Oskar Fredriks kyrka i Masthugget
i Göteborg, i gotisk stil (1889–93; se fig. å
pl. II till art. Göteborg), ett af denna tids
största kyrkliga byggnadsarbeten i Sverige. –
Ännu mera gjorde han sig bemärkt genom
fortsatt verksamhet som omdanare af våra gamla
kyrkobyggnader. Förslaget af 1875 till
Uppsaladomens restaurering hade i Öfverintendentsämbetet
mött motstånd, och ett motförslag, som stödde sig
på den historiska grunden af kyrkans utseende
före 1702, uppställdes af Grundström. Efter en
studieresa i Nord-Frankrike 1882 framlade Z. ett
nytt förslag 1883, hvilket lades till grund för det
1885 påbörjade och 1893 afslutade
restaureringsarbetet (se Uppsala domkyrka). Skara
domkyrkas restauration eller snarare ombyggnad
(se Skara domkyrka) afslutades 1894.
Tornet på Klara kyrka i Stockholm (se fig. å sp.
208 i bd 14) fullbordades 1886. Z. lämnade
ritningar äfven till restaureringen af Egeskov slott
på Fyn, af Kalmar slotts yttre (1885–89) och af
Penningby i Roslagen.
Då med anledning af behofvet af nytt
riksdagshus en kommitté tillsatts för frågans utredning,
utarbetade Z. 1883 på uppdrag ett projekt till
ordnande af Helgeandsholmen med gemensamt hus
för riksdag och riksbank, på samma gång som
han utförde åtskilliga planer till riksdagshus,
förlagdt till olika platser. Sedan riksdagen 1887
afslagit k. proposition om kombinerad riksdags-
och riksbanksbyggnad, men 1888 beslutit
uppförande på Helgeandsholmen af skilda riksdags-
och riksbanksbyggnader, gjorde Z. först ett ej
fullständigt genomfördt försök (1889) att lösa detta
program enligt ordalydelsen, men förkastade det
själf och utförde därefter (1890) ett förslag
(publiceradt af P. E. Lithander s. å.), enligt hvilket
båda byggnaderna skulle utgöra en
sammanhängande komplex, genom hvilken Drottninggatan
tänktes utdragen. Detta förslag underkastades med
hänsyn till gjorda anmärkningar ny omarbetning;
men då det visade sig outförbart att förlägga båda
byggnaderna så, att slottets hela fasad blefve
synlig från sydöstra hörnet af Arffurstens palats,
hvilket Z. ansåg vara ett ur estetisk synpunkt
oeftergifligt kraf, öfverlämnade han denna uppgift
i andra händer. – Äfven åt frågan om
operabyggnaden egnade Z. sina krafter, då han 1884
utarbetade ett förslag till dåv. operahusets inre
ombyggnad och tillbyggnad med fasad åt Karl
XII:s torg. – Bland Z:s privata byggnadsarbeten
i Stockholm under hans vistelse där äro fasaderna
å Sörensenska huset och terrassen framför denna
byggnad (1882–83) samt fasaderna å huset n:r
2 A Kungsträdgårdsgatan (1884).
Z. egde ovanlig arbetsförmåga och viljekraft och
var därjämte sin generations med den största fantasi
utrustade svenske konstnär inom byggnadsfacket.
På senare tiden har hans verksamhet inom
restaureringsfacket blifvit hårdt bedömd (se därom art.
Restaurering). Z. var hedersled. af Vitt.
hist. o. ant. akad. (1884) och led. af Vet. akad.
(1897).
2. Folke Z., den föregåendes son, f. 21 okt.
1862 i Lund, studerade i Köpenhamn 1880–84
vid det tekniske selskabs skola och vid
konstakademien. Efter ett års studier i arkitektonisk
komposition hos fadern var han 1885–88 elev vid
konstakademien i Stockholm och antogs 1888 till
arkitekt i Öfverintendentsämbetet. 1888–89
vistades han under 16 månader på studieresor i
Tyskland, Frankrike och Italien. Sedan 1891 anställd
vid Statens järnvägars arkitektkontor, har han
utfört många förtjänstfulla byggen vid statens och
äfven vid enskilda järnvägar i olika delar af
landet, bl. a. stationshus i Eskilstuna, Kumla,
Krylbo m. fl. st. och samtliga byggnader vid
sträckan Gällivare–Riksgränsen. Bland hans öfriga
arbeten äro att nämna tingshus i Krylbo, Sollefteå,
Nyland, privathus i Stockholm, däribland 4 i
Lärkstaden, förslag till kupolbyggnad och till
restaurering af Kalmar domkyrka och ombyggnad af kyrkan
i Mariestad.
1–2. K. W-n.*
Zettler [tset-], Franz Xaver, tysk glasmå-
lare, f. 1841 i Mimenen, egnade sig först åt han-
deln i Stuttgart och i fädernestaden, men studerade
därjämte konsthistoriska verk och inträdde därpå
i Mayerska konstanstalten för kyrkliga arbeten.
Han öfvertog snart ledningen af densamma och
bragte den till en sådan höjd, att den sysselsatte
inemot 300 personer, och grundlade en filial i
London. Efter upphäfvandet af k. glasmåleri-
anstalten i München anlade han en sådan anstalt
för egen räkning, hvilken nådde världsrykte. Z.
sträfvade att åter bringa grundsatserna från glas-
måleriets blomstringstid (1440-1540) till gällande
kraft. Tills, med Enzler och Stockbauer utgaf han
Ausgeivählte kunstwerke aus dem scJiatz der reichen
kapelle in der königlichen alten residenz zu
MuncJien. (G-g N.)
Zetzell, Per, militärläkare, f. 4 sept. (g. st.)
1724 i Söderköping, d. 22 juli 1802 på Kvissberg
i Vinnerstads socken, blef student i Uppsala 1744
och med. doktor 1754. Därefter reste han 1755
utrikes, studerade nära ett år anatomi i Berlin och
egnade sig bl. a. åt studiet af de franska fältsjuk-
husen. Han återkom 1757 och kallades s. å. till
förste fältmedikus vid svenska armén i Pommern,
vid hvilken befattning han kvarstod till krigets
slut, 1762. Som fältläkare hade Z. betydande svå-
righeter att öfvervinna, men lyckades i så väsent-
lig grad behärska dessa, att han, då han afslu-
tade sin tjänstgöring, från hög som låg fick det
samstämmiga vittnesbördet, att han skött sin makt-
pålig^ande befattning med oförtröttadt nit, kraft-
full ihärdighet och framstående skicklighet. Efter
hemkomsten anställdes Z. som garnisonsmedikus i
Stockholm, erhöll 1763 fullmakt som e. o. assessor
i Collegium medicum och var 1772-74 ord. assessor
där. I kollegiet utarbetade han det, som särskildt
rörde armén, och bidrog till att bereda de allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
