Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Xiphosura ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
515
Xiphosura-Xylopia
516
äro försedda med djupa gropar. Svanssköldarna
äro odelade. Kroppen är hoptryckt, med smal buk-
sida (däraf namnet: af grek. xi’fos, svärd, och
söma, kropp). Af de fyra arterna, som bilda detta
släkte och alla lefva i Syd-Amerika, är b o j o b i n,
X. caninum, den mest bekanta. Denna orm upp-
når en längd af 3-4 m. Of van är den grön. På
sidorna stå hvita fläckar och band; undersidan är
gulgrön. Den lifnär sig af fåglar, sannolikt ock af
fiskar; åtminstone har man iakttagit, att den är
skicklig simmare. För att förskaffa sig föda säges
bojobin uppsöka negrernas hyddor; den lär dock
ej vara farlig för människor. L-e.
Xiphosöra (af grek. xi’fos, svärd, och ura’,
stjärt), paleont. Se Merostomata och L i-
m u l u s.
Xiphydria, zool. SeTrästeklar.
Xiphydrimæ, zool. Se Trästeklar.
Xn., förk. Se X, sp. 501.
XP, på telegram, förkortning för fr. exprès payé,
ilbud betalt.
Xper, förk. Se X, sp. 501.
Xr, förk. Se X, sp. 501.
xr = kreuzer (se d. o.).
X-strålar. Se Köntgen och Röntgenstrå-
lar.
Xt, förk. Se X, sp. 501.
Xtian, förk. Se X, sp. 501.
XQthos (grek. Eovrog), grek. hjältes., son till
Hellen samt broder till Aiolos och Doros. Af
dessa fördrifven från Tessalien, invandrade han i
Ättika, där han förmälde sig med Kreusa, konung
Erechtheus’ dotter, hvilken födde honom sönerna
Achaios och lon, achajernas och jonernas mytiska
stamfäder. A. M. A.
Xylän (grek. xy’lon, trä), Trägummi, kem.,
en grupp af kolhydrat, som förekomma allmänt i
ved, kli, halm, skal af kokos- och valnöt, bomulls-
fröskal, kvittenslem o. s. v. Löfved håller stora
mängder xylaner, i ekved t. ex. 20, i björk 25,
i bok 23-33 proc., medan barrved håller väsent-
ligt mindre: granved 9 proc. Förmodligen finns
xylan i veden som esterartade föreningar med
cellulosa; ty fastän xylan är lösligt i kokande
vatten, af ger färskt trä vid kokning med vatten
intet xylan. Detta sker först, om veden vid van-
lig temperatur digereras med 5-procentig natron-
lut. I kemiskt hänseende äro xylanerna (som i
synnerhet blifvit undersökta af tysken T ollens
och hans lärjungar) pentosaner, d. v. s. konden-
serade pentoser (se P e n t o s). K. A. V-g.
Xylektypom [-påm; af grek. xyflon, trä-, och
efktypon, upphö jdt af tryck], ett förfaringssätt att
dekorera arkitektoniska träplattor genom att upp-
mjuka dem med syror och sedan låta sandbläster
spela mot dem, hvarvid de mjuka trädelarna af-
lägsnas eller fördjupas, så att träets naturliga
masur kvarstår i relief. Plattorna fernissas eller
målas sedan. Metoden är uttänkt af J. Buyten i
Dusseldorf.
Xylém (af grek. xy’lon, trä), bot. Se Kärl-
sträng, sp. 579.
Xylidin (af grek. xy’lon} trä), Monoamin o-
x y l o l, C6 H8/^¾ j (jfr X y l o 1), kem., före-
kommer i 6 olika isomera former, af hvilka
aminoparaxylol är huvudbeståndsdelen i
handelsxylidinet, som används för framställning af
röda azofärgämnen (se d. o.). K. A. V-g.
Xyloca^pus, bot., ett till fam. Meliaceæ hörande
trädsläkte, som är representera dt af 2 arter i Gamla
världens mangrove. På grund af de stora, nästan
kulrunda, hårda kapselfrukterna kallas dessa träd
i Indien "kanonkuleträd". De stora pyramidfor-
miga fröna, af hvilka fett kan erhållas, äro för-
sedda med ett tjockt korkartadt skal, som ger dem
förmåga att flyta omkring på hafvet. G. L^m.
Xylocopinæ (Timmermansbin), zool., un-
derfamilj inom fam. Apido (bin) bland steklarna,
som omfattar stora, brokigt färgade former, hvilka
vid flyktigt påseende mycket likna humlor, men
skiljas från dem bl. a. genom mera af plattad kropp
och mera sparsamt utvecklad hårklädnad. De ha
sin hufvudsakliga utbredning i de varmare län-
derna, framför allt i Afrika, men en stor art,
blå timmermansbiet (Xylocopa violacea
L.) finns ända upp i Mellan-Europa. Timmer-
mansbien äro till sitt lefnadssätt bundna vid trä
och bygga sina bon merendels i torrt virke, ej
så sällan i taksparrar och väggplankor i hus, och
bli genom denna vana verkliga skadedjur i länder,
där de äro allmänna. Boet utgöres af en finger-
tjock, ända till 30 cm. lång gång, som från ett
rundadt ingångshål urgnages i träets längdrikt-
ning. Genom tvärväggar af sammanklistrade trä-
spånor delas gången med början från bottnen i ett
antal lika stora kamrar, som fyllas med en bland-
ning af frömjöl och honung och hvar dera förses
med ett ägg. Larverna lefva af de samlade förråden
och genomlöpa hela sin utveckling inneslutna i
sina kamrar. N. A. K.
Xylofon [-fån; af grek. xy’lon} trä, och fone,
ljud), mus. Se Harmonika, sp. 1479.
Xylogräf och X y l o g r a f i. Se T r ä s n i 11 s-
ko n s t.
Xyloidln, Nitrostärkelse 1. Stärkelse-
nit rät, kem. tekn., en starkt explosiv, färg-
lös massa, som erhålles, om stärkelse löses i kall
koncentrerad salpetersyra och lösningen fälles med
vatten. K. A. V-g.
Xylokrom [-kram], bot., tekn. Se Kärnved,
sp. 592.
Xylol [41; af grek. xy’lon, trä], kem., ett kol-
väte (se d. o.), dimetyl-bensol, C6H4-(CH3)2, som
förekommer i stenkolstjära och jämte bensol samt
toluol ingår i lätt stenkolsolja (se Stenkols-
tjära, sp. 1254-55). Xylol förekommer i 3
isomera former: o r t o-, meta- och p a r a x y l o l
(jfr formlerna i art. Kolväte, sp. 616). Alla
3 äro lättflytande, i vatten olösliga vätskor, som
koka vid 140°-143°. K. A. V-g.
Xylolingarn, ett slags pappersgarn.
Xylolit (af grek. xyflon, trä, och li’thos, sten),
bygnk. Se St en t ra.
Xylonit (af grek. xy’lon, trä), benämning på
celluloid (se d. o.).
Xylo’phaga (af grek. xy’lon, trä, och fagélfn,
äta), zool., vedätare, äldre benämning på fam.
barkborrar bland skalbaggarna, som numera kallas
Ipido, Tomicidæ eller Scolytidæ. Se Bark-
borrar och V ed borrar. N. A. K.
Xylo’pia L., bot., ett af 60 arter bildadt släkte
af vanligen starkt aromatiska träd, med läder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
