Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världskriget. Krigsteknikens utveckling under Världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
Världskriget
264
d. o.) och började i primitiv form användas redan
under rysk-japanska kriget 1904-05. De i Världs-
kriget använda granatkastarna hade en skottvidd
af endast 500-1,000 m. Därigenom kunde de
göras mycket lätta, oaktadt de utslungade projek-
tiler af betydande vikt och med stor sprängladd-
ning. En granatkastare (tysk) med 100 kg. projek-
til (50 kg. sprängladdning) och 500 m. skottvidd
väger sålunda endast 600 kg. Efter kriget ha
kraf framträdt på en stark utveckling af detta
vapen och i samband därmed på en ökning af
dess skottvidd. Luftstridsmedlens växande bety-
delse gaf upphof till stark utveckling af det artil-
leri, som var specialiseradt på luftfartygens be-
kämpande från marken, det s. k. luftvärnsartilleriet
(se d. o. Suppl.). Detta anses nu som ett ound-
gängligt artillerislag. - På artilleriammunitionens
område medförde kriget en omvärdering af de båda
hufvudprojektilerna granat och granatkartesch (se
dessa ord samt Nedslagseld och L u f t k r e-
v a d). Granatkarteschen var förut den förhärskande
vid det lätta fältartilleriet, men måste efter hand
uppge denna företrädesställning, enär dess skrot
ej hade tillräcklig genomslagningskraft för att
kunna skada skyddade trupper. Granaten förbätt-
rades, särskildt därigenom, att den försågs med
ett synnerligen känsligt nedslagsrör, genom hvars
. inverkan den bragtes till krevad omedelbart vid
markytan (äfven i sank mark). Detta medförde
stark förhöjning af granatens splitterverkan, enär
nu samtliga sprängstycken blefvo kringslungade i
luften, under det att förut en stor del kvarstan-
nade i marken. Gasgranaten, af sedd att vid kre-
vaden sprida en tung giftig gas, var en nyhet från
kriget, som stod i samband med användning af
giftiga gaser i allmänhet som anfallsmedel (se sp.
265). Gasgranatelden går ut på förgasning af
ett terrängområde, vanligen af betydande storlek.
För l kvkm. anses vid 15 cm. pjäser omkr. 4,000
skott erforderliga, vid lättare pjäser proportions-
vis mer. Förutom gasgranaterna kom under kri-
get äfven en del andra för speciella ändamål af-
sedda granater i bruk, såsom lysgranater för strids-
fältets belysning nattetid samt rökgranater för
alstrande af skylande rökslöjor mellan fienden och
egna trupper. - Med afseende på medlen och
metoderna för artilleriets eldledning har kriget
medfört genomgripande förändringar. Redan före
kriget hade utvecklat sig det system, att elden
leddes per telefon från en utsiktsplats (eldlednings-
plats), som ofta var långt aflägsen från den väl
dolda plats, där de skjutande pjäserna stodo (bat-
teriplatsen). För den händelse eldledningsplatsen
ej kunde framskjutas så långt, som för erhållande
af bästa möjliga utsikt var behöfligt, upprättades
därjämte särskilda, mera exponerade, men för
eldens observerande bättre egnade observations-
platser, hvarifrån rapport ang. eldens läge kunde
erhållas. Detta system utvecklades under kriget
ytterligare och blef det normala. Då målen ofta
voro så väl dolda, att de icke från någon utsikts-
punkt på marken kunde iakttagas, måste man i
stor utsträckning tillgripa observationer äfven från
fast ballong eller flygplan (luftobservationer). An-
vändas flygplan, förmedlas förbindelsen till det
skjutande batteriet genom radiotelegraf till en till
artilleriets förfogande stående radiostation, från
hvilken telefonförbindelse finnes till batteriet eller
till dess eldledningsplats. Sådan eldledning fordrar
skickliga flygobservatörer och en väl genomarbetad
samverkan mellan dessa och artilleriets eldledare.
I samband med flygplans användning för artilleriets
eldledning erhöllo de från flygplanen tagna flyg-
fotografierna stor betydelse. Genom dessa har det
blifvit möjligt att noga bestämma läget och be-
skaffenheten ai mål, som äro fullständigt undan-
dragna insyn från marken. - För artilleriets eld-
ledning äro noggranna och i stor skala utförda
kartor ett viktigt hjälpmedel (jfr Beskjut-
ningsplan). Då tillgång på kartor i tillräck-
ligt stor skala ej kan påräknas redan i fredstid,
har man insett behofvet af att upprätta särskilda
till artilleriet hörande truppaf delningar, s. k.
artillerimätaf delning ar, hvilkas personal är spe-
ciellt utbildad i fältmätning (se d. o.) och hvad
därtill hör. Dylika mätafdelningar kunna endast
i ställningskriget tänkas medhinna sitt tidskräf-
vande arbete, men då ställningskriget var det för-
härskande under Världskriget, erhöllo de där myc-
ket stor användning. Småningom togos artilleri-
mätafdelningarna i bruk äfven för bestämning af
målens läge och för eldregleringen. Detta skedde
i samband med införandet af de s. k. syft- och
ljudmätningarna. Båda gå ut på att noga be-
stämma punkters (måls eller krevaders) läge på
kartan eller ännu bättre på en med kartan of verens-
stammande mätplan. Syftmätningen i sin enklaste
form, den s. k. planmätningen (se d. o. Suppl.),
innebar intet nytt, ehuru man förut icke ansett
den kunna tagas i bruk för krigsändamål. Den
grundar sig helt enkelt på punkters bestämmande
genom afskärning från två eller flera på mätplanen
noga inmätta mätpostställen. Används syftmätnin-
gen för inmätning af luftkrevaders lägen, kallas
den höjdmätning (se d. o. Suppl.) samt utgör en
kombination af planmätning och uppmätning af
krevadens höjd öfver vågplanet genom mätpost-
stället. Ljudmätningen (se d. o. Suppl.) grundar
sig på de olika tider ljudet behöfver för att från
en eldgifvande fientlig pjäs eller från en krevad
nå fram till ett antal (minst 3) på olika platser
upprättade mätpostställen. Till de på eldlednin-
gens område införda nyheterna kunna räknas äfven
de meteorologiska anstalter, som upprättas för upp-
mätning af lufttäthet, vindstyrka och vindriktning.
På artilleriets skjutning (kulbanorna) ha de atmo-
sfäriska förhållandena stort inflytande. Under kri-
get erhöll artilleriet dagliga meddelanden från
dessa anstalter och kunde med hjälp däraf göra
noggranna beräkningar öfver de riktmedelsinställ-
ningar m. m., som måste användas vid målens
beskjutning. - Ovisst kan anses vara, huruvida
det under kriget införda stridsmedlet tanken 1.
pansarvagnen (se Tank 2) bör räknas som artil-
leristridsmedel eller ej. I hvarje fall har pansar-
vagnen gett uppslag, som ligga till grund för den
omdaning, som nu förestår vid artilleriet genom
öfvergången från anspända till motordrifna bat-
terier (se Artilleri. Suppl.). G. af Wdt.
På infanteriteknikens område märkes tillkomsten
af särskilda stridsmedel, afsedda att användas af
infanteriet eller i närmaste samband med dess
strid. Ett dylikt stridsmedel är infanterikanonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
