Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vägplogar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Funck, Boneau, Gemnick och Groen, köptes 1813
af major K. F. König (d. 1858), egdes en tid af
generallöjtnant D. Silverstolpe (se d. o. 8) och köptes
1872 af kammarherre J. O. Blomstedt, hvars änka
1900 sålde det till Stockholms stad för 385,000
kr. Det förvaltas numera af Stockholms
vattenledningsverk. Grundadt på en Albert och Hulda
Pålssons donation af 200,000 kr. (1904), öppnades
i hufvudbyggnaden i nov. 1906 ett konvalescenthem
(med plats för omkr. 30 patienter) för obemedlade
sjuklingar från Stockholms stad. Vistelsen
där är ämnad att endast i undantagsfall sträcka
sig öfver längre tid än 1 månad.
2. E. A–t.
Vällingsjön, sjö i Graninge socken,
Ångermanland, på 337 m. höjd ö. h., har en areal af 4,5 kvkm.
och afrinner till Helgumsjön, som genomflytes
af Faxälfven, en af Ångermanälfvens största
bifloder. J. V. E.
Vällingträsket, sjö i Sorsele socken,
Västerbottens län, omkr. 20 km. v. om Sorsele
kyrkplats, har en areal af 3 kvkm. och ligger
455 m. ö. h. J. V. E.
Välljärn, Välljärnsmetod. Se Järn.
sp. 388.
Vällmetall, metall., liktydigt med välljärn.
Jfr Järn, sp. 388.
Vällning, metall., liktydigt med svetsning
(se d. o., sp. 1289), har dock därjämte en särskild,
mera begränsad betydelse. Vid järntillverkning
enligt välljärnsmetod (se Järn, sp. 388)
erhålles produkten i form af en s. k. smälta,
bestående af små, mer eller mindre fullständigt
sammanhängande järnklumpar, som direkt efter
framställningen utan omvärmning under hammare
eller i valsverk endast nödtorftigt sammantryckas
till s. k. smältstycken eller råskenor. För att bli
användbart som handelsjärn måste smältstyckena
eller råskenorna ånyo uppvärmas och i hammare,
press eller valsverk sammanpressas, så att de
ingående små järnstyckena fullständig samman-
vällas med hvarandra. Denna operation, som
sammanfaller med järnets formgifning, går under
namnet järnets vällning. Om det hit
hänvisade gasvällugn se Vällugn. F. S-e.
Välloflig, epitet, som under ståndsperioden
tilllades borgarståndet. Jfr Hedervärda ståndet.
Högloflig och Högvördig.
Vällstål, metall., stål tillverkadt medelst
välljärnsmetod (se Järn, sp. 388). Numera
framställes emellertid allt stål medelst götjärnsmetod
och vällstål förekommer därför ej mera. F. S-e.
Välluf, socken i Malmöhus län, Luggude härad
1,258 har. 790 inv. (1920). Annex till Raus,
Lunds stift, Luggude kontrakt.
Vällugn, metall., en långsträckt flamugn (se
Ugn), i hvilken järn uppvärmes för bearbetning
medelst hammare, press eller valsverk. Då endast
välljärnet behöfver underkastas vällning, götjärnet
däremot endast uppvärmas, äro strängt taget
endast ugnar för det förra slagets järn att anse
som vällugnar i egentlig bemärkelse, ugnar för
götjärn däremot, i öfverensstämmelse med
språkbruket flerstädes utomlands, som värmeugnar. I
Sverige göres dock ingen skillnad i detta afseende
utan båda slagens ugnar gå under namnet
vällugnar, i synnerhet om de äro förenade med
valsverk. De korta ugnar, hvari järnet uppvärmes för
smidning under ånghammare eller press, kallas
däremot ofta smidesugnar. – Vällningen
utfördes fordom i härd, oftast densamma, hvari
järnet framställts. Sedermera öfvergick man till
användning af särskilda flamugnar för ändamålet,
och i och med införandet af lancashiremetoden
och valsverk (omkr. 1850) blef detta äfven i
Sverige det vanliga. Vällugnarna utgöras i regel
af långa flamugnar, i hvilka lågan inkommer i
ena ändan öfver en tröskel, eldbryggan, och
förbränningsprodukterna utledas vid andra ändan.
Järnstyckena, ämnena, inläggas i den senare ändan
och makas så småningom fram mot den hetaste
delen af ugnen, vällrummet. Som brännmaterial
användas så godt som uteslutande stenkol, som
antingen direkt förbrännas i en med ugnen
sammanbyggd eldstad eller, numera som regel, i en
mer eller mindre direkt i förbindelse med ugnen
stående gasgenerator förvandlas till gas. Det förra
slagets ugnar kallas dragvällugnar, det
senare gasvällugnar. För att bättre kunna
utnyttja värmen och använda mindrevärdigt bränsle,
såsom ved och torf, har man konstruerat regenerativa
vällugnar, i hvilka gas och förbränningsluft
förvärmas med hjälp af de afgående förbränningsprodukternas
värme. Dessa, i Sverige efter konstruktören
kallade Lundinska vällugnar,
voro i början anordnade på för regenerativa ugnar
vanligt sätt med omkastning af lågans riktning.
Då hela ugnsrummet i så fall får ungefär samma
temperatur, måste en särskild förvärmningsugn
användas. Ugnar af denna typ ha därför numera
nästan fullständigt kommit ur bruk, men i stället
ha på senaste tid regenerativa och rekuperativa
vällugnar konstruerats med bibehållande af lågans
riktning oförändrad och hvari sålunda
frammakningsprincipen kunnat fortfarande komma till
användning. F. S-e.
Vällust, Vällustkänsla, psyk., lustkänsla,
som åtföljer tillfredsställande af könsdriften eller
föreställningar, som stå i samband med densamma
(jfr Kärlek). S-e.
Vällvärme, metall. Se Järn, sp. 383.
Wälment, signatur. Se Westerstrand l,
sp. 48.
Wälscher hof [håf]. Se Kuttenberg.
Välsignade tryckfriheten. Se Lund, P. af, sp.
1372 och 1373.
Välsignelse lat. benedictio), nedkallande af
Guds nåd och beskydd. Se Apostolisk välsignelse
och Benediktion. - Välsignelsen, bönen "Herren
välsigne eder (oss) och bevare eder (oss)".
Välsk (Velsk, Valsk), eg. "walesisk" (från
Wales), sedan fransk, italiensk, romansk (se därom
Walesiska språket och litteraturen
och Valland). Det är detta ord, som träffas i
rotvälska (se d. o.), välsk böna, detsamma
som bondböna (se Vicia), välskt
korn, detsamma som majs, och välskt band,
d. v. s. ett enkelt bokband med skinnrygg (såsom
t. ex. våra vanliga skolboksband), således ett
simplare s. k. "halffranskt band" (se d. o.).
– Om välska skriften se Hebreisk
skrift, sp. 168.
Välskland (Velskland). Se Valland och Välsk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
