Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Väfskolor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sommarunderhållets uppskattade kostnad samt med ett
visst belopp, 1918 uppgående till 150,000 kr., till
lättande af vägbördan i hårdt betungade vägdistrikt.
De svenska allmänna vägarnas längd var 1918
något mer än 64,000 km., hvaraf 19,000 km.
landsvägar. Jfr Väglag.
Fr. E.
Vägafynd. Se Fynd, sp. 130.
Väganläggning. Se Väg.
Vägare. 1. Se Järnvåg, sp. 420, och Vågpenningar. - 2. Skpsb. Å träfartyg namn
på vissa tjockare garneringsplankor (se Garnering 2).
- Å järnfartyg vinkelrätt mot spanten
gående långskeppsförstärkningar i fartygsbottnen
mellan kölsvin och understa däck. Vägarnas konstruktion
är i hufvudsak lika med kölsvins, och de
kunna såsom dessa placeras innanför eller i höjd
med bottenstocksplåtarna. Bland vagare märkas
bottenvägare närmast kölsvinet, slagvägare
i slaget och pansarhylla, som uppbär
vattenlinjepansaret. Jfr Kölsvin och Långskeppsspant. 2. C. K. S.
Vägarpenningar. Se Vågpenningar.
Vägbank, väg- o. vattenb. Se Bank 2, sp. 853.
Vägbro, järnv. Se Banöfverföring.
Vägdelning. Se Väglag.
Vägdistrikt. Se Väglag.
Vägfogde. Se Väglag.
Vägfyrk. Se Väglag.
Vägföreningen. Se Svenska vägföreningen.
Väggband, bygnk. Se Band 4.
Väggbin, zool. Se Podaliriinæ.
1500-talet synas dylika bonader ha begynt komma
i allmännare bruk äfven i enklare hem och bostä-
der. I Oviken i Jämtland har man sålunda på-
träffat målade bonader, som torde förskrifva sig
redan från nämnda århundrades förra hälft. Hvad
England beträffar, förtjänar i förbigående på-
pekas, att tapeter af ifrågavarande slag om-
talas af Shakspere ("Henrik IV", "Muntra fru-
arna i Windsor") som karakteristiska för simplare
värdshus. För Sverige ha vi det äldsta litterära
vittnesbördet om en allmännare förekomst af dessa
väggbonader från 1634, då en fransk resande omta-
lar, att de sydsvenska prästgårdarnas gäststugor
prydas med slika målningar, och i Nordiska museet
förvaras en dylik bonad, framställande de heliga
tre konungars tillbedjan med öfverskrift på latin
och årtalet 1639, hvilken påtagligen urspr. för-
skrifver sig från någon prästgård. Den är från
Gästrikland. 1637 omtalas målade bonader i herre-
stugan i Torsångs prästgård i Dalarna. Redan före
midten af 1600-talet äro således dessa målningar
spridda i prästhemmen alltifrån Småland till
Dalarna och södra Norrland. Närmast den om-
nämnda Gästriklandsmålningen i ålder komma i
Nordiska museet en Härjedalsmålning från 1724,
framställande "Konung Salmon och Drottningen af
Rica Arabia", hvilken redan bär fullkomlig all-
mogekaraktär, samt ett par andra bonader från
samma år och landskap, hvilka senare dock torde
förskrifva sig från något präst- eller borgarhem.
Närmast dessa norrländska målningar i ålder kom-
mer i södra Sverige en Hallandsmålning med årtalet
1733. Våra äldsta kända allmogebonader tillhöra
Del af småländsk väggbonad (Urshultsskolan). Nordiska museet.
Väggbonad, sådan bonad (af isl. òwnaÖr, fsv.
bonader, beklädnad), d. v. s. väfnad, som är af-
sedd att bekläda en väggyta. I uteslutande
samma mening begagnas i Sverige äfven ordet
tapet, som utomlands förekommer i också andra
betydelser. Materialet för väggbonader är numera
väfnad, läder, papper m. m. Om olika slag af vägg-
bonader, som ofta prydas af figurframställningar,
se D r ä 11, Gobelängtapeter, Haute-
lisse, Tapeter och Väfnad. - Redan
under 1400-talet började man ej blott i andra
länder, utan äfven i Sverige ersätta de väfda
och utsydda bonaderna med sådana målade
med vattenfärger på linneväf, och under
Tryckt den 2/n 21
alltså det nordliga Sverige, och i Ljusdal i Hälsing-
land synes redan i början af 1700-talet en större
tillverkning ha egt rum. Att målade bonader i
förra hälften af 1700-talet varit allmänna t. o. m.
så långt norrut som i Medelpads och Västerbottens
gäststugor, framgår af litterära uppgifter. - Man
kan inom vårt land urskilja följande tre hufvud-
områden för allmogebonader. Ett norrländskt om-
råde, sträckande sig från Västerbotten till norra
Uppland och Västmanland och således äfven om-
fattande Dalarna med dess ej minst genom Karl-
feldts (se d. o.) dikter för sin naiva humpr ryktbara,
säreget präglade framställningssätt. Af litterär källa
framgår, att väggbonader af denna art redan vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
