Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vidalin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sådan betydelse, att en större ointryckning skulle
ha erfordrats. Den lärde Palmsköld fann vid en
jämförelse med originalhandskrifterna Gustaf
Adolfs aftryckta tal vanställda af godtyckliga
ändringar m. m. samt gjorde till dem en samling
rättelser af 26 sid. i kvart. Trots alla sina
fel måste W:s arbete (numera sällsynt) betraktas
som en i vissa delar viktig källa till Gustaf II
Adolfs historia, ty en mängd af de af W. begagnade
urkunderna finnes ej mera till. Manuskriptet till den
återstående delen låg enligt företalet till första
delen 1691 tryckfärdigt. Hvart det tagit vägen,
är obekant. Det talades om, att historiografen
Pufendorf fört det ur riket, och i nov. 1744 fick
envoyén Kudenschöld befallning att spana efter det i
Berlins bibliotek. W.s "Additament" (ej tryckt) till
Gustaf I:s historia är, enligt Warmholtz, föga annat
än en af skrift af Huitfeldts danska krönika. Enligt
egen uppgift hade W. 1675 färdig till material och
koncept Erik XIV:s och Johan IILs historia. W. var af
ven latinsk skald. Af trycket utgingo flera af hans
"Carmina" och "Orationer". I ett bref klagar W. öfver,
att han för alla sina "gratulationer, panegyriker
och parenta-tioner aldrig ett halföre åtnjutit".
J.Th. W.
Widell, Signe, skådespelerska och recitatris,
f. 3 april 1867 i Marstrand, var 1889-1900
anställd vid teatrar i landsorten, Helsingfors
och Stockholm (Svenska, Södra, Dramatiska), har
sedan tidtals vistats i England samt där och i
Nord-Amerika, Danmark, Norge, Finland och i hemlandet
hållit offentliga uppläsningar af skaldeverk, i
förstnämnda länder af ven på engelska språket. Hon
har utvecklat sig till fulländning i recitationens
konst, särskildt i att kongenialt återge stycken
af Fröding, H. C. Andersen och fru Lenngren, där
hennes humor är oemotståndlig. På scenen var hon en
mycket lofvande subrett och visade själf-ständig
uppfattning och omedelbar komik i roller som
Madame Sans-Gëne, Lena i "Jan Anders och Lars
Anders", Gurli och Agapetus i "Herr Dardanell".
E. F-t.
Widell, Jakob Ludvig, statistiker, ämbetsman,
politiker, f. 21 okt. 1870 i Morlanda socken,
Göteborgs och Bohus län, blef 1888 student i Göteborg,
1900 filos. doktor och s. å. docent i statistik och
statskunskap vid Lunds universitet. Han tjänstgjorde
en tid som amanuens vid Lunds universitetsbibliotek,
uppehöll en stor del af åren 1901-05 på förordnande
professuren i statskunskap och statistik vid Lunds
universitet, drog därvid uppmärksamheten till sig
och utnämndes 1905 till öfverdirektör och chef för
Statistiska centralbyrån. 1907 blef W. led. i
Statistiska kommittén och 1908 i styrelsen
för Stockholms stads statistiska kontor. Han
representerade Sverige i Paris 1909, Haag 1911 och
Wien 1913 vid möten af Institut international de
statistique, hvaraf W. sedan 1909 är medlem. Som
statistiker har W. äfven haft stor andel i
utarbetandet af kyrkobokföringsförordningarna 1910 och
1915. Tills. med K. A. Reuterskiöld verkställde han 1911
en utredning ang. kvinnans politiska rösträtt. Han har
varit led. af flera kommittéer, bl. a. ordf. i 1920 års
kommitté för utarbetande af bestämmelser rörande de
enskilda järnvägarnas bokföring samt 1920 års
löneregleringskommitté för universiteten m. fl.
W. representerar fr. o. m. januaririksdagen 1914
Göteborgs och Bohus län i Första kammaren, där
han tillhör nationella partiet och sedan 1919 är
led. af dess förtroenderåd. Han har varit led. af
olycksfallsförsäkringsutskottet 1916, statsutskottet
fr. o. m. 1918, krigstidstilläggsutskottet urtiman
1918 och värnpliktsutskottet urtiman 1919. W. har
under senare riksdagar på statsutskottets vägnar
ganska flitigt deltagit i debatten. Bland de af
honom tillika med andra partikamrater undertecknade
motioner märkas de vid båda riksdagarna 1914 om
kraftigare åtgärder mot den tilltagande sedliga
urartningen och om straffåtgärder mot offentliga
uppmaningar till osedlighet, 1917 om åtgärder
mot försvarsfientlíg agitation samt 1920 i
den kommunala skattelagsfrågan. W. är medlem af
försvarsrevisionen. W. har utgett bl. a. Sveriges
finanser under senare hälften af 1800-talet (1900)
och Statistisk utredning rörande kvinnans politiska
rösträtt (1912) samt skrifvit uppsatser i statistiska,
och närliggande ämnen i "Ekonomisk tidskr.",
"Statsvetenskaplig tidskr." och "Svensk tidskrift"
äfvensom i Nordisk familjebok, där han efter
K. Sidenbladh 1911 (bokst. L) öfvertog författandet af
artiklarna rörande Sveriges judiciella, administrativa
och ecklesiastika indelning. Sedan 1914 utges under
hans egid af Statistiska centralbyrån "Statistisk
årsbok för Sverige" och sedan 1918 "Årsbok för
Sveriges kommuner", om hvilkas tillkomst han
inlagt stor förtjänst. W. är sedan 1908 led. af
Krigsvet. akad. E. A-t. T-s.
Widén, Johan, präst, politiker, f. l aug. 1739 i Slaka
pastorat, nära Linköping, d. 20 april 1813 i Örebro,
blef student i Uppsala 1757 och filos. magister 1764,
prästvigdes 1765, skötte därefter olika prästerliga
sysslor, kallades 1771 till komminister i Söderköping
och erhöll 1780 Väster-lösa pastorat i Linköpings
stift samt 1789 prosts titel. Intagen af ovilja mot
det regeringssätt, som tillämpades efter Gustaf IILs
död, skickade W. 1792 till regenten hertig Karl ett
anonymt bref i djärfva och förgripliga ordalag. Under
formen af bevekande föreställningar tillvitade han
honom att vara en hemligt förhånad lekboll i den
härsklystna adelns händer, att på allt sätt söka
smäda Gustaf III:s minne, omintetgöra hans bästa verk
och upphöja hans fiender, att umgås med planer att
förgifta den unge konungen eller förklara honom
för bastard, o.s.v. W. dömdes af Svea hofrätt
att mista lifvet, hvilken dom dock af hertigen
mildrades till afsättning och landsflykt. Han
bosatte sig då i Köpenhamn och sysslade med
statsekonomiskt skriftställen. Emellertid fick
han i juli 1796 tillstånd att återvända till
fäderneslandet, och i dec. s. å., sedan Gustaf IV
Adolf öfvertagit regeringen, återinsattes han i
sitt prästämbete, och 1798 erhöll han af konungen
Örebro pastorat. W. utgaf bl. a. Reflexioner öfver
Sveriges allmänna hushållning samt penninge- och
drätselverk (1793). Jfr "Sv. Biogr. lexikon", del. XX
(1852). (S. B.)
Widén, Johan, ämbetsman, statsråd, talman,
f. 16 febr. 1856 i Kumla, Örebro län, son till
riksdagsmannen i bondeståndet och Andra kammaren Erik
Olsson i Sånnersta, blef 1875 student i Uppsala och
aflade där hofrättsexamen 1880. Vice häradshöfding
1883 och auditör vid Södermanlands regemente
1884-86. blef han 1885
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
