Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 1017-1018 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Weichsel, Elisabeth - Weichselguvernementen - Weichselmünde - Weichselrör - Weida - Veida, Vejde - Weiden - Weidenhaupt, Andreas - Weidenhielm, ätt - Weidenhielm, 1. Ernst August - Weidenhielm, 2. Erik Oskar - Weidenhielm, 3. Karl (Carl) Herman - Weidman, släkt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Weichsel [va’jksel], Elisabeth, operasångerska. Se
Billington.

Weichselguvernementen [va’jksel-], 1867—1917 den
officiella benämningen på f. d. konungariket Polen
(se d. o.).

Weichselmünde [vajksel-], fästning. Se
Neufahrwasser.

Weichselrör. Se Weichsel, bot.

Weida [vajda], stad i Thüringen, i
f. d. storhertigdömet Sachsen-Weimar, mellan Greiz
och Gera, vid Weisse Elsters 90 km. långa biflod
Weida. 8,525 inv. (1906). Byggnadsskola. Tillverkning
af mattor, filtskor m. m. Garfverier.
A. N—d.

Veide, Vejde, bot. Se Isatis.

Weiden [va’j-], stad i Bajern, vid
Donaus biflod Naab (Wald-Naab). 14,900
inv. (1913). Landtbruksskola. Porslinstillverkning.
A. N—d.

Weidenhaupt, Andreas, dansk skulptör, f. 13 aug. 1738,
d. 26 april 1805 i Köpenhamn, var elev af Petzold
och Saly och vid konstakademien, vistades som dess
stipendiat i Paris och Rom, återvände hem 1768
och blef 1770 medlem af akademien, 1771 professor
i anatomi och 1773 i bildhuggarkonst. Bland
hans arbeten må nämnas Minos, en kolossal byst af
Fredrik F, Ensamhet, Odlingsflit (en af statyerna på
"Frihedsstötten" på Vesterbro) samt grafmonument.
Ph. W.*

Weidenhielm, svensk adlig ätt, härstammande från
Lars Larsson Weidman (se d. o.), f. 1656 i Stockholm,
d. 1709 i Riga som major vid Österbottens regemente,
hvilken 1694 adlades med namnet W. Om ätten se det i
art. Lagerheim (släktöfversikten), sp. 847, anförda
arbetet.

1. Ernst August W., ämbetsman, f.
2 sept. 1808 på Hägerum (fideikommiss inom ätten),
Kristdala socken, Kalmar län, d. 17 okt. 1894 i
Stockholm, blef 1823 student i Lund, aflade 1828
examen till rättegångsverken, blef 1844 assessor
och 1858 hofrättsråd i Göta hofrätt samt var 1863—73
landshöfding i Västernorrlands län och ordf. i
länets hushållningssällskap.


2. Erik Oskar W., den föregåendes broder,
krigsminister, f. nyårsdagen 1816 på Hägerum, d. 20
aug. 1884 i Stockholm, utnämndes 1834 till kornett
vid Smålands husarregemente samt s. å. till fänrik och 1837
till underlöjtnant vid Smålands grenadjärbataljon,
hvarest han blef löjtnant 1843 och kapten
1851. 1856 utnämndes W. till major vid Kalmar
regemente, vid hvilket han 1859 befordrades till
öfverstelöjtnant. Ända sedan 1838 hade han varit
anställd vid dåv. krigsakademien på Karlberg dels som
kompaniofficer och kompanichef, dels som lärare samt
slutligen äfven som tjänstgörande major, från hvilken
befattning han 1859 tog afsked. 1865 utnämndes han
till öfverste och chef för Kalmar regemente. W:s
omfattande kunskaper och praktiska duglighet som
truppbefälhafvare, ådagalagd särskildt under 1871
års fälttjänstöfningar i Skåne,
då han förde befälet öfver en brigad, föranledde
hans utnämning till generalmajor i armén, hvarjämte
han efter Abelin kallades till statsråd och chef för
Landtförsvarsdepartementet 5 dec. 1871. Försvarsfrågan
stod vid denna tid på dagordningen. Då intet af de
förslag till densammas lösning, som för 1867, 1870
och 1871 års riksdagar framlagts af W:s företrädare
i statsrådsämbetet, och hvilka alla förutsatte
indelningsverkets bibehållande, lyckats vinna
riksdagens bifall, lät W. utarbeta ett fullständigt
förslag till ny härordning, i öfverensstämmelse
med riksdagens skrifvelse af 24 maj 1873, fotad på
grundvalen af allmän värnplikt. Detta förslag, som
framlades för 1875 års riksdag, hade således redan
förut blifvit till sina grunder af riksdagen gilladt;
det var dessutom, enligt framstående fackmäns utsago,
ur militärisk synpunkt det yppersta, som dittills
sett dagen. Icke dess mindre blef förslaget ej af
riksdagen antaget. Hufvudorsaken därtill synes ha
varit, att de — medelbara och omedelbara — kostnader,
som förslagets antagande skulle medföra, ansågos
vara för stora. Äfven hade inom riksdagen som ett
af motiven för afslag framhållits bristen på ett
öfvergångsförslag till den nya härordningen. Med
anledning däraf lät W. utarbeta ett sådant förslag,
hvilket framlades för 1877 års riksdag. Då äfven detta
förslag förkastades, afgick han från chefskapet för
Landtförsvarsdepartementet 11 sept. 1877. Samma
dag utnämndes han till generalbefälhafvare i
dåv. 5:e militärdistriktet. Under den tid W. var
krigsminister utarbetades och antogs förslag
till generalstab, upprättades Krigshögskolan,
genomfördes bildandet af ett krigsarkiv och vidtogs
en omfattande lönereglering för arméns befäl —
på bekostnad af boställena, hvilka indrogos till
statsverket. 1884 begärde och erhöll W. afsked från
generalbefälhafvarbefattningen. Dessförinnan (1881)
hade han utnämnts till generallöjtnant i armén. Sedan
1871 var han led. af Krigsvet. akad.

3. Karl (Carl) Herman W., son till W. 1,
ämbetsman, f. 15 maj 1852 i Jönköping,
d. 13 jan. 1911 i Stockholm, blef 1871
student i Uppsala, aflade 1875 examen till
rättegångsverken, blef 1877 vice häradshöfding,
tjänstgjorde i Kammarrätten och Arméförvaltningen
(ombudsman 1885—95), blef 1895 kansliråd och 1899
expeditionschef i Landtförsvarsdepartementet samt
1904 generalkrigskommissarie. Han var därjämte
sekreterare i riksdagens kansli (1881—95) samt
i kommittéerna ang. statens upphandlings- och
entreprenadväsen (1887—88) och fredsförvaltningen
(1893—95). Han utgaf Samling af gällande föreskrifter
ang. rustnings- och roteringsbesvärens effektiva
utgörande vid indelta armén (1891) och Samling
af de vid 1910 års ingång gällande författningar
etc. ang. förvaltningen vid svenska armén under
fred (1910). W. var led. af Krigsvet. akad. (1901).
2. H. J—dt.

Weidman, svensk släkt, härstammande från
borgmästaren i Söderköping (sedan 1643) Arvid Larsson
(d. 1647). Hans yngre son Lars’ söner togo sig namnet
W. Från den andre i ordningen bland dessa, kronofogden
Johan W. (f. 1654, d. 1694), härstammade i tredje led
Olof Elias W., adlad Lagerheim (se d. o., sp. 847),
och Ture W. (se W. 2), hvars barn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>