Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wargön (Wargönan) - Vargön - Warham, William - Varhaug - Warholm, släkt - Varia (omväxlande) - Varia (fornstad) - Variabel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
järnmalmen erhålles nästan uteslutande från egna
grufvor och grufandelar; dessutom erhållas årligen
för avsalu omkr. 20—30 tusen ton järnmalm. Vid
Späxeryds och Böhlets mangangrufvor vinnas
årligen omkr. 5,000 ton manganmalm, hållande
omkr. 45 proc. mangan, som dels används vid
legeringstillverkningen, dels direkt försäljes till
svenska järnbruk. Bolaget disponerar omkr. 15,000
hkr utbyggd vattenkraft i samkörda kraftstationer
i Svartälfven och dess tillflöden förutom tvenne
ångreservstationer på omkr. 3,000 hkr. Sågverken
ha en produktion af inalles omkr. 14,500 stds per
år. Snickeri- och lådfabrikerna i Göteborg omsätta en
virkeskvantitet — sågadt, hyfladt och förädladt virke
— af 20—24 tusen stds årligen. Från dotterbolagen
i Göteborg exporteras 26—30 tusen stds virke per
år. Bolagets egendomar hade 1920 ett taxeringsvärde
af omkr. 45 mill. kr. Aktiekapitalet utgjorde 40
mill. kr. och bolagets öfriga egna fonder omkr. 30
mill. kr. Bolaget sysselsätter omkr. 6,500 arbetare
och öfver 200 tjänstemän.
Vargön, en låg, skogklädd ö omkr. 15 km. ö. s. ö. om
Piteå, är bebyggd med ett fåtal fäbodstugor, har ett
ytinnehåll af omkr. 10,5 kvkm. och tillhör Piteå stad.
G. Brgrn.
Warham [ωå’ərəm], William, ärkebiskop af Canterbury,
f. omkr. 1450, d. 1532, var först jurist i London och
Oxford, blef sedan präst och drogs fram af Henrik
VII som en skicklig och smidig förhandlare. Så
hjälpte han att ordna äktenskapet mellan prins
Artur och Katarina af Aragonien och hade flera
andra diplomatiska och merkantila uppdrag. Han
blef 1502 biskop af London samt 1504 lordkansler
och ärkebiskop af Canterbury. 1509 fick han ordna
äktenskapet mellan Henrik VIII och Arturs änka. Han
ogillade Henriks utrikespolitik och öfverlämnade
1515 lordkanslerskapet till Wolsey. I Henriks
"skilsmässoprocess" måste han deltaga och gå Henrik
till mötes; han presiderade i konvokationen 1531,
när klerus måste underkasta sig konungens supremati,
protesterade sedan lamt, men slapp upplefva
slutkatastrofen för romerska kyrkan i England. Se
J. Gairdner, "The english church in the 16:th century"
(1902), och A. F. Pollard, "Henry VIII" (1905).
Hj. H—t.
Varhaug, härad och socken under Haa pastorat,
Rogaland fylke (före 1919 Stavanger
amt), Jæderen, Norge. 85,70 kvkm. med
2,243 inv. (1918). Jordbruksdistrikt.
K. G. G.
Warholm, släkt, härstammande från prosten i Lena,
Västergötland, Olof W. (f. 1739, d. 1805), som
tog sig namn efter Waregården, Fullestads socken,
där fadern var hemmansegare. 1. Johan Vilhelm
W., präst, sonson till Olof W., f. 22 dec. 1817,
d. 30 okt. 1908, blef efter studier i Lund filos.
magister där 1844, prästvigdes 1850 och var från 1870
kyrkoherde i Amnehärad, Skara stift, samt blef äfven
kontraktsprost i N. Vadsbro kontrakt. Han utgaf
Skara stifts herdaminne (2 bd, 1867—74) och Skara
stifts matrikel (1846; 5:e uppl. 1886). — 2. Klas
W., den föregåendes broder, universitetslärare,
teolog, f. 27 jan. 1821 i Skara, d. 24 dec. 1891,
blef student i Lund 1839, filos. doktor 1844 och
docent i exegetisk teologi 1848, hvarefter han ofta
skötte professorsförordnanden. Prästvigd 1850,
blef han 1856 adjunkt vid Lunds domkyrka och
regementspastor vid Södra skånska infanteriregementet
samt 1858 kyrkoherde i Slöta och Karleby pastorat
af Skara stift. 1867 utnämndes han till professor
i dogmatik och moralteologi vid Lunds universitet
samt till kyrkoherde i Husie prebendepastorat,
hvilket han 1872 utbytte mot Kärrstorps. 1868
erhöll han teol. doktorsvärdigheten. Som ombud för
sin fakultet bevistade han kyrkomötena 1873, 1883
och 1888. Från professorsbefattningen tog han afsked
1890. W. utöfvade på de blifvande prästerna ett
vidtgående inflytande genom sin varma, gammallutherska
fromhet. Spekulativ begåfning saknade han, och hans
dogmatiska undervisning blef därför af väsentligen
reproducerande natur. Han lyckades emellertid klart få
fram det fromhetslif, som uppbar de af honom älskade
gammalortodoxerna. På det exegetiska området var
han synnerligen hemmastadd och beläst. Hans mest
bemärkta skrifter höra till detta område. Han
förenade sin ortodoxa ståndpunkt med ett varmt
missionsintresse, en för den tiden rätt ovanlig
kombination. — W. författade bl. a. Apostelen
Johannis lära om Christi återkomst (1848), Är
lutherska läran om Christi lekamens och blods
närvaro i nattvarden äfven Skriftens? (1857), Om
den heliga Skrifts inspiration (1866),
Om 1 Joh. 5: 7. Textkritisk undersökning (1881). W. utgaf 1888
nya testamentet på svenska (parallelltexterna af
den nya och gamla öfversättningen) med textkritiska
anmärkningar. — 3. David Rikard W., den föregåendes
broder, präst, f. 18 sept. 1827 i Böne, d. 18 maj
1900, blef efter studier i Lund filos. magister
där 1850, teol. kandidat 1855, prästvigd s. å.,
kyrkoherde i Vänersborg 1859, e. o. hofpredikant
1874, domprost i Kalmar 1877 och teol. doktor
1893. Omedelbart efter sin flyttning till Kalmar
valdes han af stiftets prästerskap till ombud vid
kyrkomötet 1878 och fick detta uppdrag förnyadt
vid följande kyrkomöten. Sitt sista kyrkomöte 1898
bevistade han som ställföreträdare för biskop
Sjöbring. W. företrädde en konservativ kyrklig
ståndpunkt och var öfver hufvud en synnerligen
tilltalande och ståtlig representant för den äldre,
mera högkyrkliga prästtypen. Under en följd af år
tjänstgjorde han som censor vid mogenhetsexamina.
1—3. E. M. R.
Varia, lat., omväxlande, litet af hvarje; ej sällan
förekommande boktitel. 1898—1906 utgafs i Stockholm
(och sista året i Göteborg) en tidskrift med denna
titel.
Varia, fornstad. Se Vicovaro.
Variabel (lat. variabilis), föränderlig, växlande,
obeständig. — Matem. En storhet, hvars värde tänkes
undergå successiva förändringar, kallas variabel. Så
är t. ex. afståndet från en viss utgångspunkt till
en i rörelse befintlig kropp variabelt, i det att det
antar olika storlek efter förloppet af olika tider. I
detta exempel är den variabla väglängden beroende
af den likaledes variabla tiden, så att mot hvarje
särskildt värde på den senare svarar ett bestämdt
värde på den förra. När en variabel storhet sålunda
tänkes bero af en annan, kallas den förra beroende
variabel, den senare oberoende variabel. Man säger
då äfven, att den förra är en funktion (se d. o.) af
den senare. En storhet kan äfven vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
