Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vaccination
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
införande såväl smittkoppepidemierna aftagit
som de enskilda sjukdomsfallen i regel förlöpa
lindrigare. Det vid vaccinationen använda ympämnet
bestod urspr. af s. k. humaniseradt ympämne
(humaniserad vaccin), d. v. s. ympämnet öfverfördes
från människa till människa. På grund af den fara,
som härvid kunde förefinnas för öfverföring af äfven
andra smittämnen från den ena människan till den
andra, började man använda s. k. animalt ympämne
(animal vaccin), hvarvid vaccinämnet tages från
kokoppor, som afsiktligt inympats på kalfvar. De
faror, som med rätt eller orätt tillskrifvits
vaccination med humaniseradt ympämne, äro vid
användning af animal vaccin undanröjda. (Om
retrovaccin och retrovaccination se Vaccin.)
I Sverige är vaccinationen f. n. reglerad genom
lagen om skyddskoppympning af 2 juni 1916, hvilken
lag trädde i kraft 1 jan. 1917. Barn skall undergå
skyddskoppympning senast under det kalenderår, då det
fyller 6 år. Den, som haft smittkoppor eller som tre
gånger eller någon gång efter början af de närmast
föregående fem kalenderåren här i Sverige undergått
vederbörlig skyddskoppympning, är befriad från
ympningsplikt. Från skyddskoppympning skall ock den
undantagas, som af sjukdom, sjukdomsanlag eller allmän
svaghet anses komma att erhålla men af ympningen,
och detta undantag gäller för ett år i sänder. Enär
af motståndare till vaccinationen anförts, att barn
tagit skada däraf, har i 1916 års lag stadgats att,
om den, som är ansvarig för barns befordran till
ympning, hyser farhåga för, att ympningen skall för
barnet medföra ohälsa, som ej är blott tillfällig,
och det med hänsyn till förebragta omständigheter kan
antas, att sådan farhåga har sin grund i vederbörandes
personliga erfarenhet af något fall af dylik ohälsa i
samband med ympning af barn, må barnet undantas från
ympning, hvarvid skriftlig ansökan därom skall inges
till Medicinalstyrelsen senast under det kalenderår,
då barnet fyller 5 år. Innan ansökningen göres,
åligger det sökanden att personligen inställa sig
i Stockholm inför Öfverståthållarämbetet, i annan
stad inför magistraten och på landet hos kronofogden
eller länsmannen i orten (kronofogdar och länsmän
ha efter omorganisationen af fögderiförvaltningen
efterträdts af landsfogdar och landsfiskaler) samt
förebringa utredning om skälen för sina betänkligheter
mot ympningen, hvarvid protokoll skall föras öfver
hvad vid sökandens inställelse förekommit, och
har sökanden att vid sin ansökning foga utdrag
af detta protokoll. Finner Medicinalstyrelsen
vid pröfning af sådan ansökan skäl icke vara
förebragta, att undantag från ympning må meddelas,
har styrelsen att underställa ärendet K. M:ts
pröfning. — Skyddskoppympning må verkställas
endast af den, som eger behörighet att utöfva
läkarkonsten, samt, för vissa undantagsfall, jämväl
af med. kandidat, som undergått föreskrifven kurs i
skyddskoppympning. Skyddskoppympning skall ske med
animalt ympämne (animal vaccin). I undantagsfall eger
Medicinalstyrelsen förordna, att ympning jämväl med
humaniseradt ympämne må ega rum, men sådan ympning
må icke företagas utan särskildt medgifvande af
den ympningspliktige eller
dennes målsman. Om tillhandahållande och
försäljning af animal vaccin förordnar konungen
på framställning af Medicinalstyrelsen. Efter
undergången ympning skall den ympade besiktigas af
vederbörande ympare eller, där så befinnes nödigt,
af särskild besiktningsförrättare. I stad, köping
eller municipalsamhälle med egen tjänsteläkare
åligger det hälsovårdsmyndigheten att anordna
skyddskoppympning för allmänheten. Å landet bör af
hälsovårdsmyndigheten anordnas särskilda ympnings- och
besiktningsmöten. Skyddskoppympning, som verkställes
på ympnings- och besiktningsmöte eller eljest på
föranstaltande af hälsovårdsmyndighet, är afgiftsfri
för den ympade. Ympare skall föra journal öfver
utförda ympningar, och utdrag ur journalen skall
i början af hvarje år insändas till vederbörande
pastorsämbete, som skall i församlingsboken göra
anteckning om fullgjord ympningsplikt. I allmän eller
enskild skola eller läro- eller uppfostringsanstalt må
icke till undervisning eller vård mottagas lärjunge,
som icke undergått skyddskoppympning eller på
grund af bestämmelserna i gällande lag därifrån är
undantagen. Högsta tillsynen öfver skyddskoppympningen
i riket tillkommer Medicinalstyrelsen. Förseelser
mot lagen om skyddskoppympning höra under allmänt
åtal. 1916 års lag, genom hvilken förut gällande
k. reglemente för skyddskoppympning i riket af
29 sept. 1853 upphäfts, söker tillgodose på samma
gång nutida vetenskapliga uppfattning som äfven den
enskilda individens största möjliga frihet, utan
att därigenom det skydd, som lagen afser att lämna
samhället, i nämnvärd mån äfventyras.
G. H.
II. Vaccination i vidsträckt bemärkelse,
skyddsympning mot andra infektionssjukdomar än
koppor. Äfven härvidlag kallas de använda ympämnena
vacciner. De skilja sig principiellt icke från
vaccinen mot smittkoppor. Liksom denna bestå de i
regel af mikroorganismer, extrakt på sådana, och genom
deras införande i kroppen afses att vinna immunitet
mot de af de resp. mikroorganismerna förorsakade
sjukdomarna. Flera förf. använda ordet vaccination
äfven om insprutningen i huden af ett immunserum,
utan mikroorganismer, till skydd mot den mot serumet
svarande sjukdomen. Beteckningen vaccination börjar
slutligen användas om insprutning i huden eller
blodet äfven af andra ämnen eller bakterier eller
bakteriegifter än de, som förorsaka sjukdomen, endast
ändamålet är att genom insprutningen bereda skydd
mot eller bota en viss sjukdom. (Se nedan grupp A,
5). Med hänsyn till ympämnets beskaffenhet brukar
antydda slag af vaccination delas i tre grupper.
Grupp A) Bakterievaccination. Vaccinen utgöres af
bakterier, bakterieextrakt o. d., som insprutas i
huden; vaccinationen afser att alstra aktiv immunitet
(se Serumterapi, sp. 195). Härvid bereder kroppen
själf skyddsämnen mot sjukdomen under inverkan af
den insprutade vaccinen. Skyddet börjar bli verksamt
först 8—10 till flera dagar efter vaccineringen, men
kan i stället kvarstå månader, t. o. m. år. Grupp B)
Sero- l. serumvaccination. "Vaccinen" utgöres af ett
immunserum, som insprutas i huden; vaccinen afser
att ge passiv immunitet. Denna immunitet får kroppen
till skänks, utan sitt åtgörande, utan eget arbete,
genom de i immunserum befintliga skyddskropparnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
