Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upplopp, straffr. - Upplopp, sportv. - Upplysningen. 1. Teol. - Upplysningen. 2. Hist. och filos. Se Upplysningstidehvarfvet - Upplysningsbyrå. Se Soliditetsupplysningsbyrå - Upplysningsfilosofi. Se Popularfilosofien och Upplysningstidehvarfvet - Upplysningstidehvarfvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1201
Upplopp-Upplysningstidehvarfvet
1202
deltagaren i upploppet själf varit med om att
öfva våldet i fråga. - Först då ett upplopp
antagit sistnämnda allvarliga karaktär,
får militärmakt anlitas för dess stillande.
N- s~S-Upplopp, sportv., slutet af täflingen vid
kapplöpning och traftäfling (se dessa ord). Upploppet
eger rum på täflingsbanans sista del, och denna,
som kallas upp loppslinje, bör
rike, där motsatsen mellan den rika intellektuella
odlingen och de bristfälliga kyrko- och
samhällsförhållandena framkallat en lidelsefull
längtan efter reformer. Också var det först därigenom,
att den då inom hela den bildade världen tongifvande
franska litteraturen gjorde sig till organ för den
nya upplysningen, som denna erhöll en sådan universell
karaktär, att den blef bestämmande för ett
12
’’,{ JTribun
^[Restaurang] | Våg l! \^ l :a’ Plats
,.l,J «.\«*^.
S a d e l p l a t s
nlr
"\
K^^4 FSft^x r -
Hinder:
1 Knick
2 Eng. språng 3, 6, 7, 8, 10,
12 Jordvall
J2S3xU, o/,. %.-/ 0114
100 O
100 200 f
gersro kapplöpningsbana för hinderlöpning.
från sista svängen fram till målet (se d. o.) vara
rak samt vid hinderlöpningar utan hinder på en distans
af 300-400 meter (se fig.). B. O-m.
Upplysningen. 1. Teol., enligt den lutherska
dogmatikens lära om nådens ordning (se d. o.) det
andra i ordningen af den Helige andes nådeverk. I
den ortodoxa dogmatiken plägade man härvid särskilja
två moment: upplysningen genom lagen (illuminatio
legalis], hvarigenom människan upplyses om sin
syndaskuld, och upplysningen genom evangelium
(illuminatio evangelica), hvarigenom människan
upplyses om Guds nåd i Jesus Kristus. - 2. Hist. och
filos. Se Upplysningstidehvarfvet.
Upplysningsbyrå. Se Soliditetsupplys-ningsbyrå.
Upplysningsfilosofi. Se Popularfiloso-fien och
Upplysningstidehvarfvet.
Upplysningstidehvarfvet benämnes den senare
häften af 1700-talet på grund af en då rådande
filosofisk riktning: den s. k. upplysningen
1. upplysningsfilosofien. Denna, som genom det
sunda förståndet (fr. sens commun] sökte utrota
fördomar, vidskepelser samt sociala och politiska
missförhållanden, ledde sitt upphof från England,
där friare åsikter gjort sig gällande till följd
af reformationen och den fria författningens seger
1688. Närmast var upplysningen ett aflägg af det
engelska fritän-keriet 1. deismen (se Engelska
litteraturen, sp. 560), och dess filosofiska
grundåskådning bestämdes h. o. h. af Locke (se
d. o.). Men sin egentliga utveckling fick den, sedan
de engelska idéerna vid 1700-talets midt spridt sig
till Frank-
helt tidehvarf. öfversättningen till fransk mark
medförde å andra sidan, att denna upplysning
antog en öfvervägande negativ-revolutionär och
abstrakt karaktär. Det förra var en följd af de
ofvannämnda skarpa motsatserna inom det franska
lifvet, som väckte hat till allt bestående,
det senare af den redan förut inom den franska
litteraturen rådande pseudoklassiciteten med dess
abstrakta förståndsmässighet (se Pseudoklassisk)
och af den brist på sinne för den historiska
och nationella utvecklingen och den konkreta
verkligheten, som de osunda samhällsförhållandena
verkat. Det ena som det andra föranledde ett
borneradt förakt för allt, som ej föll inom det
sinnliga förståndets sfär, och för de "oupplysta"
tidsåldrar, som lågo emellan den antika bildningens
undergång och den nya upplysningens genesis, samt
slutligen att upp-lysningstidehvarfvets insats i
den mänskliga utvecklingen blef af hufvudsakligen
nedrifvande art. Yid sina försök att åstadkomma
något positivt nytt i st. f. det utdömda gamla kom
det i allmänhet blott till ett schablonmässigt
generaliserande, som, emedan det saknade grund
i verkligheten, blef föga fruktbringande. För
öfrigt bestämdes upplysnings-tidehvarfvets
åskådning af flera i åtskilligt från hvarandra
afvikande riktningar. Voltaire, tidehvarfvets mest
representativa personlighet, bekämpade i synnerhet
fördomar, vidskepelse, religiös ofördragsamhet,
tanketvång och barbariska samhällsinstitutioner,
men på samma gång all positiv religion, i
hvars ställe han dock ville sätta en deistisk
uppfattning. Encyklopedisterna utvecklade ur
lockeanismen en fullständigt materialistisk-ateis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
