Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Universalmonarki, Världsvälde - Universal postal union, eng., Världspostföreningen. Se Postförening, sp. 16 - Universal rule, eng., skpsb. Se Mätningsregel, sp. 297 - Universalrättshistoria. Se Rättshistoria - Universalskrift. Se Pasigrafi - Universalskrufstäd, tekn. Se Skrufstäd, sp. 1219 - Universalspråk. Se Världsspråk - Universalsuccession, jur. - Universaltangentbord. Se Skrifmaskin, sp. 1203 - Universaltröskverk, landtbr. Se Tröskning, sp. 201 - Universalvalsverk (Universalverk). Se Valsning - Universalvinkel, mek. Se Måttverktyg, sp. 228 - Universell, i sammansättningar universal- (lat. universalis)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1097
Universal postal union-Universell
1098
och norra kuster under forntiden blefvo ett i viss
mån enhetligt kulturområde, berodde väsentligen
på universalmonarkiska försök. Början till sådana
gjordes där af de stora österländska monarkierna, med
största framgång af Perserriket. Sedan det persiska
försöket strandat på grekernas motstånd, återupptogs
världsväldestanken i ännu större skala af Alexander
den store och realiserades af honom i ett rike, som
omfattade större delen af det nämnda området och fick
en enhetlig kultur: den hellenistiska. Efter dess
snara sönderspringande uppstod världshistoriens
märkligaste universalmonarkiska skapelse -
Komerska riket, imperium romanum, efter hvilket ännu
universalmonarkiska sträfvanden kallas imperialism
(se d. o.). Det omfattade alla Medelhafsländerna,
d. v. s. hela den antika kulturvärlden, och
förskaffade denna under nära fyra århundraden ett
dittills icke åtnjutet fredstillstånd. Men icke
heller denna universalmonarki blef bestående. Under
inverkan af olikheten mellan hellenistisk och
romersk antik kultur delades det i Öst-Rom och
Väst-Rom, och då den germanska folkvandringen
öfverväldigade det senare, som i Västerlandet
var bäraren af den universalmonarkiska idén,
uppstod där en mängd själfständiga germanska och
romanska statsbildningar. Universalmonarkiska
idéer fortlefde dock, anknytande sig dels
till traditioner från romerska kejsarmakten,
dels till den efter Romerska rikets kristnande
uppkomna och särskildt af kyrkofadern Augustinus
(se d. o., sp. 412) främjade föreställningen, att
kristenheten borde utgöra en statlig enhet. Följden
blef det af Karl den store (se d. o., sp. 1027-28)
grundade nya "heliga romerska riket" med å ena sidan
kejserliga, å andra sidan påfliga universalmonarkiska
anspråk. Dessas fullständiga förverkligande inom
Västerlandet hindrades genom rivaliteten dem
emellan, och vid medeltidens slut förlorade dö
all betydelse genom nationalstaternas utveckling
och genom reformationen, som sprängde den kyrkliga
enheten. Medeltidens universalmonarkiska ansatser
hade emellertid åstadkommit en, om också ofullständig,
internationell rättsordning, och när de dukade under,
inträdde en mellanfolklig anarki. De försök att
få öfvervälde inom det europeiska statssystemet,
som därefter gjordes af det habsburgska Spanien
och af Ludvig XIV:s Frankrike, saknade all ideell
grund. De framkallade också ett motstånd, som
mot universalmonarkiska sträfvanden häfdade ett
system af politisk jämvikt. När äfven detta urartat
till egoistiskt maktspel, upprefs det genom franska
revolutionens stormar, och ur förstörelsen framgick då
Napoleon I:s universalmonarkiska välde. Våldförandet
af folkens nationalkänsla medförde emellertid dess
fall. Under den följande tiden ha inom det amerikanska
statssystemet Nord-Amerikas förenta, stater under
monroedoktrinens (se d. o.) täckmantel drifvit
universalmonarkisk politik, och af Europas stormakter
ha flera samtidigt med hvarandra sträfvat efter
världsvälde, först förbundna (se Heliga alliansen,
sp. 315) och sedan under en inbördes rivalitet, som
slutligen ledde till 1914 -19 års Världskrig. -
Hvad som skulle kunna ge ett berättigande åt
universalmonarkiska sträfvanden vore, att de komme
krigen att upphöra. Inom forntidens Romerska rike -
ehuru själft ett våldets verk - åstadkoms verkligen
till en tid detta, och
under medeltiden var påfvens öfverstatliga auktoritet
i någon mån fredsfrämjande, men oftast framsprungna ur
ett brutalt eröfringsbegär och medförande kränkning
af folkens nationella egenart och berättigade själf
bestämningsrätt, ha de universalmonarkiska försöken i
allmänhet långt ifrån att skapa frid på jorden tvärtom
gett anledning till krig. Efter 1914-19 års Världskrig
har emellertid ett försök gjorts att förverkliga
universalmonarkiens fredsidé genom ett på frihet och
rättvisa grundadt "folkens förbund" (se d. o. Suppl.),
men om eller i hvad mån detta kan lyckas, är ännu
ovisst. - Jfr J. Bryce, "The holy roman empire" (1864;
många uppl.). _ S. B.
Universal postal union [jönivörsl påu^stl jö^nien],
eng., Världspostföreningen. Se Postförening, sp. 16.
Universal rule [jönivä^sl rö’l], eng., skpsb. Se
Mätningsregel, sp. 297.
Universälrättshistoria. Se Rättshistoria.
Universälskrift. Se P a s i g r a f i.
Universälskrufstäd, tekn. Se S k ru f st ad, sp. 1219.
Universälspråk. Se Världsspråk.
Universälsuccessiön, jur., enligt romersk
rätt ett inträde i en annan persons samtliga
förmögenhetsrättsliga förhållanden såsom en helhet
af rättigheter och förbindelser. Af detta slag
var särskildt det fång, som skedde medelst arf
eller testamente, och sådan natur ha dessa äfven
i åtskilliga moderna rättssystem. En återverkan
på svensk rätt visar sig däri, att under vissa
förutsättningar afliden persons stärbhusdelegare -
d. v. s. arf vingar och efterlefvande make, samt
testamentstagare, hvilken fått hela kvarlåtenskapen,
viss dess kvotdel eller återstoden efter särskilda
förordnandens fullgörande - kunna iråka personligt
ansvar för den aflidnes gäld, fattad i mening
af samtliga sådana hans förmögenhetsrättsliga
förbindelser, som ej äro af den personliga natur,
att de med dödsfallet utan vidare upphöra. Eljest
har begreppet universalsuccession med förut
angifna innehåll förblifvit främmande för den
svenska rätten. Detta hindrar dock icke, att på
annat sätt det därstädes har sin gifna plats och
användning. I allmänhet är ju nämligen så händelsen,
att i olika omfång förvärf i god tro kan till
den vunna egendomen och dess afkastning bereda
större rättsskydd, än som skulle ha förefunnits för
fångesmannen. Detta gäller dock (i regel) allenast
singular- och icke universalsuccession. Från denna
synpunkt sedt, finnas i svensk rätt åtskilliga
universalfång: arf, testamente i allmänhet, giftorätt,
morgongåfva, fördel af bo oskifto och skifte af
samfällighet. Jfr Succession, Testamente, Urarfv a.
A. W.
Universältangentbord. Se S k r i f m a s k i n,
sp. 1203.
Universaltröskverk, landtbr. Se Tröskning, sp. 201.
Universalvalsverk (Universalverk). Se Va l s n i n g.
Universälvinkel, mek. Se Måttverktyg, sp. 228.
Universell, i sammansättningar
universal-(lat. universalis], som har afseende på det
hela eller alla; allmän; allmänlig; alltomfattande;
allt genomträngande; som sträcker sig till alla;
allsidig; skicklig till allt; som hjälper mot allting;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
