Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kontrollbolag (holding company) bildas för att förvärfva och
besitta aktiemajoriteten i de olika bolagen. Eftersom
ett kontrollbolag med l,1 mill. förmådde behärska
aktiemajoriteten i två andra bolag med sammanlagdt
2 mill. och dessa på samma sätt kunde hålla
aktiemajoritet i andra bolag, erbjöd denna
organisationsform utväg till inflytande öfver
vidsträckta koncerner, desto mera vid fördelning på
stam- och preferensaktier. Exempel ha förekommit
på, att 25 mill. sålunda behärskat företag om
270 mill. Som det äldsta mönstret betraktas ett
kontrollbolag öfver järnvägar i Pennsylvania på
1870-talet. Belltelefonbolaget organiserades på
1880-talet som moderbolag med dotterbolag. Ett
modernare exempel utgör den af Morgan organiserade
stora Oceantrusten (International mercantile
marine company) 1902–15. – Intill Världskrigets
utbrott stod kampen mot trusterna i medelpunkten af
Förenta staternas inrikes politik, och presidenten
Wilson valdes på ett dylikt kampprogram. Utvidgad
och skärpt lagstiftning mot truster kom äfven till
stånd 1914, dels genom ny antitrustlag, dels genom en
lag om speciella organ för antitrustlagstiftningens
praktiska handhafvande och för beifrandet af illojala
konkurrensmetoder öfver hufvud. Såsom sådana anges
uttryckligen olika pris på en och samma vara för
att undersälja konkurrenter på ett håll och ta
förlusterna igen på ett annat. Antitrustlagen
lägger hufvudvikten vid att förklara som olagliga
aktieförvärf i andra bolag och medlemskap i olika
bolags styrelser. Framför allt har emellertid den
nya lagstiftningen i en statlig femmannakommission
skapat ett organ till fullföljande af syftet att
förhindra monopol och upprätthålla näringsfrihet och
fri konkurrens. – I Australien och på Nya Zeeland
ha lagstiftningsåtgärder mot truster kommit till
stånd, liksom i Förenta staterna. – England företer,
liksom Frankrike, relativt få trustbildningar. De mest
bekanta ha kommit till stånd i slutet af 1890-talet
eller senare inom textilbranschen, t. ex. den stora
trådtrusten (J. & P. Coats, Ltd). Vanligare äro mera
eller mindre lösliga karteller och framför allt icke
förbindande aftal vid sammankomster i föreningar för
främjande af gemensamma näringsintressen inom skilda
branscher, motsvarande Sveriges industriförbund,
Svenska arbetsgifvareföreningen o. d. Engelsk
affärstradition, frihandelspolitik och inhemsk
kapitalrikedom, som underlätta startandet af
konkurrensföretag till bekämpande af monopol,
anses förklara trustväsendets ringa utbredning
i landet. – Tyskland eger det relativt längst
utvecklade kartellväsendet, och många tyska
karteller äro i själfva verket trustbildningar
med genomförd enhetlighet i ledningen och monopol
på marknaden. Inom den elektriska industrien
dominera sålunda två karteller (Siemens-Schuckert
och Allgemeine elektricitätsgesellschaft),
och de stora syndikaten i kol-, järn- och
stålindustrierna inneha i själfva verket monopol
inom sina gebit. Detsamma är förhållandet
inom kaliindustrien, sockertillverkningen,
sprithandteringen, tändsticksfabrikationen
och de kemiska färgfabrikerna m. fl. Den tyska
handelspolitiken har främjat trustbildningen med
sikte på de fördelar, som den ansetts erbjuda i
konkurrensen om världshandeln. –
Förhållandena ha utvecklats tämligen analogt i
Österrike, där sammanslutningar mellan näringsidkare
i prisstegrande syfte dock äro förbjudna i lag,
och i senaste tid jämväl i Ryssland, där ohemula
prisstegringar äro straffbara enligt lag. –
Vissa truster sträcka sitt monopolvälde öfver
flera eller alla länder, t. ex. den amerikanska
petroleumtrusten och den engelska trådtrusten. Flera
internationella trustbildningar ha afdelningar
inom skilda riken, t. ex. Nobelska dynamittrusten
(med säte i London). Underlaget för en sådan trust
utgör merendels ett patent. En vanligare form för
de internationella sammanslutningarna utgör dock
kartellen (se d. o.). För eröfring af marknaden i
främmande länder ha internationella trustbildningar
stundom begagnat sig af prisnedsättningar (se
Dumping). På den inhemska marknaden i Sverige har
sådan prispolitik iakttagits i fråga om glas (belgisk
trust), läder (amerikansk trust) m. fl. artiklar.
Sverige hade vid 1917 års utgång 24 bolag
med öfver 10 mill. kr. och 265 bolag med 1
mill. kr. aktiekapital och däröfver. Åtskilliga
af dessa storbolag voro truster, t. ex. det genom
sammanslagning af samtliga svenska sockerfabriker,
utom den s. k. Lidköpingsgruppens tre fabriker,
1907 bildade Svenska sockerfabriks-a.-b. (se
d. o.; "sockertrusten"), som med 135
mill. kr. aktiekapital öfvertog äldre bolag med
sammanlagdt 57 mill. kr. aktiekapital, af hvilket
35 mill. kr. var ursprungligen inbetalt; det såsom
kontrollbolag för järnvägar i bergslagen 1896 bildade
Trafikaktiebolaget Grängesberg–Oxelösund, som staten
numera eger ett visst inflytande öfver och som innehar
betydande aktieposter i Luossavaara–Kirunavaara
a.-b., A.-b. Gällivare malmfält, Grängesbergs
gruf-a.-b., Rederi-a.-b. Luleå–Ofoten m. fl.;
det genom fusion af A.-b. Förenade svenska
tändsticksfabriker och Jönköping & Vulcans
tändsticksfabriks-a.-b. 1917 bildade Svenska
tändsticks-a.-b. ("tändstickstrusten");
Höganäs–Billesholms a.-b., som 1918
inkorporerat de tre dotterbolagen Skromberga
stenkols- & lerindustri-a.-b., Hyllinge
stenkols- & lerindustri-a.-b. och Skånska
kolbrytnings-a.-b. ("Höganäs-koncernen");
A.-b. Stockholms bryggerier, som bildades 1910 som
en lokal trust och till hvilket motsvarigheter kommit
till stånd äfven i andra landsändar (under befordran
af Svenska bryggarföreningen); A.-b. Sveriges
förenade konservfabriker sedan 1898–1902; Stockholms
Rederi-a.-b. Svea, som, bildadt 1894, sedan
1907–08 och 1916 intar en dominerande ställning
inom kust- och Östersjöfarten. Mera eller mindre
oegentligt har trust användts om "sprittrusten",
"kvarntrusten", "cementtrusten", "kristalltrusten",
"superfosfattrusten", "skofabrikanttrusten",
"metalltrusten" m. fl. De svenska trustbildningarna
äro efter tyskt mönster formellt ofta kartell-
eller försäljningsföreningar (syndikat). Till
koncentrationen ha också i senaste tid kraftigt
medverkat de ledande storbankerna, som numera
intimt samverka med hvar sitt s. k. emissions-
l. finansinstitut, såsom Svenska emissionsbolaget
(se d. o.), A.-b. Emissionsinstitutet, Centralgruppens
emissions-a.-b. m. fl. Dessa institut samverka äfven
inbördes i finanskonsortier för att genomföra fusioner
o. d. I samband med större banker stå äfven mäktiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
