Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe / 855-856 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trollhätte kraftverk - Trollhätte strömmar - Trollius - Trollkanna - Trollkarl - Trollkona - Trollkonstnär - Trollkrets - Trollkvadrater

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

reservmöjligheter. En sammankoppling af Trollhätte
kraftverk med Älfkarleby kraftverks och det
(1919) under byggnad varande Motala kraftverks
ledningsnät är planerad. I Trollhätte kraftverk
genererades 1918 totalt omkr. 430 mill. kw.-tim.,
maximibelastningen var 80,300 kw. Hela kraftverket,
distributionsanläggningar inberäknade, var vid
1918 års utgång bokfördt till omkr. 55 mill. kr.,
hvaraf dock endast omkr. 42,5 mill. motsvara
det under 1918 i medeltal för driftfärdiga
anläggningar disponerade kapitalet. I dessa summor
ingå 15 mill. kr. som den staten urspr, tillhöriga
naturkraftens uppskattade värde. Driftöfverskottet
utgjorde s. å. omkr. 2,9 mill. kr., motsvarande
en afkastning af 5,3 resp. 6,8 proc. å det bokförda
värdet, resp. i medeltal för driftfärdiga anläggningar
disponerade kapitalet samt 7,3 proc. å den kontanta
anläggningskostnaden. – Litt.: "Trollhättan,
dess kanal- och kraftverk" (II och III, 1912–16)
och K. Vattenfallsstyrelsens årsberättelser.
Fmn.

Trollhätte strömmar. Se Trollhättefallen.

Trollius L., bot., ett släkte inom
fam. Ranunculaceæ. Hithörande arter äro
medelhöga örter, som i grenspetsarna bära l-3
tämligen stora blommor, hvilka ha en klotlik
form genom sammanslutningen af de 5 - många
hvälfda, likt de små tunglika kronbladen färgade
(gula) foderbladen. Ståndarna äro nästan längre än
kronbladen. De mångfröiga baljkapslarna äro talrika. I
Sverige, i synnerhet i dess västra och norra landskap,
förekommer endast en art, T. europceus L. (se fig.),

Trollius europæus. 1 stjälkens topp, 2 ett rosettblad, 3
befruktningsdelarna, omgifna af de små kronbladen, 4
ett kronblad, 5 blomskaft med mogna frukter, 6 mogen
småfrukt med frö.

hvars egendomliga, klotformiga blommor ådragit sig
allmänhetens uppmärksamhet och förskaffat växten i
folkspråket en mängd namn, t. ex. buller- (rättare
bulle-)blomster, smörbollar,
smörbullar, ängsbullar, dval-(val-)kullor
och daldockor. Som prydnadsväxter i trädgårdarna
odlas ofta T. asiaticus med orangefärgade
och hybrider med stora guldgula blommor.
O. T. S. (G. L-m.)

Trollkanna, fys., en leksak, som liknar en
vanlig tekanna (se fig.), men har locket lufttätt
fastsatt. Kannan fylles genom en öppning, som kan
tilltäppas medelst en skruf. Äfven det ihåliga
handtaget har upptill en öppning. Tillsluter man
denna med fingret, hindras luften att intränga
öfver vätskan i kannan, tillföljd hvaraf vätskan ej
kan rinna ut genom den trånga pipen; men borttages
fingret, rinner vätskan ut, då kannan lutas. Vill man
ur samma kanna hälla två olika vätskor, delar man
kannan jämte pipen och handtaget genom en vertikal
skiljevägg i två afdelningar och förser handtaget med
två hål, ett för hvarje afdelning. Jfr Trolltratt.
A. Bi-n.*

Trollkarl. Se Häxmästare.

Trollkona. Se Häxa, sp. 193.

Trollkonstnär. Se Taskspelare.

Trollkrets (ty. zauberkreis) benämnes af allmogen i
Tyskland det ställe på en äng, hvarest blixten träffat
och på en omkrets af 3–4 fot afsvedt gräset. Sedan
ängen blifvit slagen, lär det nya gräset på detta
ställe växa hastigare och bli grönare än på andra
ställen. "Trollkretsarna" äro således något annat än
"spåren af älfvornas danser" (se Älfva).

Trollkvadrater l. Magiska kvadrater, mat. Om en
kvadrat indelas i n² lika stora kvadratiska rutor och
om i dessa rutor de n² första talen fördelas så, att
summan af alla horisontala, vertikala och diagonala
rader alltid är densamma, så kallas en sådan kvadrat
en magisk kvadrat l. trollkvadrat. Någon magisk
kvadrat med 4 rutor finnes icke; den enklaste är den,
som består af 9 rutor och har följande utseende


I denna kvadrat är nämligen summan af hvarje vertikal,
horisontal eller diagonal rad lika med 15. - Den
magiska kvadraten med 9 rutor var känd redan af
inderna och araberna. Den första allmänna metoden för
konstruktion af magiska kvadrater framställdes af
den bysantinske matematikern Manuel Moskopulos vid
midten af 1400-talet. Sedermera har ämnet blifvit
behandladt af en stor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>