Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tribus - Tribut - Tricarico - Triceps - Trichechidae - Trichechus - Trichera - Trichiasis - Trichilia - Trichinella spiralis - Trichinopoly
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
713
Tribut- Trichinopoly
714
den mån som landtområdet (äger romanus} växte,
ökades antalet, och på 400-talet i. Kr. fanns det,
utom de ofvannämnda tribus urbance, ej mindre än
21 landttribus (t. rusticce). Vid första puniska
krigets slut hade totalantalet stigit till 35,
och därvid förblef det. Därefter voro landttribus
följande 31: .Emilia, Camilia, Claudia, Cornelia,
Fabia, Galeria, Horatia, Lemonia, Menenia, Pa-piria,
Pollia, Pupinia, Romulia, Sergia, Yoltinia, Veturia,
Clustumina, Stellatina, Tromatina, Saba-tina,
Arnensis, Pomptina, Poplilia, Msecia, Scap-tia,
Oufentina, Falerna, Aniensis, Teretina, Ve-lina
och Quirina. I officiell stil t tillades efter en
vuxen romares namn hans tribus. Landttribus hade
i början bestämda gränser. Detta blef omöjligt att
bibehålla, då efter bundsförvantskriget alla italiska
kommuner fördelades på dessa tribus; vidt ortskilda
städer kommo att tillhöra samma tribus. Därigenom
vidgades användningen af hvad man kallar: personlig
tribus, som redan förut uppkommit därigenom, att
tribus rättsligen omfattade endast fullmyndiga,
jordegande borgare; deras vuxna söner och klienter
samt de i äldre tider vanligen obesuttne plebejerna
tillhörde en tribus, utan att de där behof de vara
bofasta. Därigenom fick ordet tribus dubbelbetydelse:
bofasthet (regio) och hemortsrätt (origo), hvilken
senare ju sammanfaller med begreppet personlig
tribus. Slutligen blef "tribus" alltid personlig:
hvarje medborgare var inskrifven i en tribus, hvar han
än bodde, d. v. s. att tribus och medborgarrätt bli
detsamma. Tribusfördelningen blef under partitidernas
tidehvarf ett medel i censorernas (jfr Censor) händer
att främja sitt partis intressen. Så kunde t. ex. en
optimatisk (konservativ) censor genom att sammanföra
ett mindre antal optimater i samma tribus ge hvar
och en af dessa större betydelse vid omröstningen i
tribuskomitierna och åter i andra tribus sammanföra
en massa popula-rer (demokrater), där hvar och
en af dem sålunda hade mycket litet att säga. I
stadstribus fanns det flera medlemmar (tribules)
än i någon landttribus, och dit -fördes alla
frigifna, hvarför dessa tribus voro mindre ansedda,
Föreståndarna för tribus kallades tribuni cerarii
(jfr Tribun 1). Senare benämndes de curatores och
voro antagligen 350. Under kejsartiden, då folket ej
mera utöfvade sin rösträtt, var tribusförteckningen,
åtminstone i fråga om tribus urbana, nu kallade
corpora, hufvudsakligen ett register, som användes
vid gratisfördelningen af spannmål åt den romerska
proletärklassen. - 2. Bot., underafdelning af familj.
1. J. C.
Tribut (lat. tributum), gärd, skatt; pålaga, som ett
besegradt folk har att utgöra till segraren eller
en vasallstat till sin suverän eller länsherre. –
På den romerska republikens tid var tributum en
förmögenhetsskatt, eller afgift, lagd på medborgarnas
vid census uppskattade förmögenhet. Den var icke fix,
utan uttogs efter behof efter själfdeklaration med
visst belopp på hvart tusende as af förmögenheten
(oftast 1/10 proc., stundom 2/10 eller 3/10). För de
s. k. ærarii var den höjd. Senaten bestämde i regel,
när skatten skulle utgå. Allteftersom Rom fick andra
tillgångar och medel till sina utgifters bestridande,
blef behofvet af förmögenhetsskatt mindre, och
efter Macedoniens
eröfring (168 f. Kr.) utkräfdes ingen sådan, med
undantag för 43 f. Kr. Efter Cæsars död blef det
nödigt att återupptaga den, och af triumvirerna
pålades den tämligen godtyckligt. Under kejsartiden
upptogs, åtminstone från 2:a årh., inom provinserna,
hvilka förut erlagt viss procent af årsgrödan
(vectigalia), under namn af tributum soli l. agri, en
grundskatt, från hvilken dock Italien var fritt från
89 f. Kr. ända till Maximianus. Leveranser in natura
till hofvet, garnisonen i Rom m. m. utgjordes dock
af Italien, likasom dylika till hären m. m. utgingo
från provinserna. De, som icke hade att erlägga
grundskatt, utgjorde i stället s. k. tributum
in capita, hvarmed synes ha förståtts icke
blott personlig skatt af de obemedlade, utan
ock en viss afgift på förmögenhet eller rörelse
och näring. – Tributör, skattskyldig.
R. Tdh. (J. C.)
Tricarico [-ka’rikå], stad i prov. Potenza,
södra Italien, strax n. om floden Basento, 692
m. ö. h. Omkr. 8,000 inv. Biskopssäte.
Triceps (lat., "trehöfdad"), anat., underarmens
sträckmuskel. Den har sitt namn däraf, att den utgår
med tre "hufvud": ett från skulderbladet, två från
öfverarmsbenet. Dessa förenas till en gemensam sena,
som fäster på armbågen.
G. v. D.*
Trichechidæ, zool. Se Säldjur, sp. 85, och
Hvalross-släktet.
Trichechus, zool. Se Hvalross-släktet.
Trichera, bot. Se Knautia.
Trichi7asis, grek. (af thrix, hår), ojtalm., en
förändring af ögonhårens riktning, så att dessa
"växa inåt"; beror detta på en förändring af
ögonlocksrandens ställning, benämnes tillståndet
e n-tr opion (se d. o.). I andra fall är
åkomman vanligen orsakad af en inflammation i
ögonlocks-randen, blefarit (se ögonsjukdomar). G-d.
Trichllia L., bot., farm., ett släkte af vackra,
tropiska träd, i synnerhet förekommande i
Syd-Amerika samt hörande till fam. Meliacece,
underfam. Melioidece. Blomfodret är grundt,
4-5-tandadt, kronbladen 4-5. Ståndarröret är
8-10-flikadt. Frukten är en läderartad kapsel. Fröna
sakna fröhvita. Bladen äro helbräddade. Flera
arter användas i medicinen i hemlandet på grund af
sina mycket bittra, kräkväckande eller purgerande
egenskaper, t. ex. T. cathartica, i Brasilien
och T. emetica, hvars frö dels begagnas som
kräkmedel, dels i Sambesiområdet användas till
framställning af ett fett, m a f u r r a-t a l g.
O. T. S. (G. L-m.)
Trichinella spiralis, zool., patol. Se Trikiner.
Trichinopoly [tritʃinå’pəli]. 1. Distrikt i
brittisk-indiska presidentskapet Madras, på ömse
sidor om Cauvery och dess arm Coleroon. 9,807
kvkm. 1,444,770 inv. (1901). T:s huvudprodukter äro
ris, bomull och tobak. Omkr. 1750 var det föremål
för häftiga strider mellan fransmän och engelsmän,
hvilka 1801 helt eröfrade det. – 2. Hufvudstad i
distriktet T., på högra stranden af Cauvery, 120
km. v. om Madras, vid södra Indiens järnväg. 123,512
inv. (1911). T. är ryktbart för sin på en 200 m. hög,
brant syenitklippa liggande fästning, till hvilken
man kommer genom en betäckt stentrappa, på hvars
sidor ligga tempelkamrar med buddistiska inskrifter
från 400- och 500-talen. T. har ett gammalt indiskt
furstepalats,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
