Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Toricellis försök - Torricelliska röret - Toricelliska tomrummet - Torricellis teorem - Torrigiano, Pietro - Torrington, George Byng - Torrington, Arthur Herbert - Torrisdalselven - Torriti, Jacobus (Jacopo) - Torrklosett - Torrkokning - Torrläggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
445
Torricelliska röret-Torrläggning
446
1. v a c u u m. ^o T o r r i c e 11 i och
P i et ro, italiensk d. 1522, studerade
silfverytan i kärlet. T. visade således genom sitt
försök med det "torricelliska röret", att lians
antagande var riktigt, och på samma gång hade han
konstruerat ett lämpligt instrument för uppmätning
af luftens tryck, kvicksilfverbarometern. Jfr
Barometer 1. A. Bi-n. (T. E. A.)
Torricelliska röret. Se T o r r i c e 11 i s f ö
r-s ö k.
Torricelliska tomrummet T o r r i c e 11 i s
försök. Torricellis teorém. Se U t s t r ö m n
i n g.
Torrigiano [tårridjänå], skulptör, f. 1470 i Florens,
för Bertoldo, Donatellos lärjunge, i den mediceiska
trädgårdens antikskola jämte Michelangelo. Då
den hetsige T. en gång med knytnäfven krossat sin
kamrats näsben, måste han fly. Han begaf sig till
Rom och kom sedan till England. Hans förnämsta
verk där var Henrik VII:s och lians drottnings
Ora1~ i’år d (1519, i Westminster abbey), ett
konstverk af h. o. h. italiensk renässansanda,
utmärkt såväl i komposition och uppbyggnad som i
den plastiska utstyrseln med statyer och reliefer,
framför allt i de ädla bronsgestalterna af konungen
och drottningen. Honom tillskrifves äfven den där
befintliga graf vården öfver Henrik VII: s moder,
Margareta af Eichmond, troligen hans första verk
i England. 1519 begaf sig T. till Spanien. Bland de
verk han där utförde märkes en S. Geronimo, terrakotta
i öfvernaturlig storlek (i Sevilla), berömd för en
naturalism, som icke mångenstädes samtidigt visar sig
så ädel och stor. T. föll ett offer för inkvisitionen.
C. R. N.*
Torrington [tå^inten], George Byn g, viscount
of T. Se B y n g.
Torrington [tåTinten], Arthur Herbert, earl af,
engelsk amiral. Se Herbert 6. Jfr Beachy h e a d
och Fleet-in-being. Torrisdalselven. Se Ött era a
en. Torriti [tå-], Jacobus (Jacopo), italiensk munk,
mosaikmålare. Under påfven Nikolaus IV (1288-92)
utförde han dekorationen af absiden i Laterankyrkan -
hufvudsakligen ett öfverarbe-tande af gamla mosaiker -
och mosaikerna i S. Maria Maggiore, färdiga 1295. De
framställa på blå grund Maria krönes af Kristus,
omgifna af änglagrupper och helgon m. m. Därtill komma
fem scener ur Marialegenden samt en rik orna-mental
utstyrsel, som sannolikt fanns kvar från en äldre
mosaik. Omdömena om bildernas värde utfalla olika.
C. B. N.*
Torrklosett. Se Klosett och Renhållning.
Torrkokning. Se Sfäroidal, sp. 259, och Ångpanna.
Torrläggning. 1. Landtbr., aflägsnande af för
växtligheten skadligt vatten dels för att möjliggöra
markens uppodling, dels för att befordra växternas
trefnad och jordens bördighet. Torrläggning
för vinnande af odlingsmark betecknas som
vattenafledning, hvarunder innefattas upptagande af
aflopp från sank mark och reglering af vattendrag,
sänkning och uttappning af sjöar och träsk samt
invallning mot hafvet, sjöar och vattendrag för
vinnande af bottnen för odling och för att skydda
bärande jord mot öfversvämning (se Sjöreglering och
Vattenafledning). Sänkning af grundvattensytan för
stegring af jords fruktbarhet sker genom afdikning
medelst öppna och täckta diken (se Afdikning och
Täckdikning), af hvilka de förra äfven ha till uppgift
att mottaga och afleda ytvatten.
Redan i äldsta tid var afdikningens betydelse för
åkerns afkastning beaktad. Särskildt var så fallet i
det gamla romerska riket, där såväl öppna som täckta
diken användes; sedermera var denna angelägenhet i
allmänhet mycket försummad, tills på detta som andra
områden af jordbrukstekniken från förra delen af
1800-talet en reformtid vidtog, hvilken medfört stora
framsteg i afseende på de teoretiska grunderna för
vattenafledning och allmänna och enskilda åtgärder
för en tillfredsställande torrläggning af såväl
åker och äng som skogsmark. De nordiska ländernas
lagar innehålla stadgar om dikningsskyldighet,
hvilken blifvit allt noggrannare fastställd i den
senare lagstiftningen. Skyldigheten att vidmakthålla
upprensningen af vattendrag, hvarigenom den odlade
jordens torrläggning möjliggöres, blef fastställd
genom k. förordning 20 febr. 1764. Nu gällande
lagbestämmelser i detta ämne innefattas i lag om
dikning-och annan afledning af vatten af 20 juni 1879
(se D i k n i n g s l a g). Under äldre tid inskränkte
sig förekommande torrläggningsarbeten hufvudsakligen
till af enskilda utförda afdikningar. Undantagsvis
förekommo dock äfven af staten utförda större
utdiknings- och vattenafledningsföretag. Sålunda
lät Karl X Gustaf utdika den stora Skede mosse på
Öland. Under förra delen af 18CO-talet förekommo
i samband med den då med stor ifver bedrifna
mossodlingen åtskilliga större utdiknings-företag,
till hvilka statslån beviljades. Från 1840-talet
anslog riksdagen medel till en lånefond för utdikning
och aftappning af sankmarker och sjöar i landets
mellersta och södra delar och särskilda medel till
statsbidrag för vattenafledning i Norrland. 1873
uppdelades anslagen så, att ett anslag beviljades till
lån för utdikning och sjösänkning för odling, hvarför
1883 bildades en särskild fond (se Odlingslånefonden),
och ett för understödjande af myrutdikningar och
vattenafled-ningar i syfte att minska frostländigheten
(se Frostminskningsanslag), båda anslagen för hela
riket. 1912 har det senare anslaget delats-i det
norrländska och det allmänna afdiknings-anslaget för
afdikning och vattenaftappning, det förra i Norrland
och Dalarna, det senare i det öfriga Sverige. 1913
inrättades täckdikning s-lånefonden (se d. o.) för (4
proc.) lån åt jordbrukare med högst 50 har jord till
täckdikning och 1918 en för den nuv. kristiden afsedd
dräneringsfond för (räntefria) lån utan afseende på
egovidd. Ärenden rörande alla ofvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
