Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tingeltangel - Tingfall - Ting för oss - Ting-hai - Tingi - Ting i sig - Tingley, Katherine - Tinglid (Thinglid) - Tinglysning - Tinglaesning - Tingmalabalk - Tingmannalid - Tingsbyggnad - Tingsfrid - Tingsgästningspenningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tingeltangel, benämning (urspr. på 1870-talet
uppkommen i Berlin eller Hamburg) på café-chantant
eller varieté af lägsta ordningen.
Tingfall (fsv. þingfall, þingsfall), rättsh. Då
i landskapslagarna stadgades, att vid ting ett
visst antal män måste vara tillstädes, exempelvis i
Södermannalagen minst 16 förutom domare och länsman,
sades tingfall inträffa, om tinget icke kunde hållas
af den anledningen, att tillräckligt antal af allmogen
icke infunnit sig.
V. Sgn.
Ting för oss. Se Ting, filos.
Ting-hai, hamnstad i kinesiska prov. Tsche-kiang
på sydkusten af ön Tschu-san, den största
bland Tschu-san-öarna (se d. o.).
Omkr. 35,000 inv. Liflig handels- och
sjöfartsstad. Berömd för silfverarbeten.
(H. W-k.)
Tingi (mindre riktigt Tingis),
stad. Se Tanger.
Ting i sig. Se Ting, filos.
Tingley [ti’nli],
Katherine A., amerikansk teosof, född Chase, f. på
1850-talet i staten Massachusetts, gift med en
affärsman P. B. Tingley, egnade sig tidigt med ifver
åt filantropisk verksamhet och stiftade "The do good
mission" för att bistå barn och fattiga. Då hon 1893
sammanträffade med teosofen W. Q. Judge (se d. o.),
fann hon i teosofien full tillfredsställelse för
sitt inre lif, och som en följd af deras treåriga
samarbete öfverlämnade han genom testamente ledningen
af Teosofiska samfundet i hennes händer. På en
internationell teosofkongress i Chicago 1898
förklarades hon för oinskränkt styresman för alla
samfundets angelägenheter med rätt att själf utse sina
efterträdare. Hennes stora förmåga som organisatör
för humanitära arbeten och som talare är erkänd äfven
utom teosofernas led. 1899 förlade hon världscentrum
för rörelsen till Point Loma (se d. o.), och 1900
öppnade hon där en skola, hvari en stor mängd barn får
fullständig uppfostran enligt Raja Yoga-systemet (se
Raja Yoga), hennes största verk. Efter detta mönster
ämnar hon, som flera gånger besökt Sverige och där
hon, särskildt 1907, hållit föredrag, anlägga en skola
på Visingsö, där för ändamålet kungsgården arrenderas
och ett par hus inköpts samt alltjämt flera områden
disponeras med eganderätt. Företaget framkallade
starka protester från kyrkligt håll, hvilka
särskildt kommo till uttryck i sammanhang med den
internationella teosofkongress, som hölls på Visingsö
i juni 1913. Fru T. utrustade en hjälpexpedition för
att lindra nöden på Cuba efter Spansk-amerikanska
kriget. Hon har stiftat International brotherhood
league (Internationella broderskapsföreningen) för
praktiskt humanitära syften, under hvilken sortera
teosofiska söndagsskolor (s. k. Lotus-grupper) för
barn samt goss- och flickklubbar, af hvilka flera
finnas äfven i Sverige. I åtskilliga andra riktningar
har hon utvidgat det teosofiska
verksamhetsfältet och bedrifvit en kraftig propaganda
för teosofien (se d. o.) i dess renade form.
Under hennes ledning har från Point Loma utgått
en hel flod af litteratur, däribland den af henne
redigerade veckotidskriften "Century path", sedermera
"The theosophical path".
O-m.
Tinglid (Thinglid). Se Thingmannalid.
Tinglysning. Se Tinglæsning.
Tinglæsning l. Tinglysning kallas i Danmark
och Norge en offentlig uppläsning vid tinget,
genom hvilken enligt dansk lag i många fall såväl
allmänna kungörelser som privaträttsliga aftal skola
bringas till allmänhetens kännedom och därigenom
erhålla laga kraft. Särskildt skall hvarje juridisk
handling, hvarigenom en person h. o. h. eller
delvis förlorar förfoganderätt öfver sin egendom
(omyndighetsförklaring, försättande i konkurs,
kvarstad m. m.) kungöras å tinget vid vederbörandes
forum för att vinna rättslig kraft emot tredje man
äfvensom äktenskapsförord. För dem, som vilja ingå
borgerligt äktenskap, träder offentliggörandet
häraf vid tinget i stället för lysning från
predikstolen. – Se E. Möller, "Tinglysning" (1897).
E. Ebg.
Tingmalabalk, rättsh., i medeltidslagarna
bruklig benämning på den afdelning, hvari
domstolarnas organisation samt förfarandet
i rättegången behandlades. Denna afdelning
benämnes i 1734 års lag Rättegångsbalk.
V. Sgn.
Tingmannalid. Se Thingmannalid.
Tingsbyggnad. Se Tingsställe.
Tingsfrid. Se Rättegångsfrid.
Tingsgästningspenningar, kam., hade liksom lagmans-
och häradshöfdingeräntan (se Häradshöfdingeränta)
sin upprinnelse från allmogens skyldighet i äldre
tid att bereda lagman och häradshöfding vid deras
tjänsteresor tillbörlig gästning. Denna skyldighet
upphörde småningom att utgöras in natura och ersattes
med vissa afgifter. I Gustaf I:s bref 30 dec. 1542
stadgas, att allmogen skulle prestera lagmans-
och häradshöfdinggästningar efter som gammalt och
fornt varit, så att lagmän och häradshöfdingar skulle
antingen gästa eller taga skäliga penningar eller
korn för samma gästning, efter som i hvart härad
varit plägsed. Enligt en instruktion, utfärdad af
hertig Karl och rådet 1595, skulle denna gärd utgöras
lika öfver hela riket. Lagmans-, häradshöfdinge-
och tingsgästningspenningarna, i vissa orter kallade
lagmansmarker, i Skåne matlagspenningar, utgjordes
i regel af hvarje matlag på landet med undantag,
jämlikt k. reglementet 20 nov. 1741, af ridderskapet
och adeln för deras då egande säterier samt vissa
ecklesiastika personer m. fl. Likmätigt k. br. 24 juli
1752 och 20 jan. 1753 skulle lagmansmarkerna utgå med
24 öre smt eller 12 skill. af matlaget, däraf 6 öre (3
skill.), på sätt redan k. resol. på allmogens besvär
13 dec. 1672 visar, utgjorde tingsgästningspenningar,
hvilka jämlikt k. br. 1 juli 1685 fördelades sålunda,
att häradshöfdingen åtnjöt l/3, nämnden 1/3 och 1/3
skulle förvaras i häradskistan till underhåll åt
de nämndemän, som brukades i publika förrättningar
och vid lagmanstingen; men sedermera delades de
lika mellan häradshöfdingen och nämnden. I Örebro,
Värmlands och Kopparbergs län hade emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
