Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tender - Tendera - Tenderlokomotiv - Tendo - Teneberljusstake - Tenebrae - Tenwbrionidae - Tenedos - Tenement houses - Teneo lupum auribus - Tenerani, Pietro - Tenerife
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och om apparater för genomgående broms
(sugluft- eller tryckluft-) finnas på lokomotivet, kan
i regel tendern bromsas med dessa. För växlingstjänst
och förortståg lämpar sig ett tenderlokomotiv i
de flesta fall ej särdeles väl; för växlingstjänst
därför att tendern hindrar utsikten vid tillkoppling
af vagnar, för förortståg återigen därför, att
vid sådana tågs slutstation ofta saknas vändskifva
för lokomotivets vändning, eller ock är tiden för
knapp att vända lokomotivet. Därför användas för
dylik tjänst tanklokomotiv (se d. o.). Se E. Höjer,
"Lokomotivlära" (1912).
2. Sjöv. Ett mindre fartyg, som för signalerings- och
bevakningsändamål samt ombesörjandet af erforderliga
transporter m. m. är tilldeladt en sjöstyrka af större
fartyg.
1. E. Hjr. 2. R. N.*
Tendera. Se Tendens.
Tenderlokomotiv (af eng. to tend, ledsaga), mek. Se
Lokomotiv, sp. 1007.
Tendo, nlat., anat. Se Sena.
Teneberljusstake. Se Tenebræ.
Tenebræ [te’nebre, tenēbre], lat., "mörker",
i den katolska liturgien namn på den mässa
(enl. katolsk terminologi används ej "mässa"
för någon eftermiddagsgudstjänst), som hålles på
eftermiddagen under de tre egentliga "dymmeldagarna":
onsdagen, torsdagen och fredagen i påskveckan. De
vid en sådan mässa nyttjade ljusstakarna kallas
teneberljusstakar. En sådan har
formen af en liksidig trehörning, med 12 gula
vaxljus på sidorna och 1 hvitt större på toppen
(symboler af treenigheten samt af Kristus och de tolf
apostlarna). Under mässan släckas efter hand de tolf
gula ljusen, men det trettonde utsläckes ej, utan
öfvertäckes. Teneberljusstakarna tillhöra den senare
delen af medeltiden.
(Hj. H—t.)
Tenebrionidæ, zool., familj, tillhörande gruppen
Heteromera bland de polyfaga skalbaggarna. Hithörande
arter äro merendels mörkt färgade och ha växlande
kroppsform, men igenkännas på en öfver antennroten
utskjutande flik af hufvudets sidokant. Störst äro i
Sverige de 20—30 mm. långa, mattsvarta och ljusskygga
arterna af släktet Blaps (dödsbud), som vistas på
mörka, fuktiga platser, såsom i källare eller under
omedelbart på marken belägna golf i gamla boningshus
och uthus. Af släktet Tenebrio lefver den vanligaste,
14—15 mm. långa arten likaledes inomhus och är känd
under namn af mjölbagge (se d. o.). Den 7—8 mm. långa
Opatrum sabulosum är en svart, halfcylindrisk
skalbagge med upphöjda lister och rader af små knölar
på täckvingarna; den ses vårtiden ofta långsamt
krypa på sandiga vägar, vanligen pudrad af damm,
som fastnat mellan täckvingarnas ojämnheter. Vissa
släkten lefva i alla utvecklingsstadier i trädsvampar,
såsom de kort ovala, starkt kullriga, 5—7 mm. långa
arterna af släktena Boletophagus och Diaperis,
de förra helt mörkfärgade, de senare utmärkta af
täckvingarnas röda, taggiga tvärband.
G. A—z.
Tenedos (nygr. Tenedo, turk. Bozdja ada 1. Bozdia
adasy, "hedön"), en 42 kvkm. stor, bergig, intill 190
m. hög, fordom af eoliska greker bebodd ö i Egeiska
hafvet utanför kusten af det forna landskapet Troas på
Mindre Asiens nordvästra hörn och omkr. 25 km. s. om
inloppet till Dardanellerna. Det omnämnes redan af
Homeros. Vergilius låter den grekiska flottan under sken af
återtåg draga sig tillbaka dit före det sista
angreppet mot Troja. Xerxes begagnade vid sitt
stora härnadståg mot Grekland T. som flottstation,
och äfven under följande tidehvarfs många krig
har det på grund af sitt läge mer än en gång
spelat en viktig roll. Turkarna, i hvilkas händer
ön öfvergick 1322, ha försett den med starka
befästningar. Under Världskriget har T. ockuperats
af Grekland. Invånarna, dels turkar, dels greker,
ha uppgetts till omkr. 4,000. På öns nordöstra spets
ligger staden T., befäst och biskopssäte. Under
Världskriget 1916 bombarderade turkiska flygare 22
jan. af de allierade å T. upprättade truppläger och
flygstationer.
A. M. A. (H. W—k. L. W:son M.)
Tenement houses [te’nimənt ha͡u’ṡiṡ], eng. Se
Arbetarbostäder, sp. 1313.
Teneo lupum auribus, lat., "jag håller en varg i
öronen", d. v. s. "jag kan ej hålla, vågar ej släppa",
ett ordstäf, hämtadt ur Terentius’ "Phormion" (akt
III, scen 2). Enligt Suetonius nyttjades uttrycket
af kejsar Tiberius om hans förhållande till romerska
senaten.
Tenerani, Pietro, italiensk bildhuggare, f. 1789,
d. 1869 i Rom, var först elev af Bartolini, men
öfvergick till Thorvaldsen, hvars luttrade plastiska
uppfattning och kyska form han tillegnade sig, utan
att dock lyckas fylla den med verkligt lif, ty hans
förmåga stannade vid den glatta, virtuosmässiga
marmortekniken. Han började med mytologiska
ämnen, såsom Psyche med Pandoras ask och Venus,
ur hvars fot Amor drar ut en törntagg (flera gånger
upprepade). Sedan öfvergick han till religiösa bilder,
såsom Kristus på korset, Johannes, Nedtagningen från
korset (i Laterankyrkan). Bland hans större arbeten
är Pius VIII:s monument i Peterskyrkan (1860). Statyn
Vesta eges af Glyptoteket i München, Lifvets och
dödens genius finns i Köpenhamns Glyptotek (efter
skiss af Thorvaldsen). Därjämte utförde han statyer
(Ferdinand II, i Messina, Bolivar m. fl.) och byster
(Thorvaldsen, hertigen af Bordeaux). T. blef 1860
generaldirektör för de romerska museerna.
C. R. N.*
Tenerife (Teneriffa), den största och
folkrikaste af Kanarieöarna (se d. o.), 2,026
kvkm. 109,417 inv. (1900). Kusten är brant
och svårtillgänglig från hafvet samt saknar
nästan alldeles vikar. Ön är mycket bergig (endast
1/7 är odlingsbar mark), fylld af utbrunna kratrar,
kägelberg, basaltmassor och lavaströmmar. I midten
reser sig "Piken" (Pico de Teyde; se Kanarieöarna,
fig.), hvars ena topp, El Piton, når 3,710 m., medan
den andra, Chahorra är endast 3,010 m. hög. I öfre
delen af hufvudkratern kvarstannar snön 4 månader
af året. Både från El Pitons och Chahorras kratrar
uppstiga ångor. Från 1798 till nov. 1909 försiggick
intet vulkaniskt utbrott af lava eller aska på T. Det
utbrott, som började 18 nov. 1909, pågick i form
af stark lavautströmning från nybildade småkratrar
på västra sluttningen af "Piken" i fem dagar. Några
bebodda platser nåddes icke af lavaströmmarna. Från
toppen af berget, som utgör ett välkändt märke för
sjöfarande, ser man alla öarna i ögruppen, men icke
Madeira eller kusten af Afrika. Berget bestiges
vanligen från Orotava (se d. o.), på norra sidan af
ön. T:s och spanska prov. Canarias (Kanarieöarna)
hufvudstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
