Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statskalender - Statskommissarie - Statskommissionen - Statskommissionernas pressbyrå - Statskonst - Statskonsulent - Statskontoret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hänseende). Härtill kom senare en afdelning, i
hvilken lämnades åtskilliga praktiska uppgifter,
såsom jämförelse mellan olika länders mått, mål och
vikt m. m. 1791–1812 utgafs, jämväl af Vet. akad.,
Sveriges civil- och krigscalender (vissa är
äfven kallad "Sveriges krigs- och civil-calender"),
hvilken jämte kalendarium innehöll fullständig
öfversikt öfver Sveriges ämbetsmannakår. 1738
började Hofkalendern utges, men afstannade med
år 1741, hvarefter den från 1749 t. o. m. 1823
utgafs af Vet. akad. och var under denna senare
period något fullständigare än under de fyra första
åren af sin tillvaro. Den innehöll kalendarium,
Europas regerande furstehus, rikets högsta civila
och militära ämbetsmän samt ordensmedlemmar. En
föregångare till den nuv. statskalendern utgjorde
äfven den af Vet. akad. 1761–1812 utgifna Stockholms
stads calender (1761–62 kallad "Stockholms stads
historiske calender"), hvilken innehöll förteckning på
"Ämbetsmän och betjening vid de i Stockholm varande
Kongl. Collegier och andra publike Wärk, af
Civil- och Kyrko-staterna". Sveriges statskalender började
utges 1813. Åren 1816–76 kallades den Sveriges och
Norges statskalender. Därefter och till unionsbrottet
1905 utkommo svenska och norska statskalendrarna
hvar för sig, hvardera dock försedd med ett bihang,
innehållande ett utdrag ur den andra. Statskalendern
har städse utgetts af Vet. akad. Innehållet har
utvidgats med åren, och uppställningen har förändrats
i och med organisation af ämbetsverken. Fr. o. m. 1914
års årgång har statskalendern, efter mönstret af
Svensk rikskalender (se nedan), erhållit en betydande
utvidgning dels därigenom, att däri införas data för
ämbetsverkens instruktioner samt statstjänstemännens
löner och pensioner, dels ock därigenom, att ett
bihang tillagts, innehållande uppgifter om en del
med statsförvaltningen nära sammanhängande kommunala
och enskilda verksamhetsområden. Redaktörer af
statskalendern ha varit J. A. Leyonmarck (1813–49),
E. G. Leyonmarck (1849–60), F. E. Fåhrseus (1860–67),
K. R. S. Mörner (1868–69). P. E. Sidenbladh (1869–77),
K. Sidenbladh (1877–1911), O. H. G. Burström
(1912–13) och T. V. Törngren (sedan 1913).
– Då tryckningen af Sveriges statskalender,
som dittills skett i Stockholm, under en lång
följd af år i K. boktryckeriet (P. A. Norstedt &
söner), med årg. 1905 öfverlåtits åt Almkvist &
Wicksells boktryckeri-a.-b. i Uppsala, utgaf firman
P. A. Norstedt & söner på eget förlag i konkurrens med
statskalendern Svensk rikskalender för åren 1905–13,
hvilken meddelade ej allenast uppgifter af samma
slag som statskalenderns, utan ock upplysningar om
kommunala och enskilda verksamhetsområden, som på
det närmaste sammanhänga med statsförvaltningen,
samt öfversikter af administrationens utveckling
och redogörelser för de förvaltande verken
m. fl. institutioners nuvarande organisation m. m. Den
kunde således göra tjänst som administrativ handbok.
Statskommissarie, titel för vissa ämbetsmän i
Statskontoret (se d. o.).
Statskommissionen, en kommission, som under
frihetstiden uppgjorde rikets stat. Statsregleringen
(se Statsreglering) betraktades före 1719 som
regeringens ensak. Förslag till riksstat utarbetades,
på grund af infordrade uppgifter, af Kammarkollegium,
från 1680 af Statskontoret, och staten fastställdes
sedan af K. M:t. Men under frihetstiden togo
ständerna hand om statsregleringen, som behandlades
i sekreta utskottet och dess statsdeputation. Enligt
instruktionen för Statskontoret 1720 skulle
detta ämbetsverk fortfarande vidtaga vissa
förberedande åtgärder, som borde vara undangjorda
i nov. månad, hvarefter en s. k. statskommission
skulle "projektera" staten för följande år. Denna
kommission bestod af 1 led. från Svea hofrätt och 1
från hvartdera af kollegierna, äfvensom presidenten,
1 statskommissarie och kamreraren i Statskontoret;
sekreteraren i samma verk förde protokollet. Den
af statskommissionen uppgjorda staten underställdes
sedan rikets ständers pröfning, om de voro samlade;
"eljest förblifver det vid hvad denna statskommission
projekterat", hette det. Efter 1772 års revolution
öfvertogs statsregleringen åter af regeringen,
men utarbetandet af riksstaten uppdrogs fortfarande
vanligtvis åt en särskild kommission under växlande
benämningar: statskommissionen, kommitterade för
statsutredningen, statsberedningen m fl. (se vidare
Statsberedning). S. B-h.
Statskommissionernas pressbyrå. Se Statens
presskommission.
Statskonst. Se Politik.
Statskonsulent, af staten anställd rådgifvare i
någon gren af landthushållningen. En sådan rådgifvare
kallades först vanligen agronom eller undervisare,
1888 blef den officiella titeln instruktör och
1906 statskonsulent (i fårskötsel dock fortfarande
"undervisare", i slöjd "instruktör"). Först (1831)
antogs rådgifvare i fårskötsel. 1850–63 fanns
en undervisare i lins odling och beredning,
1854 en undervisare i fiske och fiskevård,
hvilken 1899 öfvergick till fiskeriassistent
hos Landtbruksstyrelsen. 1859 tillsattes en
och 1866 ännu en undervisare i boskapsskötsel
och mejerihandtering. Dessa tjänster fördelades
1888 så, att den ene fick boskapsskötsel, den
andre mejerihandtering sig anförtrodd. 1874–76
fanns en undervisare i sprit-, öl-, jäst- och
ättiktillverkning. Sedan 1874 finnes en och sedan
1877 ytterligare en undervisare i slöjd, sedan 1903
en statskonsulent i svinskötsel, sedan 1909 en för det
mindre jordbruket och sedan 1911 en i fröodling. Dessa
tjänstemän lydde under Landtbruksakad. till 1890,
då de öfverflyttades till den då nyinrättade
Landtbruksstyrelsen. De äro numera snarare denna
styrelses rådgifvare och inspektörer än rådgifvare
för allmänheten, hvilken uppgift i hufvudsak
öfvertagits af de under hushållningssällskapen
lydande konsulenterna (se Hushållningssällskap).
H. J. Dft.
Statskontoret, ett af de till Finansdepartementet
hörande centrala ämbetsverken. Enligt senast
utfärdade instruktion af 21 nov. 1913 åligger
det Statskontoret att, där ej för särskilda fall
annorledes är förordnadt, mottaga och redovisa
statsverkets inkomster, bestrida statsutgifterna
enligt fastställda stater, allmänna författningar
eller särskilda nåd. föreskrifter och i kronans
kassor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
