Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stannfåglar - Stanniol - Stannit - Stannotypi - Stannum - Stanvoljbergen - Stans - Stanserhorn - Stanser verkommniss - Stansfeld, sir James - Stansmaskiner - Stansning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
999
Stannfåglar-Stansning
1000
Stannfåglar, zool. Se Fåglar, sp. 184.
Stanniöl (af lat. sta’nnum, tenn). Se Bladmetall
4. Jfr Foliering.
Stannit (af lat. sta’nnum, tenn), ett som tennmalm,
stundom ock som kopparmalm användt mineral,
enligt Dana bestående af 26-32 proc. tenn,
24-30 proc. koppar, 5-12 proc. järn och omkr. 30
proc. svafvel. Färgen är gråaktig eller bronsgul. Den
har träffats som gång vid Wheal Kock, Cornwall,
och vid Garn Brea, förekommer i ansenlig myckenhet
i granit i St. Michael’s mount och f. ö. på flera
andra ställen, t. ex. i Zinn-wald i Erzgebirge.
E. E.
Stannotypi (af lat. stafnnum, tenn, och grek. ty’pös,
af tryck), fot., ett af W. B. Woodbury 1881 uppfunnet
fotografiskt reproduktionsförfarande, som till sin
princip liknar Woodburytrycket (se d. o.), men vid
hvilket man i st. f. en afformning i metall af den på
fotografisk väg erhållna gelatinreliefen använder en
med stanniol öfverdragen gelatinrelief som tryckform.
J- Htzg.
Sta’nnum, lat. Se Tenn.
Stanovojbergen [stanavå’j-], bergskedja i östra
Sibirien. Bildande en fortsättning af de från
Mongoliets gräns utgående Jablonoibergen (se
Jablonoi chrebet), sträcka de sig på gränsen mellan
Amurprovinsen och Kustprovinsen i s. och ö. samt
prov. Jakutsk i n. och ö. ganska jämlöpande med
och ofta på ringa afstånd från östra kusten, tills
de vid Ochotska hafvets innersta del böja sig mot
n., och utlöpa slutligen i Kap Desjnev vid Berings
sund. De bilda vattenskillnaden mellan Norra Ishafvet
och Stilla hafvet och äro ytterst branta. Höjden är
icke betydlig, 800–1,000 m. är den vanliga; högsta
spetsen (omkr. 1,200 m.) torde vara Sergatjinskaja
Sopka, ö. om öfversta Tungir (biflod till Olekma).
J. F. N.
Stans 1. S t a n z, köping och hufvudort i
schweiziska half kantonen Nidwalden, vid foten
af det 1,900 m. höga berget Stanserhorn. 2,936
inv. (1910). Minnesvård öfver Arnold von Winkelried. I
S. är Nikolaus v. d. Fliie (se d. o.) begrafven. Från
S. går en hissbana upp till toppen af Stanser-horn
(se Hissbana, sp. 764). (J. F. N.)
Stans. 1. (It. sta’nza) Metr., eg. uppehåll,
afdelning, hette urspr, hvarje strof i en längre
eller kortare dikt, men termen nyttjas i synnerhet om
den s. k. o 11 a v a r i m a (se d. o.) och den ur
densamma utvecklade spenserstansen. - 2. Skpsb. Se
Nitning. - 3. Tekn., verktyg för uttagande af hål
i plåtämnen, papp o. d. Se B l ec k s l a g e r i,
sp. 666, och Stansning.
Sta’nserhorn [-hårn], mycket besökt klimatisk kurort
i schweiziska kantonen Unterwalden (half-kantonen
Nidwalden) ofvanför Stans (se d. o.), vid
Vierwaldstättersjön, 1,900 m. ö. h. " I^n.
Stanser verko’mmniss [fer-]. Se Fliie och Schweiz,
sp. 1281.
Stansfeld [stärnsfeld], sir James, engelsk politiker,
f. 5 okt. 1820, d. 17 febr. 1898, blef advokat
1849 och (radikal) led. af underhuset 1859. Yngre
amiralitetslord 1863, afgick han 1864, därtill
förmådd genom Disraelis angrepp på hans intima
förbindelser med Mazzini och förmodade korrespondens
med deltagarna i en sammansvärjning mot Napoleon
III. S. blef understatssekreterare för Indien 1866
och var tredje skattkam-
marlord 1868-69, skattkammarsekreterare 1869 -71 och
president i Local government board 1871-74. Sistnämnda
befattning innehade han på nytt i Gladstones tredje
ministär (febr.-aug. 1886).
Stansmaskiner. Se Stansning.
Stansning, tekn., arbetssätt för uttagande af hål i
plåtämnen, papper, papp etc. genom ett skjuf-vande
eller skärande verktyg. Detta arbetssätt, stundom
oriktigt benämndt pressning (liksom stans-maskiner
stundom kallas pressar), skiljer sig från klippning
blott däruti, att den skjufvande eggen i senare
fallet bildar en öppen, rak eller krokig linje,
i förra fallet åter en sluten linje, vanligen en
cirkel. Arbetsstycket c (å fig.), t. ex. en metall-
Stansverktyg, a stans, b dyna, c plåt, d affall
(puts). e spiralstans.
plåt, lägges emellan ett upp- och nedgående verktyg
a af härdadt stål, stans, samt ett stillastående
verktyg fr, dyna, äfven af stål och försedt med en
nedåt vidgad urtagning af en form, svarande mot
stansens egg. Ett affall, d, s k. "puts", bildas
vid stansning, hvilket nedfaller genom dynans
hål. Utstansningen sker i allmänhet med metallen i
kallt tillstånd. Är plåten af ett mjukt material,
t. ex. bly, afskjufvas metallen likformigt under
stansens hela nedgångsperiod; är metallen åter hård,
t. ex. stål eller smidesjärn, ökas motståndet
hastigt till metallens skjufningshållfasthet,
hvarefter en ögonblicklig afskjufning af återstoden
eger rum. Härigenom blir hålets innervägg, likasom
affallets yttre yta, delvis ojämn, hvartill kommer,
att denna ögonblickliga afskjufning icke sker
efter en cylindrisk, utan efter en konisk yta,
hvars lutning beror på den ifrågavarande metallens
s. k. verkningsvinkel. Häruti ligger en olägenhet,
som medför, att ett kallstansadt hål måste
efterbearbetas genom skafning, uppborrning eller
upprymning ("brotchning") för erhållande af fullt
cylindrisk form, som alltid erfordras för noggrannare
nit-ningsarbeten. På grund häraf har man inom den
moderna plåtslageritekniken alltmera öfvergått,
från stansning till borrning af nithål, i synnerhet
sedan snabbstålen infördes, genom hvilka en borrning
kan utföras nästan på samma tid som en stansning. -
I vissa fall utgör den lösgjorda, utstansade delen
själfva arbetsprodukten, och den mellanliggande
delen bildar affall, exempelvis vid varmstansning af
mutterämnen ur plåt, vid framställning af plattor till
mynt, knappar, patronhylsor m. m. Stundom användas 2
eller flera stansar inuti hvarandra, t. ex. då hålen
i muttrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
