Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Snöblindhet - Snöbollar - Snöbollsbref - Snöbollsbusken - Snöbollschampinjon - Snöbollslöfbaggen - Snöbrott - Snö-Brueghel - Snöbrae - Snöbärsbusken - Snödroppe - Snöfjeldkolla - Snöflinga - Snöflockbuske - Snögalleri - Snögeten - Snögränsen - Snögåra - Snöhus - Snöhaetta - Snöis - Snöklocka - Snöklockebusken - Snökråkan - Snöland - Snölastningsvagn - Snölinjen - Snöloppor - Snölärka - Snömaskar - Snömoln - Snömögel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan en kall, pinande blåst med eller utan snöyra
bidraga till dess uppkomst. Den består väsentligen
i rodnad af ögonlockshud och bindehinnor, ytliga
substansförluster i hornhinnorna och blodfyllnad,
stundom inflammation af regnbågshinnorna, samt ger
sig till känna genom ljusskygghet, otydligt seende,
smärtor, tårflöde och slutligen oförmåga att öppna
ögonen i ljuset. Åkomman, som, äfven när den fått
fullt utveckla sig, i regel har ett snabbt och
gynnsamt förlopp, förebygges genom lämpliga skyddsglas
och torde numera, då kännedomen därom är allmänt
utbredd, sällan förekomma annat än i lindriga grader.
G-d.
Snöbollar (fr. boules de neige), kokk., ett slags
beignet, gjord af hvetemjöl, hvitt vin, socker,
ägggulor, litet salt, flottyr. Snöbollar kunna
förtäras med äggkräm (af mjölk, ägg och socker samt
citronskal eller mandel), vanilj, chokolad eller
kaffe, som hälles omkring de upplagda snöbollarna.
Snöbollsbref l. Kedjebref (ty. schneeballbriefe,
fr. lettres dites boules de neige, eng. chain
letters), postv., en vid massinsamlingar eller
liknande företag emellanåt använd metod att få
meddelandet därom spridt i vidaste kretsar på det
sätt, att de ursprunglige adressaterna anmodas att,
hvar för sig, reproducera detsamma i bref till
några, exempelvis tre eller fyra, nya adressater
af, så att säga, andra ordningen, hvar och en af
dessa likaledes till adressater af tredje ordningen
o. s. v., allt i ändamål att genom successivt till den
ursprunglige afsändaren ingående svarsmeddelanden,
innehållande penningar eller penningrepresentativ,
bereda denne eller det intresse, han företräder,
åsyftad ekonomisk fördel. - På samma princip hvilar
metoden att i bref, belagda med postförskott, utsända
s. k. seriekuponger. Denna metods innebörd framgår
någorlunda af ett tillkännagifvande, som plägar vara
kupongerna påtryckt i följande eller snarliknande
ordalag: "Innehafvaren af denna kupong får efter
insändandet af 5 kr. 5 andra kuponger, som han
afyttrar för l kr. stycket till 5 af sina bekanta,
och erhåller, så fort dessa 5 kuponger äro inkomna
med hvardera 5 kr., rätt att gratis få en kollektion
varor enligt medföljande plan". Seriekupongerna ha
väckt mycken förargelse och framkallat klagomål från
adressater, som i god tro utlöst postförskotten,
men sedan icke önskat åtaga sig det påtvungna
agenturskapet. Postlagstiftningen står härvid maktlös.
R. L~n.
Snöbollsbusken, bot. Se Fördubbling och Viburnum.
Snöbollschampinjon, Psalliota arvensis, bot., en
i trädgårdar och lunder allmän, mycket god matsvamp
med bar, hvit, efter beröring gulfläckig hatt och i
början hvita, sedan rödgrå skifvor.
G. L-m.
Snöbollslöfbaggen, Galeruca viburni, zool. Se
Löfbaggar.
Snöbrott l. Toppbrott, skogsh., uppstår hos träden,
efter det snö fallit våt och tung vid blidväder
och därefter inträffat kyla, som kommit den i
trädkronorna hopade snömängden att frysa fast, samt
sedan eventuellt förekommit ytterligare nya snöfall
eller storm. Påkänningen i trädens toppar blir då
lätt så stark, att de brista af. Äldre granar äro
mest utsatta för dylika skador. Se f. ö. Snötryck.
G. Sch.
Snö-Brueghel [brögel]. Se Molanus, M.
Snöbræ. Se Snebræ.
Snöbärsbusken, Symphoricarpus racemosus Mich.,
bot., en från Nord-Amerika härstammande, till
fam. Caprifoliaceoe hörande, l-2 m. hög buske,
som ofta odlas i våra trädgårdar för de snöhvita
bärens skull. De ljusröda blommorna, som sitta i en
liten klase, ha nästan aktinomorf, bägarlik, 5-flikig
krona och korta ståndare. Bladen växla i form mellan
äggrunda och grundt flikiga. Busken förvildas lätt
genom sina långt utlöpande rotskott. En annan art,
S. vulgaris, har små röda frukter och odlas äfven som
prydnadsbuske, men är ej så härdig som S. racemosus.
O. T. S. (G. L- m.)
Snödroppe, bot. Se Galanthus.
Snöfjeldkolla, fjäll. Se Norge, sp. 1379.
Snöflinga, meteor. Se Snö, sp. 149.
Snöflockbuske, Chionanthus virginica, bot., en till
fam. Oleaceæ hörande, 2-3 m. hög buske, härstammande
från Nord-Amerika och odlad som prydnadsbuske i
södra Sveriges trädgårdar för de i sammansatta klasar
sittande talrika, hvita blommorna. Bladen äro hela
och helbräddade.
G. L-m.
Snögalleri, järnv. Se Snöskyddsanläggningar.
Snögeten, zool. Se Antiloper, sp. 1146.
Snögränsen, meteor. Se Snö, sp. 150.
Snögära, i Dalarnas högre belägna trakter använd
benämning på ett jämförelsevis hastigt förbisvepande
snömoln eller ett snart öfvergående snöfall.
E. E.
Snöhus. Se Eskimåer, sp. 904.
Snöhætta. Se Snehætta.
Snöis, fys. geol. Se Is, sp. 884.
Snöklocka, bot. Se Leucojum.
Snöklockebusken, bot. Se Halesia.
Snökräkan, zool. Se Pyrrhocorax.
Snöland. Se Island, sp. 935.
Snölastningsvagn, järnv. Se Snöplog 2.
Snölinjen, meteor. Se Snö, sp. 150.
Snöloppor, zool. Se Gletscherloppan och Maskregn.
Snölärka, zool. Se Fältsparfsläktet.
Snömaskar. Se Flugbaggar och Maskregn.
Snömoln, meteor. Se Ismoln.
 |
| Snömögelstrådar å höstsädesfält vid snösmältningen på våren. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
