Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slaviska språk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillhöriga den ungerska kronan, men med själfständig
förvaltning och eget språk. Under trycket af mot
den ungerska nationaliteten fientliga rörelser
bildades 1849 det serbiska vojvodskapet, i
hvilket äfven ingingo de syrmiska områdena Ruma
och Illok, som likväl 1860 efter kronlandets
upphäfvande återförenades med S. Genom
manifestet af 1873 "provinsialiserades"
den kroatisk-slavonska militärgränsen och
införlifvades 1881 med det öfriga landet. Den
nuv. komitatsindelningen daterar sig från 1886.
(J. F. N.)
Slavoniska l. Slavonska nyttjas stundom som gemensamt
namn på de i Slavonien och f. d. Militärgränsen
talade munarterna. Dessa kunna alla betraktas som
dialekter af den egentliga serbiskan, štakavština (jfr
Serbokroatiska språket). Ordet S. förekommer äfven
(i enlighet med det engelska uttrycket slavonic =
"slavisk") som namn dels på kyrkoslaviskan (se
d. o.), dels på det slaviska urspråket.
H. A.*
sld., förkortning för it. saldo (se d. o.).
S. L-d (Esselde), signatur. Se Adlersparre 7.
s. l. e. a., förkortning för lat. sine loco et anno,
utan ortnamn och årtal.
Sleaford [slī’fəd], stadsliknande samhälle
(urban district) i engelska grefsk. Kesteven
(Lincolnshire). 6,427 inv. (1911). Handel
med jordbruksprodukter. Platsen
anses vara af romerskt ursprung.
J. F. N.
Sledorn, H e n r i k, af en Stockholmssläkt, kanik
i Uppsala, en tid Gustaf I:s kansler, blef magister
i Leipzig 1508, var enligt Peder Svart ett par
år Gustaf Vasas lärare i Uppsala, förekommer 1529
-31 som konungens kansler och namnes samma tid bland
rikets råd, men förekommer ej därefter i handlingarna.
Ehd.
Sleeper [slī’pə], eng. (eg. "sofvare"). Se
Järnvägssyllar.
Sleeping partner [släpig. pä’tne], eng. Se Partner.
Sleidänus, Johannes, tysk historieskrifvare,
f. omkr. 1507 i Schleiden nära Köln och uppkallad
efter födelseorten, d. 1556. S. fick sin vetenskapliga
utbildning i Frankrike och mottog starka litterära
impulser därifrån. Han blef 1537 sekreterare hos Frans
I:s minister kardinal Du Bellay och användes af denne
för underhandlingar med de tyske protestanterna,
men flyttade 1542 tillbaka till Tyskland och slog
sig 1544 ned i Strassburg. På uppdrag af Tysklands
protestantiska ständer och i syfte att rättfärdiga
deras politik skref S. sitt förnämsta verk,
Commentarii de statu religionis et rei publicce
Carolo V Ccesare (1555). Om reformationstidens inre
historia har han intet att meddela; det var blott
det yttre händelseförloppet han ville teckna. Till
hans förfogande stod ett vidlyftigt material af
officiella akt-
stycken. Dessa låter han i regel själfva tala
(i form af knappa och koncisa referat), men
han visar stor skicklighet och smak vid deras
sammanställning; språket är måttfullt. Trots
den tendens, som uppbar verket, blef det
intill 1800-talets början hufvudkällan för den
tyska reformationshistorien. Bland S:s öfriga
arbeten märkes det världshistoriska kompendiet De
quatuor summis imperiis (1556, i Tyskland nyttjad
som skolbok ända fram till upplysningstiden).
N- H-tz.
Sleipner (isl. Sleipnir), nord. myt., Odens grå,
åttafotade häst. Hur S. kom till världen se L o k e,
sp. 1001. Namnet betyder kanske "springare".
Slejf (ty. schleife), mus., dets. som parallell
1. andragbart register i orglars kancell-låda. Se
Orgel, sp. 865.
f, ridk. Se Sadel.
fkedja, mek. Se Kättin g, sp. 599.
Sle
Sle
Sle ftygél (af ty. schleife) 1. Enkel hjälp-tygel,
ridk., en s. k. hjälptygel vid ridning, som har till
ändamål att förmå hästen att sänka hufvudet och ge
efter i nacken samt att stadga hästens hufvudställning
och hindra honom från att kasta upp nacken. Den består
af en längre tygel, som fästes i sadelgjorden under
hästens buk och går mellan frambenen samt trades
öfver en mellan tränsringarna fäst mindre rem för
att därefter fattas af endera handen; på hjälptygeln
finnes vanligen i höjd med hästens bringa en ring,
genom hvilken tygeländan trades, sedan den blifvit
förd öfver tränsens rem
(se fig.). Hjälptygeln skall icke oupphörligt verka,
utan endast vara till hands i händelse af behof
samt genast upphöra att användas, då hästen ger
efter. Denna eftergift skall nås genom ryttarens
inverkan med säte och ben; under det att hjälptygeln
endast verkar mothållande. I annat fall skadar denna,
liksom hvarje annan hjälptygel (se M a r t i n g a
1), mer, än den gagnar. B. C-m. Slejhar [jle’j-],
Josef K ar el, tjechisk författare, f. 1864, d. 1914,
studerade vid Prags teknologiska högskola och var
någon tid anställd som kemist vid en sockerfabrik,
skötte därpå sin faders landtgård och blef sedan
lärare vid en handelsskola i Kolin. Sin litterära
verksamhet började han 1886 och väckte tidigt
uppmärksamhet genom konstnärlig originalitet och
psykologisk skärpa. Hans författarskap karakteriseras
dels af en mystisk tendens, dels af stark naturalism
i beskrifningen. I den nytjechiska novellistiken var
S. en af de egendomligaste, mest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
