Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sladörj ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(se Nordamerikanska inbördeskriget), som ändades med
slafvarnas fullständiga befrielse. På de västindiska
öarna ha de europeiska kolonialmakterna efter hand
följt Englands föredöme. Äfven på Cuba och Puerto Rico
har slafveriet efter de inre strider, som följde på
1868 års spanska revolution, småningom upphört. I
de republiker, som uppstått ur spillrorna af det
spanska väldet i Amerika, är slafveriet öfverallt
afskaffadt. I Brasilien, där det längst fortlefde,
beslöts dess afskaffande 1888. Ett slags ersättning
för slafveriet sökte de forne slafegarna en tid i
handeln med kulier (se d. o.).
Hos flertalet af de folk, som ligga utanför den
europeiska civilisationens område, fortlefver ännu
slafveriet under mildare eller strängare former. I
Kina och Indien lefver en stor del af de lägre
klasserna i en ställning, föga eller intet skild
från slafvens; och inom det muhammedanska Asien och
Afrika har handeln med negerslafvar t. o. m. skjutit
ny fart, sedan vägen till Amerika blifvit stängd
för densamma. Genom en internationell konvention i
Bruxelles 1890 ang. främjande af civilisationen i
Afrika (tryckt i "Svensk författningssamling" 1892,
n:r 19) ha dock kraftiga åtgärder till stoppande af
slafhandeln å sjön beslutats och verksam kontroll
öfver densamma utanför Afrikas östkust och i Arabiska
sjön anordnats, hvarjämte en särskild internationell
byrå upprättades i Sansibar och en i Bruxelles
för underlättande af kontrollverksamheten. Äfven
slafhandeln till lands har af denna konvention
berörts, och genom senare tillägg till densamma
ha ytterligare försök gjorts till slafveriets
bekämpande. – Af helt annan art än den vanliga
slafhandeln är den s. k. hvita slafhandeln (se
d. o.). – I Danmark och Norge har i äldre tider med
"slafveri" betecknats fästningsstraff (se d. o.,
sp. 329).
E. Sn. (Rld. C. L-g.)
Slag. 1. Bergsv., i en bergart uppträdande
öppna, för blotta ögat synliga sprickor. En på
slag rik, d. v. s. starkt förklyftad, bergart
är i stenindustriellt afseende oduglig. Vid
sprängningsarbete är af stor betydelse, att hänsyn
tages till förefintligheten af slag vid placering af
borrhålen och bestämmande af sprängladdningarnas
storlek. Bristande kännedom om slagens läge
har ofta föranledt svåra olyckshändelser vid
sprängningsarbeten. - 2. Bygnk. Se F o g, sp. 707,
och Rustik. - 3. Fys. (Elektriska slag) Ett elektriskt
slag uppstår, då en konduktör, ett åskmoln eller i
allmänhet en laddad kropp urladdas. Äfven i kroppar,
laddade genom influens (se Elektricitet, sp. 203),
uppstår en urladdning, när den influerande kroppen
urladdas; ett exempel härpå lämnar det elektriska
bakslaget (se d. o.). Den elektriska ström, som
uppkommer, då en elektriskt laddad kropp plötsligt
urladdas, skiljer sig från en vanlig galva-nisk
ström endast däruti, att den är ett ögonblickligt
fenomen. Urladdningens verkningar äro därför äfven
likartade med den galvaniska strömmens. Se vidare
Elektrisk gn-ista och Åskslag. - 4. Jaktn., den
strimma af luktsubstans, "vittring", som villebrådet
lämnar kvar på marken. Slag kan alltså äfven
definieras som ett medelst luktsinnet uppfattadt
spår. Man talar på jägarspråk om färska slag, gamla
slag, natt-
slag, hunden finner slag eller får slag o. s. v. -
5. (Fältslag) Krigsv., den blodiga sammanstötningen
af två mot hvarandra kämpande arméer (slag i mindre
omfattning, t. ex. mellan enskilda delar af arméer,
benämnes strid, träff-ning, skärmytsling o. s. v.). Om
den ena af de båda stridande parterna inväntar
den andra med afsikt att upptaga strid, uppstår en
planlagd strid (fr. bataille rangée); träffa de under
rörelserna oförberedt på hvarandra, uppkommer ett
oförberedt slag, renkonterstrid (fr. rencontre). I
det planlagda slaget känner hvar-dera parten alltid
åtminstone något så när fiendens ställning, hvarigenom
åtgärder för striden på förhand kunna vidtagas;
i det oförberedda slaget kommer allt plötsligt,
befälhafvarna måste snabbt uppfatta, besluta och
utföra. Ännu under den napoleonska tiden upptogos
de flesta slag som planlagda; sedermera ha under
det rörliga kriget de oförberedda tagit öfverhand
(under aug. och sept. 1870 utkämpades endast två
planlagda slag, Gravelotte och Sedan). Slagets
mål är att bryta fiendens krafter, så att han blir
oförmögen till vidare motstånd. Vid anfall kan slaget
utföras antingen omfattande mot den ena eller båda af
fiendens flyglar eller genombrytande mot hans midt,
allt under det vissa trupper sysselsätta honom på
de delar af fronten, mot hvilka hufvudanfallet icke
riktas. Med nutidens stora truppmassor afbrytes slaget
vanligen af mörkret, och ofta kan man först under
natten öfverskåda dess utgång. Stanna båda parterna
på slagfältet för att följande dag förnya slaget, kan
man tala om ett oafgjordt slag. Eljest är slagfältets
behållande eller intagandet af fiendens ställning
vanligen det synbara tecknet af segern. Slagfältet,
den plats, där slaget utkämpas, bör väljas så, att
det passar för ens styrka och för de truppslag man
företrädesvis eger, och så, att återtågsvägen är
tryggad. Det sätt, på hvilket trupperna uppställas
till striden, kallas slagordning. Förr var denna
af stor vikt, då det gällde att sammanhålla långa,
obrutna linjer; nu åter har grupperingen i stort
ersatt slagordningens vikt. Slagordningens front
benämnes s l a g l i n j e. Om slagordningen under
olika tider se Fotfolk. Med de stora härar, som
nutidens stater sända i fält och låta enhetligt
uppträda,, komma slagen att utsträckas utefter en
lång sträcka och att anta formen af en rad slag med
större eller mindre samband mellan hvarandra. Då
afgörandet härigenom blir svårare att framkalla,
kräfva slagen längre tid och bli i alla fall icke
alltid afgörande. - 6. (Slaganfall, lat. apoplexi’a)
Patol., i många fall detsamma som hjärnblödning (se
Hjärnsjukdomar, sp. 853-855). - Om s. k. hjärtslag,
ett populärt namn för hjärt-förlamning, se
Hjärtsjukdomar, sp. 870; om lungslag se Lungsjukdomar,
sp. 1452. - 7. Sjöv., den sträcka, som ett kryssande’
fartyg tillryggalägger mellan två vändningar. Är
vinden ej "stick i stäf", utan fartyget på den ena
bogen kan styra något närmare riktningen till målet
än på den andra, säges den gynnsammare linjen vara en
god "slagbog" (stundom "sträckbog"). - 8. Skpsb., den
afrundade del af fartygsskrofvet, som utgör öfvergång
mellan bottnen och sidan. - 9. Tekn. Se H å 11 f a
s t-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
