Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling / 1091-1092 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skokloster ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Egaren har patronatsrätt inom socknen. Slottet
(fig. 1) utgöres af 4 längor, som omsluta en
kvadratisk gård. I de fyra yttre hörnen resa sig
8-kantiga torn med lanterninprydda kupoler. Slottet
har 3 våningar och öfverst därjämte en halfvåning,
tornen där ofvan ha ytterligare en våning. Taket är
högt och brant. Slottsgården omges i bottenvåningen af
en öppen arkadgång, i de öfre våningarna till större
delen af sammanhängande korridorer. Stora förstugan
(fig. 2) är hvälfd, krysshvalfven uppbäras af 4 par
kopplade

Fig. 1. Skoklosters slott.

Fig. 2. Stora förstugan i Skoklosters slott.

Fig. 3. Kungssalen.

Fig. 4. Gästrum med 2 af de s. k. Bielketapeterna, flamska gobelänger.

marmorkolonner, i väggarnas nischer stå romerska
kejsarbyster. Slottets plan är högst enkel och
konstlös. Alla rum ligga utåt yttre fasaderna. En
trappa upp är hufvudvåningen belägen, 2 trappor
upp gästvåningen. I stort sedt är slottet bevaradt
i sitt ursprungliga skick, det ger en åtminstone i
vårt land enastående bild af en furstlig boning under
1600-talets senare hälft. Den fasta inredningen är
hufvudsakligen från 1660–70, rummen ha bjälktak eller
stucktak – några af dem i mycket stark relief med tung
och yppig ornamentering, ibland i brokiga färger –,
rikt prydda spisar, öfverklädda med en yta af trä,
snidad och målad, som gå från golf till tak, ofta
med en holländsk kakelugn bredvid sig, och låga,
breda enkeldörrar. Rummen äro till antalet 72,
oberäknadt tornens
högsta våning; slottets största rum, "Kyrksalen",
som sträcker sig genom två våningar, har aldrig
blifvit inredt. Slottets möbler äro hufvudsakligen
från 1600- och 1700-talen. Där finns en myckenhet
dyrbart husgeråd, kuriosa och pretiosa af olika slag –
nyligen med stor omsorg ordnade af frih. E. Cederström
– likaledes dyrbara flamska gobelänger, bland dem
i 3 af gästrummen 6 stycken, framställande Alexander
den stores bataljer och triumftåg (se fig. 4), väfda
i Bruxelles efter Charles Lebruns målningar och 1682
skänkta af Ludvig XIV
till svenske ambassadören i Paris grefve Nils
Bielke (de förvarades förut på Salsta). Slottets
målningssamling är den största enskilda i Sverige. I
Kungssalen (fig. 3) äro samlade porträtt af de svenske
konungarna från Gustaf I t. o. m. Oskar II samt af
flera bland drottningarna. I första våningens korridor
upptas väggfälten af stora porträtt i helfigur af
Herman Wrangel och 20 af hans krigskamrater. Dessa
porträtt voro förut uppsatta i den äldre byggnaden
på stället. Bland väl representerade mästare märkas
L. Cranach, Sandrart, Wuchters, Ehrenstrahl,
D. Beck, M. Mijtens, Roslin, Södermark, Westin
och O. Björck. I ett tornrum, inredt af grefve
M. Brahe till en minneskammare åt Karl XIV Johan,
ses bl. a. Byströms marmorstaty af denne, framställd
som krigsguden Mars. En minnesvård

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>