Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skeppsmätningskontrollör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
971
Skeppsmätningskontrollör-Skeppsredare
972
regeln vid kappsegling se Mätningsregel.) Efter
afslutad mätning, hvilken, om anhållan därom
göres, jämväl skall upptaga mått för beräkning
af afgiftspliktiga dräktigheten enligt engelska
och Donaureglerna, utfärdar skeppsmätaren ett
mätningsbevis, upptagande bl. a. alla mått jämte
beskrifning å dräktighetsberäkningen. Mätningsbeviset
granskas af vederbörande skeppsmätningskontrollör
eller tullkammare, hvarpå den senare utfärdar m ä
t b r e f för fartyget samt å svenskt fartyg låter
dels å lämpligt ställe (t. ex. storlucks-balken)
inhugga den afgiftspliktiga dräktigheten jämte
nationalitetsmärket S. E. (svensk egendom), dels öfver
afgiftsfria besättningsrum anbringa uppgift å största
antal personer, som får inhysas i rummet. Mätbrefvet
skall ange fartygets nationalitet, cert, namn och
hemort, igenkännings- eller kontrollmått, totala och
afgiftspliktiga dräktighet samt namn å befälhafvaren
och (hufvud-)redaren. I bihang till mätbrefvet införes
afgiftspliktiga dräktigheten enligt engelska och
Donaureglerna, då beräkning däraf skett. Mätbref,
utfärdadt efter mätning enligt regeln I, gäller,
till dess ändringar i fartygets form eller rymd eller
i mätningsföreskrifterna kunna påkalla ny mätning,
hvaremot mätbref, grundadt på mätning efter regeln II,
gäller endast, till dess mätning kan ske enligt regeln
I. - För gång genom Sues- och Panama-kanalerna afsedd
skeppsmätning verkställes af skeppsmätaren enligt
särskilda bestämmelser efter därom gjord anhållan;
särskildt mätbref för denna mätning ("Suez canal
special tonnage certificate" och "Panama canal tonnage
certificate") erhålles af tullkammaren.
Skeppsmätuingspersonalen, som tillhör tullstaten,
utgöres af: 5 skeppsmätningskontrollörer, 2 i
Stockholm och l i hvardera af städerna Göteborg,
Malmö och Sundsvall, hvilka öfver-vaka och inspektera
skeppsmätarna i deras åligganden samt kontrollräkna
inkomna mätningsbevis, innan de tillställas
tullkammaren för utfärdande af mätbref, samt 48
skeppsmätare, i regel l i hvarje stapelstad. Af de
i Stockholm varande skeppsmätningskontrollörerna
skall den ene jämväl tillhandagå Generaltullstyrelsen
med beredning af skeppsmätningsärenden samt därför
benämnas skeppsmätningsöfverkontrollör.
Beträffande skeppsmätning är föreskrifvet i
förordningen 64/1880 (l:a siffran anger numret i
Svensk förf. saml., 2:a siffran årtalet) med däri
genom kung. 45/1894, 130/1902, 23/1908, 60/1909 och
95/1909 gjorda ändringar och tillägg. Gällande
föreskrifter om mätning för bestämmande af
afgiftspliktig dräktighet enligt engelska regeln
återfinnas i 46 1894, 20/1904, 32/1904, 23/1908,
30/ 1908, 136/1909 och 108/1910, enligt Donauregeln
i 46/1894, för gång i Sueskanalen i bih. 50/1907,
66/1907 och bih. 21/1908 samt för gång i Panamakanalen
i 375/1914 och 477/1914. För skeppsmätningskontrollör
gäller genom kung. 65/1880 utfärdad instruktion med
däri genom 58’1883 gjord ändring samt för skeppsmätare
genom kung. 66/1880 utfärdad instruktion med däri
genom 56/1884 och 46’1894 gjorda ändringar. C. K. S.
Skeppsmätningskontrollör och
Skeppsmätningsöfverkontrollör, skpsb. SeSkep ps-rn
ä t n i n g.
Skeppsnummer, sjöv., nummer, som omedelbart efter
embarkeringen tilldelas de menige af besättningen
å örlogsfartyg. Udda nummer tillhöra styrbords
vakt, jämna babords. Hvarje skeppsnummer motsvaras
af särskild befattning ombord, l och 2 äro l:e
backskorpraler, 101 och 102 l:e skanskorpraler
o. s. v. H- W-1.
Skeppsorder, sjöv., allmänna befallningar
1. föreskrifter för tjänsten ombord, hvilka utfärdas
af fartygschefen och delges besättningen. H. W-1.
Skeppspenningarna (eng. ship-money}, en af konung
Karl I i England pålagd skatt, hvars upptagande utan
parlamentets samtycke blef en af hufvudorsakerna till
utbrottet af 1640-talets engelska revolution. Under
medeltiden hade engelska städer och grefskap vid
kusten varit skyldiga att vid krigstillfälle utreda
fartyg till rikets försvar, och denna pålaga hade
stundom utgjorts äfven i form af en penninggärd. En
sådan hade så sent som 1619 af Jakob I utan nämnvärdt
motstånd uttagits från London och andra sjöstäder. För
flottans tillväxt och underhåll ansåg sig Karl I
därför kunna till alla Englands grefskap utsträcka
tillämpningen af den grundsats, hvarpå pålagan
hvilade. Ett första försök i denna väg 1628 rönte
dock så allvarligt motstånd - under åberopande af
gamla stadgar från Edvard I:s och Edvard III:s tid
om olagligheten af hvarje skatt, som utkräfdes utan
parlamentets samtycke -, att konungen den gången
återtog sitt redan utfärdade påbud. 1634 återupptog
Karl sin plan och pålade kuststäderna (jämte London)
att utreda ett visst antal fartyg eller prestera
dessas värde i penningar. Trots att påbudet mot all
tidigare häfd utfärdades under fredstid, fram-kommo
ej några kraftigare konstitutionella gensagor, men
missnöjet bröt däremot ut med stor häftighet 1635,
då Karl i sin andra writ of ship-money utsträckte
pålagan till alla städer och grefskap, äfven till dem,
som ej lågo vid kusten. Man började i den nya åtgärden
ana en bestämd plan att göra kronan oberoende af
parlamentet i fråga om beskattning och lagstiftning,
och detta intryck skärptes, då en ny förordning om
skepps-penningars erläggande utfärdades 1636. Trots
ett utlåtande från domarhåll till förmån för den
kungliga åtgärdens laglighet vägrade den för-mögne
godsegaren John Hampden (se d. o.) 1637 att betala
sin del i gärden, och en mot honom anställd långvarig
process slöt med, att 1638 endast 7 af 12 domare
i Exchequer chamber uttalade sig till förmån för
kronans anspråk. Rättegången mot Hampden väckte
oerhördt uppseende och kom det allmänna missnöjet
med skeppspenningarna att i hög grad stegras. Karl
I utskref dock 1639 en ny dylik gärd, fastän vida
mindre än de föregående, men då "långa parlamentet"
sammanträdt, blef en af dess första åtgärder att genom
en af den ryktbare juristen Selden föreslagen och
grundligt motiverad lag förklara skepps-penningarna
olagliga och domen mot Hampden upphäfd
(1641). Jfr S. R. Gardiner, "History af England
. . . 1603-1642", bd 3, 6-8 (1883 -84). ^
V. S-g.
Skeppsportiön, sjöv., manskapsportion ombord enligt
gällande spisordning.
Skeppsredare. Se Redare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
