Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling / 951-952 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skenäs skans ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Skenäs slott, sedt från sjösidan.

des 1876-86 efter ritningar af E. Langlet. Genom gifte
öfvergick S. 1720 till riksrådet grefve J. Gyllenborg
och stannade i dennes släkt till 1832. En
af dess egare var landshövdingen grefve
J. J. Gyllenborg, broder till skalden
G. Fr. Gyllenborg, som uppfostrades på S. jämte Creutz
och liksom denne varmt besjöng dess skönhet. Äfven
Runius och Dalin tjusades af nejdens täckhet. Den,
som dock framför alla fäst sitt namn vid S., är
J. G. Oxenstierna, landshöfding Gyllenborgs systerson,
som föddes där 1750 och särskildt i inledningen
till "Skördarne" förevigade dess minne. 1832
köptes S. af majoren grefve B. Oxenstierna, hvars
arfvingar 1842 sålde det till öfverstelöjtnanten
J. U. von Ihre. Dennes arfvingar sålde det 1865
till frih. H. Palmstierna, hvars son, ryttmästaren
frih. M. Palmstierna, är den nuv. egaren. -
2. Kungsgård i ö. Husby socken, Östergötlands
län, vid Bråviken, 3 7/8 mtl, tax. till 95,000
kr. (1915). Genom Sigrid Banérs testamente 1480 kom
hennes från mödernet ärfda gård S. till hennes bror
Knut Eskilsson Banér (d. 1520) och sedan till hans
dotter Dorotea, g. m. Krister Johansson Vase. Konung
Gustaf tyckes ha indragit S., ty prinsessan Cecilia
fick på 1550-talet S. i förläning jämte underlydande
socknar Ö. Husby, Ö. Stenby, Häradshammar, Ö. Ny
och Skällvik, och gården kallades då drottning
Margaretas arfvegods. Genom arfskifte 1572 kom
S. till hertig Magnus, hemföll vid hans död till
kronan men gafs 1610 till hertig Karl Filip och sedan
till änkedrottning Kristina och till pfalzgrefvarna
Johan Kasimir och Adolf Johan, förpantades 1678 till
riksrådet Gustaf Kurck, förlänades som morgongåfva
1680 till drottning Ulrika Eleonora samt har
sedan varit upplåtet till kronoarrende. Årliga
arrendebeloppet (till 1928) är 3,245 kr.
1-2. Wbg.

Skenäs skans. Se Sätersundet.

Skepestapeningar, kam. Se Ledingslame.

Skepp. 1. Sjöv. Ett större segelfartyg med tre eller
flera master. I dagligt tal används ofta ordet skepp
i betydelsen fartyg (se d. o. och Segelfartyg). -
2. Bygnk., den för församlingen afsedda delen af
en kyrka i motsats till koret. Om lång-, tvär- och
sidoskepp se vidare Kyrka 1. Midtskepp 1. hufvudskepp
kallas det skepp, som, då skeppen äro flera till
antalet (3, 5, 7), ligger i midten af dem. - Jfr
Naos. - 3. (Sättskepp) Boktr. Se Boktryckarkonst,
sp. 983 och fig. å 2:a illustrationssidan.
1. R. N.* 2. Upk.*

Skeppa en sjö (eng. ship a sea), sjöv.,
få in en brottsjö öfver relingarna.
R. N.*

Skeppar Clement. Se Clement.

Skeppare, sjöv., en förr i lag använd benämning
på befälhafvaren å alla slags handelsfartyg. Under
en lång tidsperiod förstods vanligen med skeppare
en oexaminerad befälhafvare å mindre kustfartyg
på hemlands farvatten, hvaremot den examinerade
kallades sjökapten. Sedan särskilda skepparexamina
blifvit fastställda, bestämdes genom k. förordn.
ang. befäl å svenska handelsfartyg 29 mars 1912, att
befälhafvare å alla fartyg i "inre fart" med undantag
af större passagerarångfartyg skola inneha (minst)
"skepparbref" likasom ock i östersjöfart befälhafvare
å segelfartyg och å ångfartyg under 100 ton (ej
passagerarfartyg). Nämnda befälhafvare borde således
egentligen benämnas skeppare, men kallas i regel
kapten. (Jfr Navigationsskola och Sjökapten.) Stundom
används benämningen kofferdiskeppare, för att
skilja honom från skeppare vid k. flottan, hvilken är
af underofficers grad och har den speciella tillsynen
och vården af fartygens tackling, segel, tågvirke
o. d. Är den sistnämnde underofficer af l:a graden,
kallas han flaggskeppare. Jfr Flaggunderofficer.
R. N. (H. W-l.)

Skepparpipa, sjöv., en liten, af mässing eller
silfver bestående signalpipa, som af underofficerarna
(företrädesvis skepparna) ombord å örlogsfartyg
används till påkallande af besättningens uppmärksamhet
för påföljande kommandoord eller order. Olika ljud och
drillar användas för halning, firning, beläggning,
skaffning, honnör vid fallrepet m. m. Jfr Signal,
sp. 438. R. N.*

Skepparslöf, socken i Kristianstads län, Gärds
härad. 2,671 har. 1,163 inv. (1915). S. utgör ett
pastorat i Lunds stift, Gärds kontrakt.

Skepparslöfshöjden. Se Skarpenhögar.

Skepparsocieteten. Se Sjökaptenssocieteten.

Skepparöarna. Se Samoaöarna.

Skepperstad, socken i Jönköpings län, Västra
härad. 5,235 har. 698 inv. (1915). Annex till Hultsjö,
Växjö stift, Västra härads kontrakt.

Skepphult, socken i Älfsborgs län, Marks härad. 4,642
har. 569 inv. (1915). Annex till Seglora, Göteborgs
stift, Marks och Bollebygds kontrakt.

Skepplanda, socken i Älfsborgs län, Ale härad. 9,573
har. 2,098 inv. (1915). S. bildar med S:t Peter och
Tunge ett pastorat i Göteborgs stift, Domprosteriets
norra kontrakt.

Skeppsarklimästare. Se Arkli.

Skeppsbarometer. Se Barometer, sp. 967.

Skeppsbord, sjöv. - Om skeppsbord, ombord å fartyg,
t. ex. bruk om skeppsbord, hvilket äfven kallas
skeppsbruk. R. N.*

Skeppsbref, postv., benämnas i vår posttjänst sådana
ofrankerade bref, som vederbörande afsändare under
hand aflämna till befälhafvaren å ett fartyg för
fortskaffande till fartygets destinationsort. Endast i
det fall att dylikt bref innehåller skeppshandlingar,
order eller rapporter, som utväxlas mellan fartygets
redare och dess kommissionärer eller agenter, får
det, oafsedt om fartyget är postförande eller ej,
fortskaffas, utan att postporto erlägges af vare sig
afsändare eller mottagare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>