Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skaldynge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
877
Skandinaviska myntkonventionen-Skandinavisk selskab
878
hade sålunda gått om intet - blott namnet kvarstod
som ett minne -, och det var som en rent svensk bank,
som kreditbolaget l april 1864 började sin verksamhet
under Teodor Mannheimers ledning. Meningen hade urspr,
varit, att bolaget i första rummet skulle egna sig
åt bankirverksamhet, men därjämte äfven bedrifva
emissions- samt vissa slag af vanlig bankverksamhet. I
början blef det dock den sistnämnda verksamhetsarten
- utlåning och växeldiskontering samt inlåning genom
deposition -, som trädde i förgrunden. 1865 inrättades
kontoret i Stockholm, och bolagets namn ändrades då
till Skandinaviska kreditåktie-bolaget. 1868 öppnades
ett afdelningskontor i Norrköping. Kreditaktiebolaget
lyckades i Stockholm draga till sig kommissionärskapet
först för Skånes enskilda bank och sedan för en
mängd andra landsortsbanker, så att det omsider
blef ett slags central- och clearingsbank för
de flesta af landets enskilda banker, och 1896
inrättades vid Stockholmskontoret af dess dåv. chef,
frih. K. Langenskjöld, en clearingsafdelning för
Stockholmsbankerna i likhet med hvad förut varit
fallet för landsortsbankerna. Äfven Riksbanken gick
med, och därigenom kom vid kreditbolaget ett för
hela landet gemensamt, synnerligen välbehöfligt
clea-ring-house till stånd, hvilket emellertid
efter öfver-enskommelse med bolaget 1899 öfvertogs
af Riksbankens hufvudkontor. S. sammanslogs
1907 med Industrikreditaktiebolaget i Stockholm
(grundadt 1864), i sammanhang hvarmed grundfondens
maximibelopp höjdes från 15 till 34 mill. kr.,
och 1910 med Skånes enskilda bank (landets
största och äldsta enskilda bank, grundad 1830,
med en grundfond af 30 mill. kr., en reservfond af
22,5 och en dispositionsfond af l mill. kr. samt 17
afdelningskontor), hvarefter grundfondens maximibelopp
höjdes till 90 mill. kr. Vidare stadgades, att
styrelsen skulle utse en ordf. och två vice ordf.,
af hvilka tre en skulle vara bosatt i Göteborg, en i
Stockholm och en i Skåne, samt att bolagsstämma kunde
hållas i Göteborg, Stockholm eller Malmö. Härigenom
och genom andra anordningar har S:s Malmökontor
blifvit likställdt med de andra huf-vudkontoren, och
Skånebankens afdelningskontor i södra Sverige sortera
fortfarande under detta kontor, utom det i Halmstad,
som tillfördes Göteborgskontoret. Under de senaste
åren har en del nya afdelningskontor inrättats,
bl. a. ett i Örebro, och f. n. har S., utom de tre
hufvudkontoren i Göteborg, Stockholm och Malmö, 25
afdelningskontor. Bolagets omslutningssumma, som vid
slutet af 1909 uppgick till omkr. 185 mill. kr. och
vid slutet af 1910, efter sammanslagningen med
Skånebanken, till öfver 365 mill., belöpte sig vid
slutet af nov. 1916 till omkr. 527 mill. kr. -
S:s grundfond och aktiestock. Enligt den första
bolagsordningen- skulle aktiebolaget utgöra minst
5, högst 15 mill. rdr, fördeladt i aktier å 355
rdr (20 pd st. eller 500 frcs). När bolaget 1864
började sin verksamhet, voro tecknade 14,500 aktier å
tills. 5,147,500 rdr, hvaraf 20 proc. inbetalts. 1867
nedsattes aktiernas nominella värde till 142 rdr
( = 8 pd st. eller 200 frcs) eller det dittills
inbetalda beloppet, utgörande 40 proc. af den urspr,
valören. Genom successiva nyemissioner alltifrån 1865
ökades antalet aktier och steg aktiekapitalet, så att
det förra 1904 utgjorde 119,720 st. och det senare
17 mill. kr., 1907 resp. 154,930 och 22 mill. kr.,
1910 resp. 319,930 och 45,4 mill. kr. Bolagets
reservfond, som grundades 1865 och vid slutet af
1868 uppgick till l mill. rdr, har successivt växt
till 47,5 mill. kr. Sammanlagda beloppet af grund-
och reservfonderna belöper sig sålunda f. n. till
nära 93 mill. kr., hvarigenom S. framstår som
icke blott Sveriges, utan hela Skandinaviens
kapitalstarkaste privatbank. Bolagets nettovinst,
som 1865 utgjorde 280,000 rdr, steg 1915 till c:a
7,9 mill. kr. Utdelningen till aktieegarna har
växlat mellan 7,65 proc. 1865 och 15,84 proc. 1872;
under de senaste åren har den utgjort 14,79 proc -
Lokaler. Bolaget har i Göteborg eget hus vid Västra
hamngatan sedan 1885, dess Stockholmskontor,
sedan 1876 vid Storkyrkobrinken; och för det
senares räkning har vid Gustaf Adolfs torg,
på platsen för Hotel Rydberg och Celsingska
huset, hvilka egendomar bolaget inköpte 1910,
efter ritning af arkitekten E. Josephson,
uppförts ett nytt palats, hvilket beräknas bli
färdigt till inflyttning 1917; Malmökontoret är
inrymdt i Skånebankens gamla hus (upp-fördt 1877
efter ritning af professor Jacobson); af de 25
afdelningskontoren äro 12 inrymda i bolagets egna hus.
A. WisonM.
Skandinaviska myntkonventionen. Se Myntkonvention.
Skandinaviska naturforskarmöten. Se N a t u r-f o rs
k arm ö t en, sp. 593.
Skandinaviska postunionen. Se Postförening.
Skandinaviska sadelmakar- och tapetserarför-bundet. Se
Fackförbund.
Skandinaviska seglarförbundet. Se Segelsällskap.
Skandinaviska sjömanshemmet. Se S j ö m a n s-mission.
Skandinaviska språk. Se Nordiska språk.
Skandinaviska tandläkarföreningen stiftades
på initiativ af tandläkaren S. K. Bensow 1866
i Stockholm i syfte att sammanföra tandläkarna
inom de skandinaviska länderna (och Finland) till
tandläkar-konstens främjande. Föreningen har under
årens lopp hållit 19 möten och firade 1916 i Stockholm
sitt 50-års jubileum.
Skandinaviska tobaksarbetarförbundet. Se Fackförbund.
Skandinaviska vallens hö:ning. Se Höjning 1.
Skandinavisk-etnografiska samlingen. Se Nordiska
museet.
Skandinavisk gordonsettklub. Se G o r d o
n-setterklubbar.
Skandinavisk literaturselskab, stiftadt 1796 i
Köpenhamn af J. K. Höst, R. Nyerup, J. Baggesen och
K. H. Pråm, omfattade många af Danmarks bästa andliga
krafter, men blott få svenska deltagare. Det utgaf
tidskr. "Skandinavisk museum" (7 bd, 1798-1803) och
fortsättningen "Det skandinaviske literaturselskabs
skrifter" (23 bd, 18P5 -32), bägge med många
värdefulla afh. E. Ebg.
Skandinavisk museum, tidskrift. Se Skandinavisk
literaturselskab.
Skandinavisk selskab i Köpenhamn stiftades i
sept. 1843, som en följd af första nordiska
studentmötet i Uppsala s. å., "för att främja
den andliga förbindelsen mellan de skandinaviska
folken". Dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
