Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjukgymnastik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
715
Sjukkasseregistret-Sjuksköterskeförbundet
716
ursprung kan påvisas äfven i Sverige, där de äldsta
af de nuv. sjukkassorna äro Skomakarge-sällskapets
sjuk- och begrafning s-kassa, stiftad 1651, och
Snickar- och i n-strumentmakarsällskapets sjuk- och
begrafningskassa, stiftad 1670. I hufvud-sak är dock
det nuv. sjukkasseväsendet en skapelse af den moderna
tiden med dess sträfvanden att skapa bättre och
tryggare lefnadsvillkor i synnerhet för de arbetande
klasserna. Tidigast och starkast ha sjukkassorna
utvecklat sig i England, där de redan 1793 gjordes
till föremål för särskild lagstiftning. Den ledande
grundsatsen i den engelska lagstiftningen har varit
att icke ålägga sjukkassorna något egentligt tvång,
men att tillerkänna de sjukkassor, som frivilligt
underkasta sig registrering och offentlig tillsyn,
vissa i lagen stadgade förmåner och särskildt
fullständig rättskapacitet. Den i England 1896
utfärdade lagen gäller för icke blott sjukkassor, utan
äfven en stor mängd andra försäkringsföreningar. I
länder som Tyskland, Österrike, Ungern, Norge
m. fl. länder med obligatorisk sjukförsäkring
(se d. o.) för arbetare har det frivilliga
sjukkasseväsendet i allmänhet förlorat i betydelse
och ersatts af offentliga, för ändamålet bildade
tvångssjukkassor. I England, som sedan 1912 har
obligatorisk försäkring af arbetare för sjukdom
och invaliditet, har man däremot för försäkringens
genomförande i hufvudsak betjänat sig af den redan
bestående, frivilliga organisationen. Bland alla
länder i Europa har Danmark att uppvisa det mest
utvecklade frivilliga sjukkasseväsendet. Inemot
hälften af Danmarks befolkning tillhör sålunda
de frivilliga, af staten kraftigt understödda
sjukkassorna.
I Sverige reglerades det frivilliga sjukkasseväsendet
för första gången genom lagen om sjukkassor 30
okt. 1891. Denna ersattes 4 juli 1910 med en i flera
hänseenden förbättrad sjukkasselag. Enligt denna’lag
kan sjukkassa, som räknar minst 100 medlemmar,
låta registrera sig och därigenom för-värfva en
rättsligt tryggad ställning samt rätt till ett
årligt statsbidrag. Undantagsvis kan registrering
beviljas sjukkassa med lägre medlemsantal, dock
icke under 25. Något tvång för sjukkassa att söka
registrering förefinnes icke. Men då registrering
utgör villkor för rättskapacitet, hvilar en
oregistrerad sjukkassa på ganska otrygg grund. Utom
sjukhjälp kan registrerad sjukkassa bereda äfven
begrafningshjälp af högst 200 kr. Lagen ålägger icke
sjukkassorna att lämna sina medlemmar läkarvård och
läkemedel, men söker på flera sätt uppmuntra denna
understödsform. Sjukhjälpen utgår som regel endast i
form af kontant understöd. Detta skall utgöra minst
90 öre per dag och är praktiskt taget begränsadt uppåt
till 4 kr. per dag. Understödstiden skall utgöra minst
90 dagar under hvarje period af tolf på hvarandra
följande månader. Sjukkassorna skola af sina medlemmar
upptaga fasta, i stadgarna bestämda afgifter. Dessa
skola vara så afpassade, att de tillsammans med
kassans öfriga inkomster förslå till utgifterna jämte
nödig fondbildning. Beslutanderätten i sjukkassornas
angelägenheter utöfvas af sjukkassesammanträde,
där hvarje medlem, såvida icke stadgarna annorlunda
föreskrifva, har rösträtt utan afseende på ålder
och kön.
Sjukkassesammanträdets befogenheter kunna äfven
utöfvas af valda ombud. Den verkställande myndigheten
utöfvas af en styrelse af minst 3 personer. För
granskning af räkenskaperna och styrelsens förvaltning
skola å sammanträde utses minst två revisorer. För
understöd åt sjukkasseväsendet finnes i riksstaten
upptaget ett ord. anslag af 1,4 mill. kr. Statsbidrag
till sjukkassorna utgår med a) l kr. för hvarje
medlem i kassan 31 dec. nästföregående år; b) 25
öre för hvarje sjukdag (söndagar frånräknade), för
hvilken sjukhjälp utgetts under nästföregående år,
dock minst 50 öre och högst 2 kr. pr medlem; och c)
J/4 af kassans utgifter för läkarvård och läkemedel,
dock högst l kr. pr medlem. Tillhopa utgör sålunda
statsbidraget lägst l kr. 50 öre och högst 4 kr. pr
år och medlem. Lagen ålägger icke sjukkassorna
att lämna sina kvinnliga medlemmar understöd vid
barnsbörd (s. k. moderskapshjälp). Genom k. kung. 6
dec. 1912 har emellertid åt registrerade sjukkassor,
som bereda denna förmån, tillerkänts ett särskildt
statsbidrag af 60 öre för hvarje dag, hvarunder
kontant moderskapshjälp af minst 90 öre eller vård å
förlossningshem lämnats af kassan. Moderskapshjälp
skall lämnas under minst 14 och högst 42 dagar i
omedelbart samband med barnsbörden. Under den tid
understödet utgår skall barnaföderskan afhålla sig
från allt förvärfsarbete. För understöd åt sjukkassor,
som meddela moderskapshjälp, finns i riksstaten
ett extra anslag å 50,000 kr. För ledningen och
tillsynen öfver sjukkasseväsendet finnes en central
tillsynsmyndighet (f. n. K. Socialstyrelsen) med
ganska omfattande icke blott administrativa,
utan äfven rådgifvande och kontrollerande
befogenheter. Det tillkommer denna myndighet att
handha registreringen af sjukkassorna, att meddela
dessa råd och upplysningar rörande deras verksamhet
och stadgarnas affattande, att öfvervaka sjukkassornas
verksamhet och vid behof meddela dem anvisningar
för vidtagande af nödiga rättelser samt att beräkna
och utbetala statsbidraget. 1912 funnos i Sverige
inalles 2,063 sjukkassor med 637,049 medlemmar,
hvaraf 464,512 män och 172,537 kvinnor. Sjukkassornas
sammanlagda inkomster utgjorde 9 mill. kr., hvaraf
medlems-afgifter 6,9 mill. kr., och utgifterna
8,4 mill. kr. För kontant sjukhjälp hade utgetts
6,5 mill. kr., för läkarvård, medicin m. m. 0,2
mill. kr. och för begrafningshjälp O,? mill. kr. Vid
årets utgång utgjorde kassornas behållna tillgångar
12,i mill. kr. Antalet sjukdomsfall på 100 medlemmar
utgjorde 29,3 (män 31,e och kvinnor 22,9) och antalet
sjukdagar 689,2 (män 696,9 och kvinnor 668,2). På
hvarje sjukdomsfall komma i medeltal 23,6 sjukdagar
(män 22,i och kvinnor 29,3). Den kontanta sjukhjälpens
belopp utgjorde i medeltal per sjukdomsfall
35,25 kr. och i medeltal per sjukdag l,5o kr.
Th-lA.
Sjukkasseregistret, jur. Se Registrering l och
Sjukkassa.
Sjuklighetsdrift, med. Se Hysteri, sp. 34.
Sjukovskij, V. A. Se Z j u k o v s k i j.
Sjuksköterskebyrå. Se Sjuksköterskor, sp. 722-723.
Sjuksköterskeförbundet, Internationella. Se
Sjuksköterskor, sp. 717.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
